<p>Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, väljer flickor och pojkar bort olika platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst. Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier baserade på de fyra platser som framkom. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar bl.a. att flickor och pojkar förknippar platser och lekar efter rådande könsmönster vilket tydliggörs i diskussionen. Vidare framkom att verbala regler samt att inte kunna göra platsen till sin egen var starka faktorer som gjorde att barnen valde bort vissa platser på förskolegården.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.</p><p> </p>

<p>Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur pedagoger på olika förskolor ser på utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lärande. Det finns lika många sätt att arbeta med barn som det finns förskolor, därför kan det vara intressant att få ta del av olika sätt att se på utomhuspedagogik och på vilket sätt olika pedagoger arbetar.</p>

<p><p>I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.</p><p>Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.</p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.</p><p> </p><p>För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.</p><p> </p><p>Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lärare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lärarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde på en skola i en svart kåkstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lärare i årskurs 4. Respondenterna fick bland annat frågan om vad utomhuspedagogik är och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.</p><p>I litteraturen är begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara läsa fakta utan att genom sinnen och görande få kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. Både litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken är ett sätt att få tillfälle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap. I definitionen av miljön svarade lärarna att det var deras omgivning och naturen beskrevs bland annat som guds skapelse.</p><p>Nyckelord: Utomhuspedagogik, miljö, natur, Sydafrika</p> / <p>Abstract</p><p>This essay have the aim to examine if and how the teachers in South Africa carry out their outdoor education, also to look at how the teachers define nature and the environment. I did the examination in a school in the black township in the province of Eastern Cape, South Africa. To get the information I made three interviews with teachers in grade 4. One of my questions was “What is outdoor education for you?”. As it is very important in their society to activate the learners (pupils) in there spare time I got the answer “to teach games and sports”.</p><p>In the literature the method is described as a way to knowledge not only by reading facts but experience and practice knowledge in reality. The literature and the teachers pointed out that it is another method to get knowledge then the traditional way “read and write”. The teachers defined the environment as their surrounding and they described the nature as the creation from God.</p><p>Key-words: Outdoor education, environment, nature, South Africa</p>

<p>I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen är bra komplement när det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgå och har man inte det växer skogen nästan inpå knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det är viktigt att lära barnen tidigtvad man får och inte får göra i naturen och att skolskogen då är ett bättre alternativ. En skolskog skiljer sig från en vanlig skog genom att det finns färdiga vindskydd, eldstäder och hinderbanor. Genom avtal med markägaren har förskolan eller skolan fått tillstånd att tänja lite på allemansrättens gränser Dessutom är det bra för både barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen därför att den friska luften gör att det blir färre sjukdomar. I läroplanen står det att förskolan skall lägga stor vikt på natur och miljö, samt att vi ska värna om barnens hälsa. Den litteratur jag använt mig av i arbetet handlar om hur viktigt det är att arbeta med utomhuspedagogik i förskolan och att skolskogen och skogen är mycket bra att vistas i. Litteraturen tar även upp hur viktigt det är att pedagogen har bra kunskap om naturen för att vistelsen ska bli så bra och lärorik som möjligt för barnen.</p>

<p><p><p> </p><p> </p></p></p>

<p>Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt</p><p>handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.</p><p>Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning</p><p>och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på</p><p>den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med</p><p>utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets</p><p>införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på</p><p>stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där</p><p>stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i</p><p>andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor</p><p>sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.</p>

<p>In January 2005 the emission allowance system was introduced within the European Union and the first period ends at the end of 2007. The system was introduced in order to decrease the wastes of carbon dioxide and the system is a part of ratifying the Kyoto –protocol which first period runs between 2008-2012.</p><p>The idea of the system is to reduce the wastes of carbon dioxide where it costs less to do so and the expenses for the society therefore are as diminutive as possible. Different theories explain that companies can benefit from environment legislation and can depending on the company’s attitude gain competitive advantages improve its productivity and thereby increase its profitability.</p><p>With this in mind, the study aims at examining how the introduction of the emission trade system has influenced Swedish smaller companies in the distant heating industry, with focus on the factors attitude, innovation, competition and profitability. The study was implemented through interviews with five smaller distant heating companies.</p><p>The study shows that the companies mainly have a positive attitude towards the emission trading system but the general conclusion is that the system only influenced the companies marginally. Many companies have been assigned too many emission allowances which suppressed the incentive to trade allowances. We found that the investments that have been made in the last years can be connected to other factors than the introduction of the emission trading system.</p>