<p>Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur slöjdlärare inom trä- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrån ett pedagogiskt perspektiv. En genomgång av litteratur och forskningsresultat inom området fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa två områden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar på olika förhållningssätt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner påverkar ambitionen hos de intervjuade lärarna. I analysen framkom att lärarna inte hade någon medveten och/eller långsiktig strategi för att organisera slöjdsalen utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De framför också olika faktorer som hinder för genomförandet, och om dessa inte fanns, skulle ett organiserande vara lättare att genomföra.</p>

<p>Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar. Analyserna visade att i likhet med den italienska studien, tenderade föräldrarnas gester att samexistera med tal, gesterna var främst deiktiska, det som sades i samband med gesten förstärkte den och användandet av gester förblev stabilt över tid.</p>

<p>Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skiljer sig åt signifikant vad gäller bildskapande, men att det även går att finna vissa likheter. Något som har varit genomgående i pojkarnas bildframställning är att de ofta målar action-figurer (Star Wars, Transformers) medan flickorna målar blommor och relationer i form av människor. Likheter, som har visat sig i alla tre förskoleklasser, är att de alla målar djur av olika slag. En bidragande faktor till att barnen ritar olika kan bero på vilken hemmiljö och kultur barnet kommer ifrån, samt medias inflytande. Det har även visat sig att leken i kombination med bildskapande är av relevans, då barnen bearbetar sina intryck och upplevelser genom bildskapande aktiviteter.</p>

<p>Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.</p><p>Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken. Argumenten för och emot öppen programvara kan delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska aspekter som beskriver den totala ägandekostnaden, tekniska aspekter som berör teknisk mognad och integration, samt demokratiska aspekter som är speciella för offentlig verksamhet. Eftersom verksamheten bekostas av allmänna skattemedel är det i medborgarnas intresse att genom sina folkvalda politiker bevaka situationen.</p><p>Genom att intervjua ITchefer för tre kommuner i Västerbotten har data erhållits om hur dessa kommuners ITmiljöer ser ut, hur öppen programvara bedöms, samt deras uppfattningar om den framtida utvecklingen. Respondenterna anger som främsta orsak för att öppen programvara ej används att den totala ägandekostnaden fortfarande är för oklar, till skillnad från existerande system där inga oklarheter finns. eftersom ingen egen utveckling bedrivs köps alla system in av leverantörer, som ännu inte har någon mogen affärsmodell för öppen programvara. Av större intresse är att påverka leverantörerna att använda öppna format och standarder, som kan minska inlåsningseffekterna till specifika system och förbättra konkurrenssituationen. Även kompetensfrågan påverkar, eftersom kommunerna i dagsläget inte har tillräcklig intern kompetens om öppen programvara. Den komplexa ITmiljön med flera hundra olika system försvårar också ett byte.</p><p>Den framtida utvecklingen pekar dock på att situationen kommer att ändras. I takt med att fler kommuner inför öppna ITmiljöer blir kostnadsbilden tydligare, och ökat samarbete mellan olika kommuner för upphandlingar och utvecklingsprojekt erbjuder besparingsmöjligheter med öppen programvara. Det folkliga och politiska trycket är i nuläget lågt, men i takt med att den allmänna debatten ökar och politiker nås av utlandsinfluenser kommer sannolikt förändringstrycket från ett demokratisk perspektiv att öka. Om fem år är det mycket möjligt att en kritisk massa har uppnåtts, som gör att stora förändringar sker på kort tid.</p><p>I debatten jämställs ofta all offentlig ITverksamhet, men studien finner att det föreligger stora skillnader mellan förutsättningarna för statlig och kommunal IT. Statliga verk har en smal uppgift och ett nationellt omfång, medan kommuner ska erbjuda sina ITtjänster till alla medborgare på ett standardiserat och kostnadseffektivt sätt. Denna distinktion är betydelsefull att förstå. </p>

<p>Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.</p>

<p>Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter en storstadsskola har för utomhusundervisning i skogen. Ett delsyfte är att undersöka om lärarna lär ut miljömedvetenhet och i så fall i vilken utsträckning miljöfrågor tas upp. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar på två centrala skolor i en storstad i södra Sverige. I resultatet framgår det att det största hindret för undervisning i skogen är brist på tid och ekonomi. Lärarna är överens om att det är bra med utomhuspedagogik eftersom eleverna tycker det är kul att vistas i naturen och de lär med alla sina sinnen, men det prioriteras inte i de lokala målen för staden. Eftersom invandrarnivån är hög i staden och bland skolornas elever så är språkundervisning det främst prioriterade arbetet. Skolorna skulle behöva fler bidrag till resor till skog utanför staden. Resultatet visar också att lärarnas intresse för natur och miljö är avgörande om utomhusundervisning i skog ska ske.</p>

<p>The aim of my thesis was to do a Life Cycle Assessment (LCA) of an average thread tap that is manufactured by Dormer Tools AB, and to create a practical model that the company can use in order to study other thread taps from an environmental perspective.</p><p>The method of LCA is used to investigate the environmental effects of a product during its life cycle. This is a gate-to-grave analysis with focus on steel and thread tap manufacturing, coating procedure, use, waste management and transports. Three common coating types were compared separately. </p><p>Steel manufacturing answers for the highest energy and raw material consumption under the life cycle of the thread tap. Its emissions contribute to global warming, acidification and eutrophication above others. Transport emissions create the most photochemical oxidants (Los Angeles smog).</p><p>The study has certain limitations, nevertheless I think that it fulfills its aims, and it can – along with the model – be used as the basis of more environmentally adapted product choices at Dormer Tools.</p>