<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.

Den här undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger på förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det är ett arbetssätt som frekvent används på förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen får till största del leka fritt på den egna gården. De utflykter som sker är oftast spontana även om undantag sker. Av de förskolor som representerar resultatet är det endast en förskola där pedagogerna är eniga om att läroplanen genomsyrar hela deras verksamhet. De övriga förskolorna använder mer läroplanen som ett komplement till verksamheten.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn pedagoger har om barns bildskapande i förskolan. I vår kvalitativa undersökning har vi intervjuat 7 pedagoger på olika förskolor. Av resultatet framkom att för barnen där de intervjuade pedagogerna arbetade var materialutbudet av liknande karaktär. Det materialet som barnen själva kunde förfoga över under dagen var papper, pennor och kritor, med andra ord material som var torrt. När det gäller det blöta bildskapande materialet blev resultatet av undersökning att dess placering inte alltid var synlig och åtkomlig för barnen. I vår frågeställning har vi intresserat oss för pedagogernas syn på hur bildskapande prioriteras i förhållande till den övriga verksamheten. I studiens teoretiska del framkom att det har skett en förändring över tid i förskolans läroplanstext samt att de inte lika tydligt och ingående berör den bildskapande verksamheten. I resultatet kan vi utläsa att det fanns en osäkerhet bland pedagogerna i deras tolkning över vad bildskapande aktivitet innebär utifrån läroplanen. Utöver osäkerheten visade resultatet av intervjusvaren en stor skillnad på vilket sätt bildskapande aktiviteter bedrivs efter läroplanen eller om det inte förekommer alls. Studien visade dessutom att pedagogerna tyckte att intresset och förhållningssättet var viktigt i barnens bildskapande, men utifrån resultatet framkom stora skillnader hur detta tog sig uttryck.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten. Fotografier togs på plats för att styrka det som skrivits i arbetet. Bilderna visar bristande sortering och märkning av containrarna. Här anser vi att förbättringsmöjligheter finns och att det stora hindret är motivation och tidsbrist. Inom detta område finns lagar och förordningar som reglerar hanteringen av byggavfallet. EU har tagit fram olika steg som avfall bör gå igenom innan det klassas som oanvändbart och hamnar på deponi. Självklart är det bästa att undvika uppkomsten av överflödigt material. För att avfall skall kunna återvinnas till så stor grad som möjligt är det viktigt att sortera det i många grupper. Det bästa alternativet är såklart att produkten återanvänds utan att genomgå bearbetning. Vissa produkter som inte är direkt byggmaterial glöms lätt bort, däribland emballage som genereras i samband med leveranser. Kvalitetsarbete är viktigt för att kunna identifiera alla bidragande orsaker. Om platsledningen förstår vikten av policy och mål så kan man lättare förmedla sitt ställningstagande. På de undersökta byggarbetsplatserna framgick att detta var positivt för att förbättra och driva miljöarbetet. Det är också viktigt att underentreprenörerna tar del av samma information. Stora förbättringar har skett i byggsektorn men det finns fortfarande arbete kvar. Till exempel behöver statistik föras till en högre grad än idag bland annat för att byggföretagen ska veta om de uppfyller kraven i EU:s nya miljömål. Det är idag svårt att hitta exakt statistik från byggbranschen. Prissättningen av fraktioner bestäms efter kostnaden för återvinningsprocesserna. Ibland är kostnadsskillnaden så liten att den inte motiverar byggföretagen att själva sköta sorteringen på plats. Istället går de blandade fraktionerna till eftersortering hos återvinningsföretaget. Detta är inte bra då vissa material måste sorteras direkt för att inte förstöras. Förstört material kan inte återvinnas vilket ger en negativ effekt på miljön.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005. Vårt syfte är att vivill få syn på hur verksamma förskollärare i förskolan talar om barns utveck-ling och lärande samt undersöka vad barn som slutat förskolan för tre år sedan berättar om sin tid på förskolan. Resultatet av denna studie uppmärksammar att barnen kommer ihåg sina kam-rater och miljön. De kommer också ihåg mer konkreta saker som de har gjort i förskolan så som klättra i träd och gunga. Pedagogerna trodde att barnen skulle komma ihåg mer teoretiska saker barnen gjort. Vidare så pratar pedagogerna om att barnsynen, förhållningssättet, att vara en när-vande pedagog, planering, reflektering och miljön är viktiga kvalitéer för barns utveckling och lärande. Pedagogerna hoppades att barnen skulle uppleva tiden på förskolan som en rolig tid. Detta bekräftade barnen som var överensom att de hade haft en rolig tid på förskolan.

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation. Även möjlighet för ordinarie personal att genomföra utbildningen igen upplevdes som viktigt. Det som upplevdes försvåra lyftsituationen var miljön och patienter som fallit. Slutsats: Upplevelsen bland vårdpersonalen angående lyftkörkortsutbildningen, var att den ansågs värdefull och viktig för deras yrke. Alla borde få möjlighet att utbilda sig i hanteringen av mekaniska lyftar. Ett samarbete mellan vårdpersonalen och arbetsterapeuten på arbetsplatsen upplevs viktigt, men upplevs inte kunna ersätta lyftkörkortsutbildningen.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. I studien har tidigare forskning även visat att en speciell träningsmetod som bygger på gungande, roterande, långsamma rörelser har resulterat i förbättrad motorik, ökad koncentrationsförmåga, bättre humör och att kroppen upplevs mer självgående. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer av nio pedagoger varav sju pedagoger är verksamma inom kommunal förskola, en inom Montessoriförskola och en inom Reggio Emilia. Informanterna lyfter fram att fasta rutiner, dela in barnen i smågrupper och anpassa verksamheten på en nivå som passar barnen är goda förutsättningar för barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår även av informanterna att det är viktigt med motoriska övningar för barns utveckling, både för motoriken och intellektet.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. Vårt syfte med denna undersökning är att verksamma förskollärare ska få större förståelse samt ökad kunskap varför kan det vara så att vissa barn inte tycks leka?Studien innehåller två frågeställningar som känns relevanta när det kommer till barn som inte leker. De två frågeställningarna är: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollärarna för att stötta och utveckla dessa barn då leken tycks vara viktig för barns lärande.För att få svar på dessa frågor så har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare, studien har även innehållit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrågade förskollärarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till själva förskollärarna att hjälpa dessa barn som hade svårt med leken.Resultatet pekar på på att tryggheten är en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollärarnas engagemang och intresse är av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children’s communication via language in a preschool called “The Flower”. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children’s language acquisition. The method for this study was ethnographic observations and dialogues with the teachers. A physical change was completed in the environment at “The Flower”. In the part of the Result four targets for the change in the environment is presented. The change in the environment is also described in the Result. The Result in this study shows us that a change in the environment can favor the children’s language acquisition. It also gives a positive effect on the children. The result also shows that the teacher can favor the children’s language acquisition with material and artefacts.