Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta. Lärarna var eniga om att det finns miljöhot, där man kan känna en viss oro i svaren. Lärarnas begränsade kunskap om hållbar utveckling speglade av sig på eleverna. Om hållbar utveckling blev ett ämne med kursplan, skulle undervisningen kunna bli likvärdig och eleverna skulle få en bredare utbildning. 

Denna studie har ämnat ta reda på hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tänker kring flerspråkighet i förhållande till miljö och språkutvecklande arbetssätt samt hur de tar tillvara på den mångkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till ämnet.    Studien har genomförts i form av tre intervjuer med två förskollärare och en fritidspedagog i förskoleklasser på tre olika skolor i södra Sverige. Studien är genomförd efter en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i hermeneutiken. Frågeställningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara på den mångkulturalitet som finns och hur de ser på miljöns betydelse i förhållande till flerspråkiga barns språkutveckling.   Enligt forskningen är pedagogernas attityder till flerspråkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas både i sitt modersmål och i andraspråket. Det är lärorikt att lära sig två språk men en utveckling i modersmålet är viktig för att kunna tillägna sig ett andra språk.    I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flerspråkiga barnen än med de som endast har ett språk. Ett framträdande material är Bornholmsmodellen som alla pedagogerna arbetade efter. En annan aspekt som framkommit är att de är förhållandevis positiva till flerspråkighet samtidigt som kunskapen om vilka språk som finns i deras klass skiljer sig. Gemensamt för alla pedagogerna är att de på något sätt arbetar med bilder och böcker i förskoleklassen, men de arbetar med det på olika sätt och olika mycket. Pedagogerna tar till vara på mångkulturen i klasserna genom att arbeta med både högtider, traditioner, sånger och ramsor med mera.    Denna studie ger inget generellt resultat eftersom det endast är tre pedagoger som är med vilket enbart belyser en liten del av Sverige. Uppsatsen har gett en fördjupad kunskap men det finns flera aspekter att forska vidare på. En fördjupad studie kring flerspråkighet och språkutveckling i förskoleklass under ett längre tidsperspektiv hade kunnat ge en mer vidgad bild vilket hade möjliggjort en generalisering.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande, samt hur några förskolepedagoger ser på densamma. För att lära mig mer om mitt tilltänkta ämne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog också stöd i Läroplanen för förskolan (Lpfö98), för att därefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger på fyra olika förskolor. Jag insåg under tidens gång att det inte går att tala om den fysiska miljöns betydelse och påverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lär och utvecklas genom lek och där inkluderas oundvikligen miljön.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper. Dessa små grupper menar många är en förutsättning för att kunna utgå från barnens intressen och behov. Pedagogerna anser också att en tydlig struktur med fasta regler och rutiner underlättar för barn att behålla uppmärksamheten. Flera pedagoger gör ändringar i den fysiska miljön genom att möblera om och strukturera upp materialet för att därmed skapa lugnare miljöer och på så sätt ge barnen bättre förutsättningar att leka

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden. Pedagogernas förhållningssätt anses viktigt och de ser sig själva som positiva förebilder för barnen, vilket de anser samtidigt kan medföra att barnen vågar smaka och äta den mat som serveras.

SAMMANFATTNING Carina Helgesson & Christina Henningsson Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek En studie om hur barns lek kan utvecklas The pedagogue’s role and the importance of the environments for the children’s play A study of how children’s play can develop Antal sidor: 34 Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material. Miljön ska exempelvis inspirera leken genom många små lekhörnor som lockar barnen till lek. Sökord: Lek, lekutveckling, miljö, pedagogens förhållningssätt

ABSTRAKT _______________________________________________________________ Margareta Christiansson & Sara Johnsson Barns motorik – En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling. Children´s motor skill development –A study of the environment’s importance for children’s motor skill development. Antal sidor: 28 ___________________________________________________________________________ I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö. Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade rörelseträningen på förskolan.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p. Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys. Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna. Det leder till att exempelvis texter fanns men inte var tillgängliga för barnen. Slutsatsen är bland andra att det är viktigt att medvetandegöra vad barn behöver för sin skriftspråksutveckling för att de artefakter som stödjer denna ska placeras korrekt.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Resultatet visade att främst genom utökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor an övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Implikation: Exempel på vidare forskning kan vara att implementera fler  skolinterventioner där prioritering på förändrade kostvanor och utökad fysisk aktivitet ligger. / Bakground: Childhood obesity is today a global problem and therefore it is important to prevent and priotitize. Overweight children and adolescents have for example a higher risk to develop type II diabetes and cardiovascular diseases. Purpose: Illuminate arenas for prevention and promotion for obesity and overweight among children and adolescents aged 7-17 years. Method: The study is a literature review.Databases that were used are PubMed, Swemed+ and Cinahl and the articles were analyzed by a theme analysis. Results: Studies showed that the arenas as school, home and community can prevent overweight and obesity among children and adolescents. Implication: Examples of further research would be to implement more schoolinterventions in wwhich priority to changing dietary habits and increased physical activity is located.