Denna uppsats undersöker hur lärare i fritidshem uppfattar utomhusmiljöer för att främja barns generella lärande. Studien har utgått från två frågeställningar som handlar om arbetet med utomhuspedagogik på fritidshem samt miljöns betydelse för elevers lärande. För att få fram ett resultat har vi intervjuat fyra lärare i fritidshem som jobbar med utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. För att analysera och diskutera resultatet har vi tagit hjälp av studentlitteratur, artiklar och avhandlingar.  Resultatet visar att utomhuspedagogik främjar elevers lärande och är bra för hälsan. Att varva utomhuspedagogik med inomhuspedagogik är den bästa pedagogiken för att eleverna lättare tar till sig ny kunskap.

Magnihill AB har en ambition att ingenting skall gå till spillo, och har begärt att deras mest energikrävande processer skall undersökas, detta för att minska den mängd värmeenergi som används. Magnihill har processer som kräver stora mängder av ånga för att fungera, men även olika källor av överskottsvärme som inte tidigare setts över, som till exempel avgaserna från ångpannan. Fokus lades ned på Magnihills största spillvärme källor, med dessa lösningsförslag, kan Magnihill bli en grönare och mer konkurrenskraftigt företag.

Kan man genom design utveckla en produkt eller tjänst som skapar medvetenhet, nyfikenhet samt intresse hos barnfamiljer kring vegetarisk mat? Det var frågan jag ställdes inför i inledningsskedet av mitt examensarbete och som jag sedan undersökte. Bakgrunden till frågeställningen är en kombination av min egen livsstil som vegetarian tillsammans med det växande samhällshotet som den ökande köttkonsumtionen utgör. Jag har använt mig av olika metoder och verktyg som intervjuer, litteratur och workshops för att utforska mitt problemområde på djupet. Processen resulterade i en applikation som på ett enkelt och roligt sätt hjälper barnfamiljer att äta mer vegetarisk mat och samtidigt ökar barnens delaktighet i både inhandlingen och tillagningen av maten. I den här uppsatsen kommer jag grundligt berätta hur jag gått till väga för att nå mitt slutresultat.

Sammanfattning Miljö och hållbarhetstänk har fått en allt mer central position i vårt samhälle. Detta har gjort att allt fler fastighetsbolag väljer att miljöcertifiera sina byggnader, dels vid nyproduktion men även i samband med större renoveringar av befintliga byggnader.  Därför är syftet med den här uppsatsen att ”beskriva de attityder som finns bland lokalhyresgäster gentemot ”gröna byggnader”, samt att beskriva hur dessa attityder påverkar deras val av lokaler”. I teorikapitlet beskrivs grundläggande teorier för ”gröna” byggnader samt deras för och nackdelar, varumärkesperspektiv, varumärkespositionering och brand equity. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ metod. Vi använde oss av ett taktiskt urval där vi intervjuade 5 lokalhyresgäster och 3 fastighetsbolag med hjälp av semistrukturerade intervjuguider. Materialet bearbetades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dessutom beskriver vi hur vi har arbetat med etiska överväganden och termer i form av validitet och reliabilitet diskuteras för att bedöma arbetets tillförlitlighet och trovärdighet. Resultatet visar dels på hyresgästernas relevans, kunskap, värderingar och faktiskt agerande rörande miljö och hållbarhet kopplat till de lokaler de hyr samt hur fastighetsbolagen tänker kring miljö och hållbarhet kopplat till företags varumärke, varumärkespositionering och differentiering. I analysdelen jämför vi teori kring varumärkesperspektiv, varumärkespositionering och brand equtiy med vårt resultat för att utreda orsakssamband till de två kategorier av hyresgäster vi kunde urskilja från resultatet. För att svara på detta diskuterar vi kring de fyra faktorer som sägs styra ett varumärkes brand equity, nämligen differentiering, relevans, kunskap och värderingar samt fastighetsbolagens sätt att positionera sig på. I slutsatsen visar uppsatsen på att det framförallt är positioneringsstrategier och brand equity faktorerna för kunskap och differentiering som påverkar ifall hyresgäster är villiga till att betala mer för “gröna” lokaler eller inte. / Abstract The environment and sustainability have become an increasingly central position in our society. Due to this more and more real estate companies have chosen to certifie there buildings, both when constructing new buildings but also in conjunction with major renovations of existing buildings. Since environmental responsibility are valued higher in today's society than it has been historically. Therefore, the purpose of this report is to describe the attitudes among tenants of premises, towards “green buildings”, and also to describe how these attitudes affect their choice of premises. The report is made from a brand positioning and brand equity perspective. In the theoretical framework, we present research of the advantages and disadvantages of "green" buildings. We also present the basic theories on brand perspective, brand positioning, and brand equity. To answer our purpose we chose a qualitative method. We used a tactical choice when we determined our respondent groups. We interviewed five tenants and three property companies using semi-structured interview guides. The material was then processed using a qualitative content analysis. In addition, we describe how we have worked with ethical considerations and the validity and reliability of this paper. The results showed both the tenants relevans, knowledge and values of the environment and sustainability linked to the premises they rent and also what property companies think about brand positioning and tenants knowledge. In the discussion section, we compare our theoretical framework to our results to investigate the difference between the two types of tenantgroups that we discovered from the results. To relate this too our purpose we discuss the four elements which are said to measure brand equity, namely differentiation, relevance, knowledge and values. We also discusses how the property organisations are positioning there brands. In the conclusion, the research shows that it’s mainly the positioning strategy and the knowledge and differencing factor of brand equity that affect if tenants are willing to pay more for “green” premises or not.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskap om Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och varför det ses som ett föredöme. Vi ville undersöka vad som utmärker ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Hur verksamheter arbetar Reggio Emilia inspirerat samt om det finns några hinder eller svårigheter med detta arbetssätt. Inledningsvis beskrivs Reggio Emiliafilosofins historiska bakgrund följt av litteratur och tidigare forskning kring området. Därefter beskrivs forskningsmetoden där fem kvalitativa intervjuer genomförts med syfte att undersöka pedagogers tankar kring Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Detta sammanställs i ett resulta tsom visar på att alla verksamheter inspireras i olika grad men alla har gemensamt att de har samma tankar kring barnsyn, miljö, projektarbete samt pedagogisk dokumentation. Därefter diskuteras resultatet av undersökningen och återkopplas till litteratur och tidigare forskning. Avslutningsvis sammanställs allt i en slutsats.

Fysisk aktivitets viktiga roll på kroppsliga funktioner såväl fysiska som kognitiva har alltmer uppmärksammats under de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet inte enbart gynnar kroppen, hälsan och den motoriska utvecklingen, utan även bidrar till en ökad inlärning- och koncentrationsförmåga. Detta är en erkänd och etablerad slutsats som ett flertal forskare kommit fram till i sina undersökningar, vilket påvisas i vår tidigare forskning. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka de didaktiska val som förskollärare gör i samband med rörelseaktiviteter och i utformningen av förskolans miljö, vi har därmed fördjupat oss i hur och till vilket ändamål förskollärarna erbjuder barnen didaktiskt lärarledda rörelseaktiviteter och hur de ges möjlighet till fysisk aktivitet för att gynna både den motoriska och kognitiva utvecklingen. Vi har också fördjupat oss i om det finns någon didaktisk tanke kring miljöns utformning på förskolan ur ett rörelseperspektiv. Vi har i vår tidigare forskning således kommit fram till att det är i skolan och förskolans miljö som barnen erbjuds störst möjlighet till fysisk aktivitet och det är därför viktigt att pedagogerna erbjuder rörelse. Den metod vi har använt är intervju med förskollärare och genom dessa har vi tagit del av information som vi sedan analyserat. Analyserna har genomförts med hjälp av didaktiska grundbegrepp och vi har kommit fram till att det i vår studie förekommer olika förhållningssätt och arbetssätt hos förskollärarna. Inom förskolans verksamhet tenderar förskollärarna att göra medvetna men också omedvetna didaktiska val både inom de planerade lärarledda rörelseaktiviteterna men även inom miljöns utformning i förskolan. Studiens ändamål var inte att komma fram till en generell slutsats utan att få insikt i hur förskollärarna i vår studie arbetar för att möjliggöra, stimulera och tillgodose barns rörelsebehov och främja den motoriska och kognitiva utvecklingen utifrån förskolan och förskollärarnas didaktiska val gällande miljöns utformning och pedagogens lärarledda rörelseaktiviteter.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar den fysiska inomhusmiljön i form av möbler och material, samt hur de uppfattar barnens möjlighet till inflytande i utformningen av miljön. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av intervjufrågor som utformats för att besvara vår studies frågeställningar. Fyra utvalda respondenter med olika lång erfarenhet har intervjuats och dessa intervjuer har dokumenterats genom ljudinspelning för att sedan transkriberas. Resultatet av vår studie visar på olika hinder som kan uppstå i utformningen av den fysiska inomhusmiljöns  möbler och material, samt att ansvaret för en attraktiv och stimulerande miljö ligger på pedagogerna och på organisationen, i form av förskolechef, specialpedagog och den budget som verksamheten erbjuds.Vidare visar vårt resultat att observation och dokumentation är redskap som är gynnsamma att använda för att möjliggöra att barn får ett reellt inflytande över den fysiska inomhusmiljön. De slutsatser vi kan dra och de lärdomar vi själva fått genom vårt examensarbete är hur viktig miljöns utformning är för barns utveckling och lärande, vilket därmed sätter krav på alla som verkar inom förskolan. De har ett ansvar då det kommer till att ge alla barn en likvärdig utbildning på förskolan och detta uppnår de bland annat genom att forma miljön utefter varje individ i barngruppen. I det resultat vi fått fram är samtliga respondenter medvetna om detta och påtalar att det tillhör deras uppdrag som förskollärare. Vi har även konstaterat ett samband mellan den fysiska inomhusmiljön med  avseende på möbler och material kopplat till arbetsmiljön på förskolan. Vår slutsats är främst att det kan finnas två sidor av samma mynt, eftersom det som är bäst för barnen inte alltid är det som är bäst för de vuxna. Här blev hållbart lärararbete något att ta i beaktning.

Syftet med vår studie, Scheduled movement in preschool- conditions and terms, är att få kunskap om vad som har hänt med planerad rörelse i förskolan. Förskolans förutsättningar och den fysiska miljön är två faktorer som spelar stor roll i hur mycket planerad rörelse får utrymme i förskolans verksamhet. Även de konsekvenser som minskad planerad rörelse kan få för barn i förskoleåldern framträder i vår studie. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, där vi intervjuat sex förskollärare som samtliga har arbetat i förskolan innan 1998 då förskolan fick en egen läroplan. Genom varje intervju har vi fått ta del av förskollärarnas syn och erfarenhet om planerad rörelse i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Lindes (2012) tolkning av läroplansteori där tre olika arenor beskrivs. Studiens resultat visar på att planerad rörelse har förändrats i förskolan, det finns olika faktorer som bidrar till att den planerade rörelsen ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Förskollärarna uttrycker att förutsättningarna har blivit sämre med större barngrupper, lägre personaltäthet samt mindre fri yta inne på förskolorna. Samtliga förskollärare understryker hur viktig den planerade rörelsen är för barn i förskoleåldern, men samtidigt visar resultatet att den planerade rörelsen inte får lika stort utrymme i verksamheten som den fick för några år sedan.

Syftet med studien var att ge kunskap om hur pedagoger i förskolan talar om begreppet inflytande och arbetet med barns inflytande över materialet i inomhusmiljön samt belysa maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan. Ett maktperspektiv har använts som teoretisk ram för att studera maktförhållanden och styrningar i förskolan. Synen på makt har handlat om hur makt skapas och används i förskolan. Sex pedagoger, både förskollärare och barnskötare har intervjuats till studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod för att hitta olika teman och mönster i materialet samt hitta underliggande uttryck som skulle kunna kopplas till ett maktperspektiv. Resultatet visar att pedagoger talar om barns inflytande över materialet som en möjlighet för barn att påverka, få en känsla av delaktighet, men att det också ska finnas ett begränsat inflytande för speciellt de yngre barnen. Det kan uppstå maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan genom att pedagoger använder tekniker, regler och rutiner i olika situationer som kan kopplas till barns inflytande. Den osäkerhet som tycks finnas hos pedagogerna kring de yngre barnens inflytande kan vara en orsak till att barns inflytande över materialet i miljön begränsas genom tekniker och styrning. Det behövs en tydlig balans mellan barns inflytande och pedagogers styrning för att kunna fullfölja förskolans uppdrag.

Studiens syfte är att få kunskap om förskollärares uppfattning om reflektion tillsammans med små barn på som ännu inte har något verbalt språk. Hur reflekterar förskollärare med små barn utan verbalt språk och varför? Hur sker kommunikationen i reflektion mellan förskollärare och små barn utan verbalt språk? Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och personliga intervjuer. Frågorna ställdes till förskollärare som arbetar med reflektion med de yngre barnen i förskolan. Resultatet av studien stämmer till viss del överens med tidigare forskning som visar att reflektion i förskolan sker även om barn inte har verbalt språk. Det visar sig att barn som ännu inte har det verbala språket istället kommunicerar med kroppsspråk, ett språk som sker via ögonen, miner, tecken, ljud och rörelser. Resultatet visar också att förhållningssätt och olika verktyg har betydelse vid reflektion, likaså lyhördhet, barnsyn och miljö. I studien har det framkommit att barnens reflekterande över sitt eget lärande har betydelse. Genom att ge tillbaka lärandet och reflektera synliggörs barnens intresse och barnen utmanas vidare i sitt lärande.