Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid. Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter. Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller. Litteraturstudierna har bland annat bidragit till att realisera varför en hållbar utveckling är nödvänding genom att slöjden har analyserats ur en ekologisk, kulturell, social, teknologisk och ekonomisk dimension. Studiens slutsatser är att en hållbar utveckling naturligt integrerar med textilslöjden. Integrationen har att göra med att konsumtion och tillverkning av produkter ger effekter på miljön. För att kunna arbeta miljövänligt så bör en lärare vara förtrogen med vad de olika dimensionerna inom hållbar utveckling innebär och i sin tur kunna omsätta dessa kunskaper i textilslöjden till exempel genom att arbeta med återbruk, använda miljövänliga material eller genom samarbete med organisationer, företag med mera.

Denna studie undersöker elevers förmåga att diskutera globala miljöproblem och hållbar utveckling. Studien tittar även på konsekvenserna för elevernas inlärning beroende på lärarnas attityder, undervisningsmetoder och arbetssätt. Studien visar att elever som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har en större förmåga att diskutera miljöproblem och frågor kring hållbar utveckling i högre grad och med större bredd än de elever som undervisats traditionellt. Eleverna som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har även en större förmåga att se konsekvenser av sitt eget handlande och de kan koppla dessa till de globala miljöproblemen och de faktorer som styr en hållbar utveckling. Denna studie visar även att elevernas förmåga starkt kan knytas både till lärarnas inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling samt de olika undervisningssätt som lärare och elever på den undersökta skolan arbetar på.

Syftet med den här studien är att urskilja vilka faktorer påverkar förskolans ekologiskafotavtryck och hur förskolor kan arbeta med dem samt undersöka pedagogernas ochden övriga personalens förhållningssätt i miljöfrågor. I studien introduceras begreppetekologiskt fotavtryck ur ett miljö- och didaktiskt perspektiv och hur den påverkas avovannämnda förhållningssätet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer medpedagoger och kökspersonal, kompletterade med observationer, på tre förskolor i enstor kommun i södra Sverige. Resultatet jag kom fram till är att pedagogernasförhållningssätt i miljöfrågor med största sannolikhet påverkar förskolans ekologiska fotavtryck.

Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn påverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där lärarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lärarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lärarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrån en normerande kunskapssyn som ofta utgår från läromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar värderande åsikter på eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lärare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hållbar utveckling. / The aim of this study has been to find out how teachers reflects upon their view of knowledge in their environmental education and how that specific viev influence their teaching. In my exams I´ ve been using qualitative intervjues that shows how the teachers reflects upon their view of knowledge including observations to find out how the impact is upon the students in the classroom. In my results the reader can discover that a majority of the teachers works with a environmental education that is normative. In my conclusion I find out, among other things,that the schools need more teachers that are educated in geography to provide the students a view of knowledge that is based upon actions.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform. / The aim of this work is to examien if and how pupils' attitudes and behaviour are affected by project-based education on sustainable development.

SammanfattningVårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten

Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers varierande förståelser av begreppet hållbar utveckling i förskolan. Tidigare forskning har visat på en stor variation av olika utbildningsformer och innehåll i undervisningen för hållbar utveckling. Studien har en fenomengrafisk ansats och för att få svar på studiens frågor har jag använt kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger har svarat på frågor om vad de anser att hållbar utveckling är och vad för sorts verksamhet det leder till med barnen i förskolan. Resultatet visar en variation av olika uppfattningar där olika syn på innehåll, arbetssätt och förhållningssätt till barnen har kommit fram. Tydligast är att en grupp pedagoger arbetade för att skapa miljövänliga vanor hos barnen medan den andra gruppen arbetade för att ge barnen kunskap genom förståelse och insikt. Vidare visar studien att olika pedagoger har olika fokus i miljöarbetet med barnen så som odling, vetenskapliga experiment eller kreativ verksamhet. / The aim of this study is to investigate pedagogues varying conceptions of the term sustainable development in preschool. Previous research has shown a great variety of different forms and contents of education for sustainable development. The study is phenomenographical and to answer the questions of the study I have used qualitative interviews. Six pedagogues have answered questions about what they think sustainable development is and what sort of teaching activities it leads to with children in preschool. The results show a variation of different conceptions where different views on the content, methods and approaches to children were revealed. The most significant part of the result is that one group of pedagogues worked to create sustainable habits in the children while the other group worked on giving the children knowledge by understanding and insight. The study shows further that different pedagogues have various focus in the environmental work with the children, such as farming, science experiments or creative activities.

As a future preschool teacher I see myself as a part of creating the future of society. I think the environment and sustainable development is a part that feels important that children have with them in life. The purpose of the study was to examine whether and how preschool teachers work with environmental and sustainable development activities in various preschools and how children are involved in this work. The methodology for the study has been semi-structured interviews with active preschool teachers in three different preschools. The results of the survey show that preschools are working more or less actively with the environment and sustainable development in the business and that the children are involved in most of the work. However, it appears that other areas usually are given priority instead of working with environment and sustainable development, and that the work needs to be made more tangible for the children. All teachers in the study stated that the work with environment and sustainable development can be further expanded and must be clearly linked to the preschool curriculum for maintaining quest objectives. / Som blivande förskollärare ser jag mig själv som en del i att skapa framtidens samhällsmedborgare, då anser jag att miljö och hållbar utveckling är en del som känns viktig att barnen har med sig i livet. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall på vilket sätt pedagoger arbetar med miljö och hållbar utveckling i verksamheten på olika förskolor samt hur delaktiga barnen är i arbetet. Metodvalet för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att förskolor arbetar mer eller mindre aktivt med miljö och hållbar utveckling i verksamheten samt att barnen är delaktiga i det mesta utav arbetet. Dock framkommer det att andra områden oftast prioriteras framför arbetet med miljö och hållbar utveckling samt att arbetet behöver göras mer konkret för barnen. Samtliga pedagoger i studien uppgav att arbetet med miljö och hållbar utveckling kan utökas ytterligare och måste utgöra en tydligare koppling till förskolans läroplan för att upprätthålla strävansmålen.

<p>In agreement with Agenda 21, Baltic 21 Education and the UN decade for education for sustainable development 2005-2014, Sweden has agreed to reform its educational system in order to support a sustainable development. This thesis aims to examine the implications of education for sustainable development from the perspective of teachers of grade seven to nine by identifying the possibilities, difficulties and knowledge that exists around the concept today. This has been done by combining a literature review and a qualitative case-study, which was conducted through five indepth interviews with teachers. The purpose of these interviews was to identify a few different opinions regarding what sustainable development could imply in the reality of the school and classroom. The most important results derived from this study were: Firstly, that there exist problems in applying education for sustainable development in schools today. The reason for this is a lack of understanding of the need for dealing with sustainable development in schools, as well as a lack of understanding of what education for sustainable development implies for education. The second result of importance was that the teachers who took part in the case-study had knowledge and experiences that could easily be combined with education for sustainable development, but that there is a need for teacher education and training on several levels to increase the possibilities of successfully implementing education for sustainable development in the Swedish school-system.</p> / <p>I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare. Detta syftade till att identifiera några olika åsikter om vad perspektivet utbildning för hållbar utveckling kan innebära i skolans verklighet. De viktigaste resultaten som framkom ur denna studie var att det idag förekommer problem med att tillämpa utbildning för hållbar utveckling i skolvärlden. Detta beror dels på bristfällig förståelse för behovet av hållbar utveckling i skolan, och bristfällig förståelse för innebörden av utbildning för hållbar utveckling. Dessutom framkom att de intervjuade lärarna hade mycket kunskap och erfarenhet som är förenlig med utbildning för hållbar utveckling, men att det kommer att behövas lärarfortbildning och utbildning på olika nivåer för att lyckas integrera perspektivet i skolverksamheten.</p>