Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.

Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur slöjdlärare inom trä- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrån ett pedagogiskt perspektiv. En genomgång av litteratur och forskningsresultat inom området fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa två områden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar på olika förhållningssätt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner påverkar ambitionen hos de intervjuade lärarna. I analysen framkom att lärarna inte hade någon medveten och/eller långsiktig strategi för att organisera slöjdsalen utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De framför också olika faktorer som hinder för genomförandet, och om dessa inte fanns, skulle ett organiserande vara lättare att genomföra.

The aim of my thesis was to do a Life Cycle Assessment (LCA) of an average thread tap that is manufactured by Dormer Tools AB, and to create a practical model that the company can use in order to study other thread taps from an environmental perspective. The method of LCA is used to investigate the environmental effects of a product during its life cycle. This is a gate-to-grave analysis with focus on steel and thread tap manufacturing, coating procedure, use, waste management and transports. Three common coating types were compared separately. Steel manufacturing answers for the highest energy and raw material consumption under the life cycle of the thread tap. Its emissions contribute to global warming, acidification and eutrophication above others. Transport emissions create the most photochemical oxidants (Los Angeles smog). The study has certain limitations, nevertheless I think that it fulfills its aims, and it can – along with the model – be used as the basis of more environmentally adapted product choices at Dormer Tools.

Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.

Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat. Enkätens 15 påståenden bedöms dels utifrån upplevd reali-tet och dels utifrån vilken subjektiv betydelse det har för patienten. Dessutom ingår två öppna frågor där patienterna fått möjlighet att kommentera sina erfarenheter fritt. Studien pågick under fyra på varandra följande dygn då ordinarie operationsverksamhet bedrevs. Enkäten besvarades av 59 patienter, vilket innebar en svarsfrekvens på 91 procent. Studiens huvudre-sultat visar att de deltagande patienterna har mycket positiva erfarenheter av personalens be-mötande på uppvakningsavdelning. Patienternas erfarenheter av integritet är mindre positiva, miljön är det område som patienterna har minst positiva erfarenheter av. Resultatet diskuteras utifrån Paterson och Zderads humanistiska omvårdnadsteori som betonar den intersubjektiva verkligheten, det som sker människor emellan. Nyckelord: patienterfarenhet, uppvakningsavdelning, bemötande, integritet, miljö

No description available.

No description available.

Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, väljer flickor och pojkar bort olika platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst. Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier baserade på de fyra platser som framkom. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar bl.a. att flickor och pojkar förknippar platser och lekar efter rådande könsmönster vilket tydliggörs i diskussionen. Vidare framkom att verbala regler samt att inte kunna göra platsen till sin egen var starka faktorer som gjorde att barnen valde bort vissa platser på förskolegården.