Purpose: Environmental certifications strengthens a contractors environmental profileand means sustainability in regards to the environment. It is of interest to establishwhich obstacles and differences in workflow that environmental certifications cancause and thereby imply challenges in construction. The purpose with this paper is toexamine what impact the environmental certification Miljöbyggnad Silver has on acontractors work in the construction stage with focus on structure and frameworksupplement. Method: To reach the purpose of this paper empirical data have been collected throughinterviews, private documents, and observations of building construction. This researchemploys a qualitative method to get a comprehensive understanding of Miljöbyggnadin construction, where respondents with different occupations and extents of experiencewith Miljöbyggnad have been chosen for interviews. Findings: This research shows that the indicators in Miljöbyggnad that mainly have animpact on construction is Moisture safety, Documentation of building material andPhasing-out of harmful substances. The research shows that the biggest differencebetween conventional construction and construction with Miljöbyggnad is the amountof documentation that is needed. Construction with Miljöbyggnad also differsdepending on what occupation one has. Implications: The conclusion of this research is that there are no great obstacles withMiljöbyggnad Silver in construction. Indicators from Miljöbyggnad impactsconstruction with additional obligations for site management and does not implicate adifference in already established ones. Recommendations following this research is toinvolve and encourage Miljöbyggnad for everyone involved in construction. Limitations: This research is limited to big contractors and the environmentalcertification Miljöbyggnad Silver where focus have been structure and frameworksupplement. Through analyses of indicators and interviews the authors have concludedthat it is structure and framework supplement where impact following Miljöbyggnadexists. The result of this research and its conclusions are considered to apply with othercontractors with similar routines and work flow. / Syfte: Miljöcertifieringar innebär stärkt miljöprofil för företag och hållbart arbete medhänsyn till miljön. Det är av intresse att fastställa vilka hinder och skillnader iarbetsgång som miljöcertifieringar kan vara orsak till och därmed innebära utmaningarför produktionen. Målet med studien är att undersöka vilken påverkan miljöcertifieringMiljöbyggnad Silver innebär för byggentreprenörers arbete i produktionsskedet medfokus på stombyggnad och stomkomplettering. Metod: För att nå målet med studien har empirisk data samlats in genom intervjuer,analys av interndokument, och observation av byggproduktion. Studien har enkvalitativ karaktär för att ge en bredare förståelse av Miljöbyggnad i produktion, därpersoner med olika yrkesroller och erfarenhet av Miljöbyggnad valts att intervjuas. Resultat: Undersökningen visar att de indikatorer från Miljöbyggnad som främstpåverkar produktionen är Fuktsäkerhet, Dokumentation av byggvaror och Utfasning avfarliga ämnen. Studien visar på att den största skillnaden mellan konventionelltbyggande och projekt med Miljöbyggnad är mängden dokumentation. Arbetet medMiljöbyggnad ser också olika ut beroende på vilken befattning man har. Konsekvenser: Slutsatsen är att det inte har identifierats några hinder i produktion förarbete med Miljöbyggnad Silver. Indikatorer i Miljöbyggnad påverkar produktiongenom extra arbetsåtaganden för platsledning och innebär inte en ändring avarbetsgång. Rekommendationer till följd av studien blir att involvera och motiveraarbetet med Miljöbyggnad för alla involverade i produktion. Begränsningar: Studien är begränsad till större entreprenadföretag ochmiljöcertifiering Miljöbyggnad Silver där fokus varit stombyggnad ochstomkomplettering. Utifrån analys av indikatorer och intervjuer har författarna kommitfram till att det enbart är i stadie stombyggnad och stomkomplettering som påverkan ioch med Miljöbyggnad sker. Studiens resultat och slutsatser anses kunna appliceras påandra företag om de har liknande rutiner och inarbetade arbetssätt.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

Mjölner 5 är en nybyggd hyresrättsfastighet belägen i centrala Växjö. Fastigheten har projekterats för att uppnå kraven för både Miljöbyggnad silver, gröna lån och det utökade investeringsbidraget för hyresrätter och bostäder för studerande. Energikonsultbolaget Aktea AB har under de senaste månaderna genomfört, och fortsätter att genomföra, en energiuppföljning av fastigheten. Det man hittills har kunnat konstatera är att fastigheten riskerar att inte uppnå alla sina uppsatta mål. Denna fallstudie syftar till att undersöka hur stor skillnaden är mellan den projekterade och uppmätta energianvändningen och att identifiera var den största skillnaden ligger i förbrukningen. Samt att utifrån dessa energifaktorer genomföra en analys av ekonomiska konsekvenser som kan uppstå om fastigheten inte når upp till målsättningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av energiberäkningar, ekonomiska beräkningar, sammanställningar och analyser. Resultatet visar att skillnaden mellan projekterad och den hittills uppmätta förbrukningen var 22 kWh(m2*år) och att den stora skillnaden låg i värme och fastighetsel. Detta är preliminära siffror som kan komma att ändras under den fortsatta uppföljningen av fastigheten. Utredningen av investeringsstödet visade att ifall fastigheten skulle klara av målet med 56 % av BBR:s krav för det utökade investeringsbidraget, så skulle den vara berättigad till ett stöd på 34 870 325 kronor. Om detta mål inte uppfylls landar i stället bidraget på 19 925 900 kronor. Beräkningen av effekten av det gröna lånet landade på en minskning i räntekostnader på 34 286 kronor om året. Beräkningen av marknadsvärdet kunde genomföras efter att driftnettot korrigerats mot projekterade siffror och visade att om de projekterade siffrorna blir uppfyllda kommer marknadsvärdet att stiga med 3,1 miljoner kronor. / Mjölner 5 is a newly built rental property in central Växjö. The property is projected to reach the demands for the certification Miljöbyggnad silver, green loans and the extended investment grant intended for rental properties and student housing. The energy consulting firm Aktea AB has under the last few months conducted, and will continue to conduct, an energy follow-up of the property. What has been concluded so far, is that the property is at risk to not achieve the planed goals. This case study aims to investigate the difference between the projected energy use and the actual energy use and find in which area this difference is found, and from this make an analyse of the economic consequences this might bring. The study was conducted by energy calculations, economical calculations, compilations, and analyses. The result shows that the differences between the projected and the actual energy use to this day was 22 kWh(m2*år) and that the biggest difference was in heating and property electricity. This is preliminary numbers that can change during the continuing follow-up of the property. The investigation of the extended investment grant showed that if the property would manage the energy goal of 56 % of BBR: s demands, it would be entitled to a grant of 34 870 325 kronor. If the energy goal is not achieved the grant would instead be 19 925 900 kronor. The calculation of the green loan showed that if the property would get the green loan opportunity the yearly costs would be 34 286 kronor lower. The property value calculation showed that, after the adjustment of the driftnet to the projected numbers, the value would theoretical be 3,1 million kronor more.

Inom EU ska alla nyproducerade byggnader ha en energiförbrukning nära noll senast den sista december 2020. Region Kalmar Län genomför omfattande byggnationer av lokaler för psykiatrisk vård. Genom att ta fram en optimal fönsterstorlek för två typrum, ett undersökningsrum och en expedition, kan energiförbrukningen under lokalernas drift minimeras. Målet är att tafram en optimal fönsterstorlek och konstruktion så att målen för solvärmelast och dagsljus uppnås i rummen enligt Miljöbyggnad 3.0. Ett fönsters g-värde anger hur stor del av solinstrålningen som transmitteras genom glaset, ett lågt g-värde ger en lägre solvärmelast i ett rum. Ett fönsters LT-värde anger hur stor del av det synliga ljuset som transmitteras genom glaset, ett högt LT-värde ger ett större dagsljusinsläpp. Den största möjliga glasarean för uppfyllande av kraven för solvärmelast räknasut för flera g-värden. Den minsta möjliga glasarean för uppfyllande av kraven för dagsljus simuleras för flera olika LT-värden i Velux Daylight Visualizer. De g-värden och LT-värden som är möjliga att kombinera ur ett areaperspektiv tas fram genom att jämföra största och minsta möjliga glasarea. De alternativ som har ett motsvarande verkligt fönsterglas som ger låg solvärmelast och stort dagsljusinsläpp väljs. För undersökningsrummet väljs ett 1,40 m2 stort glas med g-värde 0,41 och LT-värde 0,66. För expeditionen väljs ett 1,04 m2 stort glas med g-värde 0,33 och LT-värde 0,62. Energiförbrukningen under ett år och effekten för ett kyl- och värmesystem i de två rummen tas fram genom en energisimulering i VIP Energy.

A school will be built in Upplands Väsby, north of Stockholm, Sweden. The school will be located outside the district heating area. The selected location for the school is also inside a water protection area. The available heating system for the school at the located site has been examined and compared against the set requirements in Miljöbyggnad, a Swedish environmental certification system for buildings. In addition, the available heating systems for the school have been compared in a Life Cycle Cost analysis. To address these questions, energy calculations were done in VIP Energy. For deeper understanding, a literary study was done and study visits to two different schools in Enköping.   The results show that the school achieved grade GOLD for indicator 1 when the school use heat pumps as source of heating. When using a pellet boiler, the grade SILVER where achieved for indicator 1. For indicator 2, the school fulfilled the set requirement for grade SILVER regardless of heating system in the building. When eco-labeled electricity was used, the school received grade GOLD for indicator 4 regardless of heating system in the building. If no eco-labeled electricity was used, the grade GOLD was only achieved if a pellets boiler was used as heating source. Geothermal heating was recommended for the school when combining the result from requirements in Miljobyggnad and the results for the Life Cycle Cost analysis. If drilling for thermal heating would be disapproved, air/water heat pumps where recommended as heating system for the school.

Redan 2008 satte EU upp klimatmål om att minska utsläppen och spara energi. Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990. Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jämfört med denprognostiserade trenden. 20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor. Genom att då tillämpa en miljöcertifiering på byggnader är detta ett steg på vägen för att uppnå desatta målen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsätts med hänsyn till uppnåddmiljöpåverkan utifrån en tredjepartsgranskning. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det här examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag på miljöcertifieringssystem åtByggbolaget i Värmland med riktlinjer att det skall vara så enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillämpa detta på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i Värmland ser ett ökat behov på marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingår i urvalet är, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.Utifrån litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lämpligast atttillämpa på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad. Detta val grundade sig på attByggbolaget i Värmland efterfrågade ett enkelt och kostnadseffektivt miljöcertifieringssystem medrelevanta miljövärderingar. Den största svårigheten med att tillämpa Miljöbyggnad på Etapp 3 varatt byggnaden redan var färdigprojekterad när certifieringsprocessen inleddes, vilket begränsademöjligheten att styra teknik och systemval. En miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad på Etapp 3skulle leda till byggnadsbetyget silver. / Back in 2008, the EU set climate targets to reduce emissions and save energy. Reduce greenhouse gas emissions by 20 percent compared to 1990. The total energy consumption will be reduced by 20 percent compared to the forecasted trend. 20 percent of the total energy consumption from renewable energy sources. By applying environmental certification of buildings, this is a step to achieve the set targets. Environmental certification means that the building is graded with respect to the achieved environmental impact based on a third-party review. Based on a certification, a building certification shows its environmental performance.This degree project aims to produce a proposal of environmental certification for Byggbolaget i Värmland based on the guidelines that it should be as simple and cost effective as possible, and then apply it to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad. This is to the fact that Byggbolaget i Värmland sees a growing need for these skills in the market. The certifications included in the sample is, EU GreenBuilding, the LEED, the Miljöbyggnad and the BREEAM SE.Based on the literature review it could be concluded that the certification appropriate to apply to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad was Miljöbyggnad. This choice was based on the request of Byggbolaget i Värmland of a simple and cost-effective environmental certification with the relevant environmental values. The main difficulty in applying the Miljöbyggnad on Etapp 3 was that the building was already fully planned when certification process began, which limited the ability to control technology and system selections. Environmental certification according to Miljöbyggnad on Etapp 3 would lead to construction grade silver.

Since the building construction area is accounted for high share of energy usage (36 %) in Europe, there is high demand to pay attention to this area accurately. Sweden which is one of the pioneer countries in terms of building energy efficiency plans to reduce this value to 50 % by 2050. To reduce this value there is a need to define a mandatory guideline for builders by the government. So national board of housing, building and planning (Boverket) were given responsibility to define these regulations for builders and house owners. Parallel with that Swedish green building council developed a certification considering the buildin g’s energy demand, indoor air climate and environmental impact of building called Miljöbyggnad. While all the existing and new buildings following Boverket’s regulations meet this certification’s lowest limitations, some ambitious builders tend to fulfil its highest level of limitations called Gold level. This study aimed to design a house in the area of Smedjebacken to meet Miljö byggnad’s gold house’s energy category requirements. To meet the mentioned requirements several parametric studies regarding insulation thickness, windows assembly, heating and ventilation system are done via simulation software called TRNSYS. The result of testing several models show that although windows assembly does not affect this building ’s energy demand very much, other parameters such as insulation ’s thickness and type of heating system have a key role. In addition, a parametric study regarding the impact of thermal mass on the building energy demand is performed. The result shows that the effect of removed massive wood is compensated by replaced additional mineral wool insulation. In conclusion it is concluded that a single family house located in a cold climate like Smedjebacken using district heating cannot meet Miljöbyggnad’s gold level criteria without help of heat recovery ventilation. Furthermore, building with ground source heat pump as its heating system can meet Miljöbyggnad’s principals easier than those having district heating. In this case building with 200 mm insulation thickness even with exhaust air ventilation meets certification principals easily.

No description available.

FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram rapporter som visar att de närmaste årens agerande är avgörande för hur klimatförändringarna kommer att se ut. Energianvändningen världen över måste minska och en sektor som har en stor energianvändning är: bostads- och servicesektorn, 39 % av Sveriges totala energianvändning. I den här undersökningen granskades ett projekterat modulhus på 1 650,3 m2 beläget i Alnarp i Malmö, där syftet är att komma med energieffektiviserande åtgärder kopplade mot aktuell BBR. Granskningen av det kommer ske i VIP-Energy, genom simulering och optimering av installationstekniken. Kriterierna som undersöktes är från bedömningssystemet Miljöbyggnad 3.0 där målet på den här undersökningen var att nå GULD, vilket är de med högst krav. Eftersom vi spenderar ca 90 % av vår tid inomhus är det viktigt att inomhusklimatet är av god kvalitet, vilket innebär att en stor energiandel går till den delen. En annan viktig faktor är nyttjandet av solceller på byggnaden och användandet av solceller i Sverige ökar ständigt.   Olika ventilationsaggregat simulerades i IV Produkt Designer G305 och informationen som fåtts från det kunde sedan sättas in i VIP-Energy. Utöver utbyte av ventilationsaggregat granskas även de olika klimatskalen, värmesystem samt olika typer och storlekar på solcellsanläggningen. Energianvändningen för byggnaden jämförs sedan mot målet för Miljöbyggnad GULD på 48 kWh/m2 år. För den specifika byggnaden rekommenderas att välja ventilationsaggregatet Envistar Flex 400 med en solcellsanläggning på 225 m2 på byggnadens söderlutande tak. Om inte fjärrvärme skulle varit ett krav från beställaren hade rekommendationen varit att använda en värmepump istället som värmesystem.

Sveriges regering beslutade i samband med FN:s toppmöte år 2015 att 17 nationella miljömål skulle sättas upp för att främja hållbar utveckling. Målen täcker flera områden inom byggnadssektorn och byggnadsbranschen har en stor del att spela vad gäller att nå upp till dessa mål. Denna uppsats syftar till att studera hållbarhetsbegreppet utifrån ett miljömässigt perspektiv som det används inom byggnadsbranschen. Dessutom är målet att klargöra vilka aspekter som aktörer inom nyproduktion anser är hållbara med fokus på om livslängden tas hänsyn till vid uppförandet av nya byggnader.Arbetet bygger på intervjuer med fyra personer inom byggnadsbranschen. Svaren har analyserats inom ramen för institutionell teori. Många företag arbetar med miljöhållbarhetsfrågor och problemet som belyses i denna studie är inom vilka områden byggnationen är miljöhållbar med ett specifikt fokus kring livslängden på byggnaden.Med utgångspunkt i denna studie kan två slutsatser dras. Den ena är att hänsyn tas till livslängden på byggnader men på två sätt, antingen genom materialval eller genom en god förvaltning av byggnaderna. Den andra slutsatsen som kan dras är att det, vid uppförandet av nya byggnader, har skett ett skifte av fokus från energieffektivisering till hälsa och välmående för de som vistas i byggnaderna. / As a result of the United Nations Sustainable Development summit in 2015 the Swedish government resolved in 17 national sustainability goals. The building sector plays a big part in fulfilling them as several are addressed towards sustainable housing.The aim of this study is to address how the word sustainability is used within the sector. In addition, a study will be done on what aspects of sustainability that the sector focus most on and whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new houses.The study is based on interviews with four people who work in the building sector. Their response has been analysed and institutional theory has been applied. Many companies work with sustainability and the problem that is addressed in this study is within what categories the sustainability focus are in, with a special focus on whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new buildings.Two conclusions can be drawn through this study. The first one is that building companies do take the lifetime of building into account when building new buildings, either through choice of material or having good management of the building over time. The other conclusion that can be drawn is that there has been a change in focus regarding what aspects are important when building new houses from energy efficiency to health and well-being of the users.