Alla berörs av de utmaningar som samhället står inför med miljöproblem och klimatförändringar, inte minst en av Sveriges största idrotter, ridsporten. Svenska Ridsportförbundet har sedan 2016 en miljö- och hållbarhetsstrategi, och den här studien ämnar ta reda på hur ridklubbar i Sverige arbetar med två utav fem verksamhetsinriktningar i strategin: utbildning och fortbildning samt anläggning och drift. Påverkan från hästverksamheter inkluderar de sex kategorierna foder, gödselhantering, elförbrukning, transporter, häst- och ryttarutrustning samt kemikalier, som i studien kopplas till de svenska miljömålen. Det står klart att hästar och stall har en betydande påverkan på lokal miljö, och bidrar till den globala uppvärmningen, men hur stor påverkan en hästverksamhet har varierar med åtgärder som görs för att minska det ekologiska fotavtrycket. En enkätundersökning utfördes för att ta reda på hur de svenska ridklubbarna arbetar med miljö- och klimatfrågor, med förankring i utbildning och fortbildning, anläggning och drift samt kategorierna nämnda ovan. Det som slog igenom i enkäten var en uppenbar kommunikationsbrist mellan det centrala ridsportförbundet och ridklubbarna, samt en betydande kunskapsbrist om vilken påverkan hästverksamheter har på miljön och klimatet. / Our society is facing challenges from a changing climate and environmental issues, which makes it important for everyone to take action for a better future. Equestrian sports, one of Sweden’s biggest sports, also have a part to play. The Swedish Equestrian Federation has a sustainability and environmental strategy since 2016, and seeks to continuously improve their environmental work. The present study aims to investigate how riding clubs work with two out of five sections presented in the strategy: Education and Operational management of stables. Impact from equestrian activities includes the six categories fodder, manure handling, electricity comsumption, transportation, horse and rider equipment. and chemicals, which, in this study are linked to Sweden’s environmental objective. It is clear that horses and stabling have significant impact on both the nearby environment and is a contributing factor to global warming, though the level of impact ranges depending on the type of actions taken to reduce the ecological footprint. A survey was conducted to find out how the Swedish riding associations works with environmental and climate issues, including education and the operational management of the categories listed above. The main finding in the survey is a communication gap between the Swedish Equestrian Federation and the riding associations, as well as a lack of knowledge of the environmental and climate impact from equestrian activities.

This report deals with environmental improvement measures in asphalt production and examines the willingness to invest in environmentally friendly technologies. The main reasons of this paper are that the asphalt industry have a large impact on the environment and the transition to green technologies is slow, and to clarify the opportunities around environmentally friendly asphalt production. The main purpose of this report is to compile relevant knowledge in the improvement of the environmental measures of the asphalt production and thus contribute to a faster reduction of carbon dioxide emissions. The questions covered are: • How has the asphalt been used over time and until? • How does the asphalt industry effect the environment? • What are the technical solutions? • What are the costs of the different technical solutions? • What is the trend for more environmentally friendly asphalt production? The thesis was concluded through literature studies, consultations with people in the asphalt industry and trough several interviews. The results of the report show that there are many different measures to reduce the environmental impacts from asphalt production, and the main challenge for producers is to choose which method is most suitable for their company. The interviews report that the willingness to invest in environmentally improving techniques exists and that the trend to produce more environmentally friendly will increase. Increased requirements and a greater demand for environmentally friendly asphalt production from customers are desired.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov för människan. Sömnen har stor betydelse för återhämtning och tillfrisknande. Forskning visar att sjukhusvårdade patienters nattsömn påverkas på många olika sätt. Under sjukhusvistelse kan det vara svårt att bibehålla dygnsrytmen beroende på flera störande faktorer. Sömnbrist kan leda till komplikationer som förvärrar lidande och förlänger sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjukhusvårdade patienters nattsömn. Metod: En litteraturöversikt av kvantitativa artiklar utfördes. Artiklarna analyserades enligt Fribergs trestegsmodell och protokoll för kvalitetskriterier gällande studier med kvantitativ metod. Resultat: 12 artiklar ingick i resultatet. Tre kategorier av faktorer identifierades: Miljörelaterade faktorer, omvårdnadsrelaterade faktorer och symtomrelaterade faktorer. Faktorer relaterade till miljö hade störst påverkan på patienters nattsömn, där huvudfynden var ljud- och ljus. Andra framträdande fynd var omvårdnadsrelaterade faktorer som smärta. Slutsats: Detta examensarbete visade att sjukhusvårdade patienter får sin nattsömn störd av många olika faktorer och att det finns en medvetenhet om detta hos sjukvårdspersonal, men miljö, omvårdnad och symtom gör det svårt att ombesörja ostörd sömn.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra om pedagoger planerar rörelsestunder för barnen samt i vilka miljöer de gör det. Vi har arbetat inom förskolans verksamhet omkring 20 år och upplever att fysik aktivitet/ rörelse har getts mindre fokus på senare tid. I litteraturbakgrunden har vi studerat forskning som pekar på att fysisk aktivitet/ rörelse är viktig för barnens motorik men att det även har positiva effekter på hjärnan. Forskningen beskriver att pedagogens förhållningssätt har betydelse för barnens möjlighet till utveckling, samt vikten av att få röra sig i olika miljöer. Vi har analyserat vårt resultat utifrån utvecklingspedagogiken och barnperspektiv- barns perspektiv. Det har hjälpt oss att tolka resultatet från vår enkätstudie. En kvantitativ metod i form av en enkätstudie har genomförts där vi skickade ut frågor till 107 pedagoger som arbetar på 14 olika förskolor, av dessa var det 66 respondenter som svarade. Frågornas utformning var av kryssalternativ, till några frågor fanns möjlighet att skriva kommentarer. Resultatet redovisas i olika diagram samt med text som förtydligar svaren. Det visar att pedagoger planerar och genomför undervisningstillfällen med barnen vilket är positivt. I sista delen diskuterar och jämför vi resultatet mot forskning som vi lyft i litteraturbakgrunden. Vi lyfter fram för och nackdelar med enkäter under metoddiskussionen. Under arbetet med vår studie har nya frågor väckts och något som vi skulle vilja fördjupa oss i är pedagogers förhållningssätt, didaktiska kunskaper och attityder genom att utföra en kvalitativ intervjustudie.

BAKGRUND: Miljön på förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lärande. Barns lärande påverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förväntas av barnen och vad som förväntas ske i rummet. SYFTE: Syftet är att undersöka exempel på hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lärare berättar att miljön har för barns lärande. METOD: Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrån. I vår undersökning fokuserar de olika inriktningarna på barnet men utgår från tre olika utgångspunkter: trygghet, ansvarstagande och ett demokratiskt förhållningssätt.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen på barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande. Barnen tyckeratt de ska få vara med och ha mer inflytande än vad de har i nu läget. Pedagogernatycker även att barnen kunde få vara med och påverka mer när det gäller miljön iförskolan.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfältet ser ut inom begreppen koncentrationssvårigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt komplext och i bakgrunden sätts det i relation till vad koncentration är. Utomhuspedagogiken är ett förhållningssätt där barns lärande utgår från att uppleva med alla sinnen i naturen och där barnen får erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvårigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten är utformad grundar sig på vilket synsätt man som pedagog har på dessa barn.Syfte:Syftet med vår studie är att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter.Metod:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, vars syfte är att få en beskrivning av och försöka förstå ett visst område. Producerandet av datan är gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollärare i två kommuner. Datan är sedan bearbetad och analyserad.Resultat:Resultatet visar att förskollärarna tycker att begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt stort och att det är olika från barn till barn hur det yttrar sig. De är överens om att miljön påverkar alla barn och vid de tillfällen då barn med koncentrationssvårigheter finns i gruppen är det extra viktigt att tänka på detta och utgå från dessa barns intressen vid planering av verksamheten. Alla förskollärarna såg utomhuspedagogiken som ett möjligt komplement för barn med koncentrationssvårigheter. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundBakgrunden tar upp tidigare forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om leken och miljöns betydelse i förskolan. Artikeln av Gmitrova, Podhajecka och Gmitrov (2009) tar upp rollekens betydelse för barnen och pedagogers förhållningssätt. Rönnermans teorier om utvecklingsarbete ligger till grund för undersökningen.SyfteVi vill undersöka hur barn och pedagoger på en förskola responderar på en förändring i en del av barnens lekmiljö.MetodUndersökningen är en aktionsforskning vilket innebär ett utvecklingsarbete av ett problem. Intervjuer med pedagoger och barn samt flera observationer har utförts för att få fler perspektiv av förändringen. Intervjuerna har gjorts med tre pedagoger och åtta barn i åldrarna fyra till fem år. Datainsamlingen har sedan analyserats.ResultatResultatet är uppdelat i tre stadier före förändringen, förändringen och efter förändringen av rummet. Innan användes rummet till röjlek enligt pedagogerna men efter förändringen ändrades leken och barnen lekte mer rollekar. Hela rummet användes mer efter förändringen eftersom rummet erbjuder mer variation. Barnen och pedagogerna uppfattade förändringen som något positiv då rummet blev mer fantasifullt. / Program: Lärarutbildningen

I det här projektet har halten tungmetaller, miljöfarliga metaller och andra metallföroreningar undersökts i fiberhaltiga bottensediment längs Norrlandskusten i syfte att bredda förståelsen för saneringsbehovet. Industrier har använt olika processer i sin verksamhet som släppt ut fiberrikt avfall i vilka en mängd föroreningar och däribland miljöfarliga metaller har lagrats. Metallerna ansamlas i sedimenten och bör påvisas vid provtagning, men så är enligt denna studie inte alltid fallet. Många faktorer spelar in i om tungmetallerna lagrats och finns kvar i sedimenten eller inte. Två av dessa faktorer skulle kunna vara halten organiskt kol i sedimenten samt svavelhalten, alternativt de båda i relation till varandra. För att ta reda på vad som finns i sedimenten har data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) använts. Samma data ligger till grund för den stora studie och riskklassning som genomfördes av SGU, Havs- och vattenmyndigheten och fem länsstyrelser i Norrland, projektet FIN15. I projektet har data från fem undersökta områden analyserats. Områdena är Norrsundet, Ljusnefjärden, Iggesund, Marmen och Yttre fjärden. Datan har analyserats med avseende på vilken industri som funnits i vilket område, i vilka sediment vilka metaller finns samt om det går att påvisa någon koppling mellan vilken industri som använts på platsen. I syfte att avgöra om metallkoncentrationerna i sedimentenär betydligt högre än de naturliga bakgrundsnivåerna har jämförvärden från Bottniska viken använts som referensvärden för "neutral metallkoncentration" i sedimenten. Resultatet visar att det i många fall kan dras kopplingar mellan typ av industri och metallhalt, men att det finns många faktorer som är avgörande för huruvida metallerna finns kvar i sedimenten eller inte. Svavlet och det totala organiska kolets (TOC) påverkan på metallernas koncentration visade sig vara mer komplex än vad som framställdes enligt teorin. Vid vissa områden ökade metallkoncentrationerna med ökad kolhalt, i andra minskade den. Det går i denna undersökning heller inte att påvisa ett starkt samband mellan svavelhalten och halten förorening. Metoden som använts går att utveckla och fler faktorer bör beaktas för att få en bättre helhetsbild. De fem analyserade områdena har alla varierande geologi och har haft en kombination av flera olika industrier. Det går inte att med säkerhet fastställa att en viss metall kommer från en viss industrityp, men det går att se samband mellan förhöjda halter metaller och industriområden med gemensamma industrityper i allmänhet.

<p>Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.</p>