<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik.</p><p>I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik. Vid resultatet om pedagogerna planerar samlingen utifrån Lpfö 98 framkommer att pedagogerna anser att det finns en koppling mellan Lpfö 98 och samlingen. Det intressanta som uppkommit i undersökningen är att mycket av historien kring samlingen upprepar sig i dagens samling. I Lpfö 98 förespråkas inte samlingen så varför förekommer den?</p><p>Denna uppsats handlar om många olika faktorer som spelar in i samlingssituationen. Ämnet är brett och har givit mig en enorm kunskap vilket jag hoppas kunna förmedla till dig som läsare.</p>

Tjänster är handlingar snarare än varor, detta betyder att tjänster inte är påtagliga. Det vill säga att en tjänst inte går att se, känna eller smaka på i samma utsträckning som en produkt. Detta medför att kunden kan ha svårigheter att utvärdera kvaliteten av en tjänst och kunden letar därför efter påtagliga föremål som hör till tjänsten för att lättare kunna utvärdera kvali­teten.  Exempel på sådana föremål kan vara möblemang, temperatur, olika dofter och ljus­sättning i fö­retagets lokaler. Dessa fysiska föremål ingår i konkurrensmedlet påtaglighet som är en av tre delar i tjänstemarknadsföringens konkurrensmedel. De två andra konkurrens­medlen är personer och process. Konkurrensmedlet personer representerar den personal kunden möter, andra kunder i omgivningen där tjänsten utförs och även kunden själv. Den sista delen är process och detta innebär t.ex. ett tjänsteföretags kösystem och registrerings­processer. Den omgivande miljön mellan företag och kund är det som utgör ett service­landskap. Servicelandskapet kan de­finieras som: ”den fysiska omgivningen, vilken tjänsten produceras, levereras och konsumeras inom”. Det är de fysiska bevisen som präglar den om­givande miljön och därför spelar service­landskapet en stor roll för den upplevda kund­kvaliteten. Att ha ett tillfredsställande serviceland­skap kan ses som en viktig del för skapandet av hög kundkvalitet, men även för ett tjäns­teföretags marknadsföring. Oavsett vilken typ av tjänst som konsumeras så har alla tjänster en sak gemensamt, nämligen service­mötet.  Även servicemötet ligger till grund för hur kunden upplever tjänstens kvalitet och därför är det viktigt att servicemötet, som även kallas ”sanning­ens ögonblick”, har så hög kvalitet som möjligt för att personalen i sin tur ska kunna skapa hög kvalitet för kunden. Syftet med rapporten är att beskriva hur kunden uppfattar omgivande miljö i ett tjänste­företag. En undersökning kommer att genomföras på Kärnsjukhuset i Skövde för att ta reda på kunder­nas uppfattning om den omgivande miljön i entréhall och angränsande väntrum. Rapporten bygger på den undersökning vi genomfört på Kärnsjukhuset i Skövde. För att undersökningen ska få så hög tillförlitlighet som möjligt har vi valt att genomföra undersökningen i form av en besöksintervju. Vid en besöksintervju har respon­den­ten möjlighet att ställa frågor till oss vid eventuella oklarheter som gäller frågeformuläret och vi kan hjälpa till med förtydningar. Detta kommer troligtvis att öka svarsfrekvensen och med det ökar även undersökningens tillförlitlighet. Vårt urval består av 200 respondenter och det geografiska område som vi valt att begränsa oss till är sjukhusets entréhall med angränsande väntrum. De centrala slutsatser vi fått fram av undersökningen är att kunder uppfattar den omgivande miljön i entréhallen som positiv. Vad som har framkommit av undersökningen är att entréhallen upplevs som lugn och fräsch, att skyltning, utrymme och belysning upplevs som tillfredsställand. En annan slut­sats vi fått fram är att personalen kan ha ett visst inflytande på kundens uppfattning av den omgivande miljön. / Services are more actions than goods; this means that services are more tangible. Tangible means that it can’t be seen, touched or tasted in the same way that a product can. This may result in the customer having some problems with evaluating the quality of the service. Because of this, the customer searches for more tangible areas that relate to the service to easier evaluate the quality. Examples of such areas could be furnishing, temperature, different scents and lighting inside the companies premises. These physical areas are included as a competitive weapon where tangibility is one of three parts in the competitiveness in the marketing of services. The other two are people and process. The competitive weapon of people represents the staff that the customer engages with, other customers in the surrounding environment and even the customer himself.  The last part is process; this is for example a service company’s queue system and its registration process. The surrounding environment between a company and the customer constitute the servicescape. The servicescape can be defined as: “the physical surroundings, where services are produced, delivered and consumed within”. It is the physical evidence that pervades the surrounding environment and therefore servicescape plays a large part in the customer’s experience of quality. To have a satisfying servicescape can therefore be seen as an important part in producing high customer quality, and even for a service company’s marketing. Regardless of what type of service that is consumed, they all have something in common, the service meeting. Even the service meeting impacts greatly on how the customer experiences the quality of the service. Therefore it is important that the service engagement, even called “moment of truth”, is as good as possible to create good quality for the customer. The intention with the study is to describe how the customer registers with the surrounding environment in a service company. A study will be done on Kärnsjukhuset i Skövde to find out the customers interpretations on the surrounding environment in the entrance hall and neighboring waiting rooms. This report is based on the study we made on Kärnsjukhuset i Skövde. We chose to do the study in form of an attendance interview to attain the highest possible reliability. With an attendance interview the respondent had the chance to ask us questions if there was anything they didn’t understand and even make some clarifications. This will probably increase the answer frequency and also increase the study’s reliability. Our selection consists of 200 respondents and the geographically area of the entrance hall and neighboring waiting rooms in the hospital. The most central conclusion we deduced from the study is that the customer registers the surrounding environment in the entrance hall as a positive environment. What emerges from the study in the entrance hall is that it is perceived as calm and fresh, that the display, the room and the lighting are perceived as satisfying. Another conclusion that emerges is that the staffs have some influence on the customers’ perception on the surrounding environment.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram. Det är där man har mest kunskaper och därmed känner sig tryggare att utmana barnen. Men de var alla medvetna om att naturvetenskap i förskolan kan vara mycket mer och de efterlyste diskussioner och fortbildning i vad naturvetenskap kan vara, för att få syn på den och för att bli bättre på att lyfta fram den i vardagen på förskolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel. Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor. Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området. I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom.

Hur ser förskollärarna på lekens betydelse? Min undersökning bygger på intervjuer med fem förskollärare. Jag har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med förskollärarna. Intervjuerna har skett enskilt i deras egna trygga miljö på förskolan. Genom intervjuerna fick jag, sett ur förskollärarnas perspektiv, reda på hur viktig leken är för barns utveckling både socialt och intellektuellt. Förskollärarna var överens om att barnen lär sig att ta hänsyn, turtagande och att visa empati i sina lekar. De blir demokratiska i sina lekar. De lär sig att samsas och lösa konflikter. I lekarna tar barnen upp det som barnen sett, hört eller varit med om. De går igenom olika erfarenheter i sina lekar. Förskollärarna var överens om att den fria leken är den största leken men den går även in i rolleken. De var också rörande överens om att miljön är viktig för leken. Det bör vara en inbjudande miljö som leder till lek. Att man både inomhus och utomhus kan ha platser och rum som är tilltalande för barnen och leder till lek. I (Lpfö98) belyser de att miljön i förskolan är viktig för att barnen ska känna trygghet samtidigt som de ska lockas till lek. Förskollärarna som jag intervjuade arbetade ungefär lika med hur de ville att leken skulle användas på respektive förskolor. De var överens om att de skulle lägga stor vikt på leken och att den skulle ha en stor roll i deras pedagogiska verksamhet. De ansåg att leken hade en viktig funktion i barnens utveckling och kommande liv. De beskriver lek genom att barnen utvecklas till en självständig individ och att barnen utvecklas socialt. Jag menar att det finns goda skäl till att samtycka med dessa förskollärare baserat på deras erfarenhet, kompetens och hur samständiga de är i deras åsikter. Jag tycker att det är bra att de "styr" detta arbete via personalen. Det skapar en stor delaktighet vilket naturligtvis också barnen märker.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur vilosituationen för barn i åldern tre till fem år på förskolan såg ut miljömässigt, samt hur pedagogerna arbetade med den. En aspekt i undersökningen handlade om hur viloplatserna var utformade fysiskt. En annan aspekt var att undersöka hur pedagogerna upplevde och uppfattade vilan samt deras tankar om hur barnen kunde uppleva den. Dessutom belyses pedagogernas arbetssätt i vilosituationen. Vilan är en dagligt återkommande rutin i förskolans verksamhet. Pedagoger och barn påverkas ständigt av den omgivande miljön. Vilan kan ses ur ett miljöpsykologiskt perspektiv då miljön påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Fysiskt på det sätt hur lokalerna är utformade och inredda och psykiskt hur miljön upplevs av individen. Förskolorna byggdes ursprungligen för barngrupper med färre antal barn än vad som råder idag vilket medför att lokalerna kan upplevas trånga. Detta kan medföra att pedagogerna blir begränsade i sitt sätt att arbeta. Pedagogik och omsorg ska finnas med i alla delar av verksamheten, inklusive vilan. Metoder som användes i undersökningen var enkäter och platsobservationer med digitalkamera. Enkäterna innehöll frågor om vilan och dess miljö. Dessa besvarades av 19 pedagoger på fyra förskolor. Platsobservationerna utfördes i de lokaler där vilorna ägde rum på dessa förskolor. Resultatet visade att vilomiljöerna anpassades till de befintliga lokalerna vilket innebar att fokus inte specifikt låg på vilomiljön. Rummen där vilomiljöerna var placerade innehöll andra aktiviteter och angränsade till andra rum. Det fanns inget som var utmärkande för vilomiljöerna och vilan var inte en prioriterad del i verksamheten. Vilan uppfattades av pedagogerna som en daglig rutin och ifrågasattes inte av dem. Något som genomsyrade undersökningen var att vilan användes som en stund då pedagogerna läste böcker för barnen, en så kallad läsvila. Pedagogerna kunde uppleva vilan som en lugn stund samtidigt som den kunde kännas stressig innan alla kommit på plats. Barnens medbestämmande i vilosituationen gällde till största del val av böcker. En slutsats av undersökningen visade att vilan var en daglig rutin i verksamheten som det varken diskuterades eller reflekterades över. Detta blev synligt både i pedagogernas enkätsvar samt i platsobservationerna.

In January 2005 the emission allowance system was introduced within the European Union and the first period ends at the end of 2007. The system was introduced in order to decrease the wastes of carbon dioxide and the system is a part of ratifying the Kyoto –protocol which first period runs between 2008-2012. The idea of the system is to reduce the wastes of carbon dioxide where it costs less to do so and the expenses for the society therefore are as diminutive as possible. Different theories explain that companies can benefit from environment legislation and can depending on the company’s attitude gain competitive advantages improve its productivity and thereby increase its profitability. With this in mind, the study aims at examining how the introduction of the emission trade system has influenced Swedish smaller companies in the distant heating industry, with focus on the factors attitude, innovation, competition and profitability. The study was implemented through interviews with five smaller distant heating companies. The study shows that the companies mainly have a positive attitude towards the emission trading system but the general conclusion is that the system only influenced the companies marginally. Many companies have been assigned too many emission allowances which suppressed the incentive to trade allowances. We found that the investments that have been made in the last years can be connected to other factors than the introduction of the emission trading system.

Sammanfattning Denna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lärare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lärarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde på en skola i en svart kåkstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lärare i årskurs 4. Respondenterna fick bland annat frågan om vad utomhuspedagogik är och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden. I litteraturen är begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara läsa fakta utan att genom sinnen och görande få kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. Både litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken är ett sätt att få tillfälle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap. I definitionen av miljön svarade lärarna att det var deras omgivning och naturen beskrevs bland annat som guds skapelse. Nyckelord: Utomhuspedagogik, miljö, natur, Sydafrika / Abstract This essay have the aim to examine if and how the teachers in South Africa carry out their outdoor education, also to look at how the teachers define nature and the environment. I did the examination in a school in the black township in the province of Eastern Cape, South Africa. To get the information I made three interviews with teachers in grade 4. One of my questions was “What is outdoor education for you?”. As it is very important in their society to activate the learners (pupils) in there spare time I got the answer “to teach games and sports”. In the literature the method is described as a way to knowledge not only by reading facts but experience and practice knowledge in reality. The literature and the teachers pointed out that it is another method to get knowledge then the traditional way “read and write”. The teachers defined the environment as their surrounding and they described the nature as the creation from God. Key-words: Outdoor education, environment, nature, South Africa

I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen är bra komplement när det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgå och har man inte det växer skogen nästan inpå knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det är viktigt att lära barnen tidigtvad man får och inte får göra i naturen och att skolskogen då är ett bättre alternativ. En skolskog skiljer sig från en vanlig skog genom att det finns färdiga vindskydd, eldstäder och hinderbanor. Genom avtal med markägaren har förskolan eller skolan fått tillstånd att tänja lite på allemansrättens gränser Dessutom är det bra för både barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen därför att den friska luften gör att det blir färre sjukdomar. I läroplanen står det att förskolan skall lägga stor vikt på natur och miljö, samt att vi ska värna om barnens hälsa. Den litteratur jag använt mig av i arbetet handlar om hur viktigt det är att arbeta med utomhuspedagogik i förskolan och att skolskogen och skogen är mycket bra att vistas i. Litteraturen tar även upp hur viktigt det är att pedagogen har bra kunskap om naturen för att vistelsen ska bli så bra och lärorik som möjligt för barnen.

En gren inom företagsekonomin förespråkar vad som kallas grön marknadsföring. Inom grön marknadsföring betonas även att de negativa effekter en produkt skapar bör belysas. Syftet med denna undersökning har varit att studera vilka egenskaper och information bilindustrin lyfter fram i sin reklam på den svenska marknaden. Genom en kvantitativ innehållsanalys av reklamens innehåll har undersökningen avsett besvara utifall reklamen kan benämnas som grön marknadsföring. Resultatet pekar på att den svenska bilindustrin inte utövar grön marknadsföring. Undersökningen har fastställt att delar av innehållet i bilindustrins annonser kan benämnas som grön reklam, dock uppfylls inte kraven för grön marknadsföring. För att den gröna reklamen ska utgöra en del av den gröna marknadsföringen krävs en väsentlig ökning över tid, vilket inte påträffats i undersökningen. Det finns emellertid tendenser i analysen vilket pekar på att bilindustrin är på väg mot en grön marknadsföring då en ökning av den gröna reklamens förekomst registrerats under 2006.