För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor. Resultatet av analysen visar att lärarna är mycket engagerade i under-visningen för hållbar utveckling. De lyfter fram förståelsen av naturens kretslopp och hänsynstagande till miljön som mycket viktigt. Lärarna tenderar att tolka begreppet ekosystemtjänster som ett nytt samlingsbegrepp för något de redan undervisar om, snarare än som ett nytt perspektiv. Under intervjuernas framskridande visar lärarna dock tecken på att fördjupa sitt resonemang kring ekosystemtjänster, vilket kan tyda på att en djupare och mer komplex förståelse kan komma att infinna sig när begreppet är väl implementerat. Kommentarmaterialet till kursplanen bidrar sannolikt till en snäv syn på ekosystemtjänster. Lärarna ger i huvudsak uttryck för de två kunskapsemfaserna som Östman (1992) benämner vardagsemfasen och naturvetenskap, normer och beslut, där syftet med kunskap är att eleverna bättre ska kunna agera i och förstå sin vardag.

<p>Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. </p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik. Tiden var en begränsande faktor i undersökningen vilket medförde en svårighet att dra generella slutsatser om miljöundervisningen på Flodafors skola. Däremot kom vi fram till att skolan uppfyller läroplanens krav. Miljöundervisningen integreras på olika sätt i skolans undervisning. Lärarna är själva miljömedvetna och använde sig av utomhuspedagogik och friluftspedagogik för att ge eleverna positiva naturupplevelser, som förhoppningsvis ska leda till miljömedvetna elever. I undervisningen identifierade vi de olika miljöundervisningstraditioner som definierats i teorin; Faktabaserad undervisning, Normerande undervisning och Undervisning om hållbar utveckling. Den sistnämnda är den som skolverket förespråkar idag.</p>

<p>During the last years, enviromental issues has been higly topical and everyone is involved in the end. To raise children into citizents who cares abuot the enviroment, the education has to start in the early years of school. The purpose of the examination is to investigate how the eniviromental education looks in a village called Dharamsala in northern India.</p><p>Intervjues has ben done with three teachers working in different schools and one teacherstudent. I´ve also intervjued one tibetan munk whoes ben working as teacher and director. I´ve also studied a societyorgan that have a close realationship with most schools in the area. Observations has also ben used in the studie. The result did´t show any big difference between the schools enviromental education.</p><p>All schools that have ben studied is working with enviromental questions, in the lower classes they mix it in with other. Everyone in the studie thinks that it´s very important to work with enviroment in the school to rase responsebible citizens.</p> / <p>Ämnet miljö har under de senaste åren blivit högaktuellt och i slutändan lämnar det ingen oberörd. För att fostra barn till att bli miljömedvetna samhällsmedborgare måste undervisning ske från skolans start. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man i den Indiska byn Dharamsala arbetar med miljöfrågor, främst inom skola men även i det övriga samhället. Intervjuer har genomförts med två lärare från olika skolor, samt en lärarstuderande. Jag har också intervjuat en tibetansk munk som i många år själv arbetat inom skolans värld. Ett samhällsorgan som har nära samarbete med skolorna vad gäller miljö har också undersökts. Observationer har också använts. Jag kan efter resultatet konstatera att inga stora skillnader mellan de olika skolornas miljöarbete finns.</p><p>Samtliga arbetar med miljö, inom de lägre åldrarna sker det ämnesintegrerat. De alla anser att det är mycket viktigt att jobba med miljö för att fostra ansvarskännande individer.</p>

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning. Lärare i något eller några av ämnena biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, kemi och samhällskunskap, totalt 48 lärare, har svarat på enkäten. Anledningen till valet av dessa ämnen är att kursplanen i ämnena anger ett stort miljöinnehåll. Litteraturstudien har granskat de internationella miljöstyr-dokumenten Agenda 21, Riodeklarationen och Tbilisidokumentet samt de nationella dokumenten skollagen, läro- och kursplanerna och Linköpings kommuns skolplan. De styrdokument lärarna hade mest kunskaper om, när det gäller miljö, var kursplanerna samt i någon mån läroplanen och kommunens skolplan. Utifrån Agenda 21 har jag tagit fram åtta miljöområden: energi, biologisk mångfald, konsumtion och avfall, maten, vatten, miljöetik, miljöpolitik och globala miljöproblem. Vid enkätundersökningen framkom det att alla dessa områden tas med i miljöundervisningen av i alla fall några av de deltagande lä- rarna. Anmärkningsvärt var att miljöpolitik inte behandlades i någon stor utsträckning i något av ämnena och att biologisk mångfald inte togs upp i samma utsträckning som vad som står i kursplanerna. Ett område som tas upp enligt kursplanen är energi. Nästan alla fysiklärare tar upp området "i stor utsträckning". Ett flertal myndigheter och miljöorganisationer har kontaktats för att undersöka hur de arbetar mot den svenska skolan. Stödet till skolans miljöundervisning kan ske på olika sätt. Det kan handla om föreläsningar, studiedagar för lärare, fortbildning, temadagar för elever, utgivning av läromedel och annan litteratur eller att vara en kunskapsresurs för lärare och elever. De myndig-heter som har det största arbetet mot skolan är Skolverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket och SIDA. Ungefär hälften av lärarna i enkätundersökningen hade varit i kontakt med någon av dessa myndigheter när det gällde deras miljöundervisning. Naturvårdsverket var den mest kontaktade myndigheten. När det gäller icke-statliga organisationer finns det många som riktar delar av sitt arbete mot skolan. Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Skogen i skolan och Världsnaturfonden var de organisationer som användes mest i lärarnas miljöundervisning, men ingen av dem användes i mycket hög utsträckning

The purpose with this essay is to find out how aware students are about the environment, andif they believe that their actions can influence the environment. I have used both earlierresearch and questionnaire surveys in order to fulfill the purpose. In earlier research, I haveused research based on materials that are scientific. According to the researchers it isimportant that the children and young people become involved and dedicated to theenvironment and its surrounding world. It is important to listen to the children's thoughts andvisions as they are aware about what happens, but do not reflect on the worst, but hope that itbecomes an improvement in the future. The questionnaire survey that was implementedcovered 72 students divided in four classes, two from grade 5 and two from grade 6. Thesurvey contained 11 open questions while eight partially was open with subsequent questions.The result shows that the students from the classes think that the environment is important andthey do what they can in order to get a good environment. There were students from allclasses that did not care at all about the environment and after a summarizing assessment ofthe result shows that most students today are worried and believe that the future can becomeworse. The result also shows that the students want more people to begin to think more aboutthe environment and the choices we do in order to make the environment better. / Syftet med detta arbete är att ta reda på hur medvetna elever är om miljön, samt om de trorderas handlingar kan påverka miljön. Jag har använt mig av både tidigare forskning ochenkätundersökningar för att uppfylla mitt syfte. I tidigare forskning har jag använt mig avforskningsbaserat material. Enligt forskarna är det viktigt att barn och ungdomar blir delaktigaoch engagerade om miljön och sin omvärld. Det är viktigt att lyssna till barnens tankar ochvisioner då de är medvetna om vad som händer men tänker inte på det värsta men hoppas attdet blir en förbättring i framtiden. Enkätundersökningen som genomfördes omfattade 72elever uppdelade på fyra klasser, två från årskurs 5 och två från årskurs 6. Enkäten bestod av11 öppna frågor medan åtta delvis var öppna med påföljande frågor. Resultatet visar atteleverna från klasserna tycker att miljön är viktig och att de gör vad de kan för att få en bramiljö. Det fanns elever från klasserna som inte alls brydde sig om miljön och efter ensammanfattande bedömning av resultatet visar det att de flesta elever idag är oroliga och troratt framtiden kommer bli sämre. Resultatet visar även att eleverna vill att fler människor skabörja tänka mer på miljön och på de val som görs för att miljön ska bli bättre.

<p>Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. </p><p>Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning. Lärare i något eller några av ämnena biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, kemi och samhällskunskap, totalt 48 lärare, har svarat på enkäten. Anledningen till valet av dessa ämnen är att kursplanen i ämnena anger ett stort miljöinnehåll. Litteraturstudien har granskat de internationella miljöstyr-dokumenten Agenda 21, Riodeklarationen och Tbilisidokumentet samt de nationella dokumenten skollagen, läro- och kursplanerna och Linköpings kommuns skolplan. De styrdokument lärarna hade mest kunskaper om, när det gäller miljö, var kursplanerna samt i någon mån läroplanen och kommunens skolplan. </p><p>Utifrån Agenda 21 har jag tagit fram åtta miljöområden: <i>energi, biologisk mångfald, konsumtion och avfall, maten, vatten, miljöetik, miljöpolitik och globala miljöproblem</i>. Vid enkätundersökningen framkom det att alla dessa områden tas med i miljöundervisningen av i alla fall några av de deltagande lä- rarna. Anmärkningsvärt var att <i>miljöpolitik</i> inte behandlades i någon stor utsträckning i något av ämnena och att biologisk <i>mångfald</i> inte togs upp i samma utsträckning som vad som står i kursplanerna. Ett område som tas upp enligt kursplanen är <i>energi</i>. Nästan alla fysiklärare tar upp området "i stor utsträckning". </p><p>Ett flertal myndigheter och miljöorganisationer har kontaktats för att undersöka hur de arbetar mot den svenska skolan. Stödet till skolans miljöundervisning kan ske på olika sätt. Det kan handla om föreläsningar, studiedagar för lärare, fortbildning, temadagar för elever, utgivning av läromedel och annan litteratur eller att vara en kunskapsresurs för lärare och elever. De myndig-heter som har det största arbetet mot skolan är <i>Skolverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket</i> och <i>SIDA</i>. Ungefär hälften av lärarna i enkätundersökningen hade varit i kontakt med någon av dessa myndigheter när det gällde deras miljöundervisning. Naturvårdsverket var den mest kontaktade myndigheten. När det gäller icke-statliga organisationer finns det många som riktar delar av sitt arbete mot skolan. <i>Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Skogen i skolan</i> och <i>Världsnaturfonden</i> var de organisationer som användes mest i lärarnas miljöundervisning, men ingen av dem användes i mycket hög utsträckning</p>

During the last years, enviromental issues has been higly topical and everyone is involved in the end. To raise children into citizents who cares abuot the enviroment, the education has to start in the early years of school. The purpose of the examination is to investigate how the eniviromental education looks in a village called Dharamsala in northern India. Intervjues has ben done with three teachers working in different schools and one teacherstudent. I´ve also intervjued one tibetan munk whoes ben working as teacher and director. I´ve also studied a societyorgan that have a close realationship with most schools in the area. Observations has also ben used in the studie. The result did´t show any big difference between the schools enviromental education. All schools that have ben studied is working with enviromental questions, in the lower classes they mix it in with other. Everyone in the studie thinks that it´s very important to work with enviroment in the school to rase responsebible citizens. / Ämnet miljö har under de senaste åren blivit högaktuellt och i slutändan lämnar det ingen oberörd. För att fostra barn till att bli miljömedvetna samhällsmedborgare måste undervisning ske från skolans start. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man i den Indiska byn Dharamsala arbetar med miljöfrågor, främst inom skola men även i det övriga samhället. Intervjuer har genomförts med två lärare från olika skolor, samt en lärarstuderande. Jag har också intervjuat en tibetansk munk som i många år själv arbetat inom skolans värld. Ett samhällsorgan som har nära samarbete med skolorna vad gäller miljö har också undersökts. Observationer har också använts. Jag kan efter resultatet konstatera att inga stora skillnader mellan de olika skolornas miljöarbete finns. Samtliga arbetar med miljö, inom de lägre åldrarna sker det ämnesintegrerat. De alla anser att det är mycket viktigt att jobba med miljö för att fostra ansvarskännande individer.

I denna studie har vi valt att fördjupa oss i förskolans konkreta arbete med utbildning för hållbar utveckling och hur den kan kopplas till teoretiska aspekter. Studien fokuserar på odlingsaktiviteter i förskolan. Syftet är att analysera och diskutera hur olika synsätt på hållbar utveckling kan komma till uttryck i odlingsaktiviteter med förskolebarn. I denna studie användes kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och informella intervjuer med barn. Vi har intervjuat fem pedagoger och ungefär femton barn på två olika förskolor. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att deras avsikt med odlingsaktiviteter är att barnen får möjlighet att lära sig var maten kommer ifrån, att utveckla en lustfylld naturrelation, att ta hand om naturen, att förstå ekologiska sammanhang och att utveckla odlingskompetens. Det visade sig i samtalen med barnen, att de har tillägnat sig kunskaper om växters namn och utseende samt hur man gör när man odlar.

In agreement with Agenda 21, Baltic 21 Education and the UN decade for education for sustainable development 2005-2014, Sweden has agreed to reform its educational system in order to support a sustainable development. This thesis aims to examine the implications of education for sustainable development from the perspective of teachers of grade seven to nine by identifying the possibilities, difficulties and knowledge that exists around the concept today. This has been done by combining a literature review and a qualitative case-study, which was conducted through five indepth interviews with teachers. The purpose of these interviews was to identify a few different opinions regarding what sustainable development could imply in the reality of the school and classroom. The most important results derived from this study were: Firstly, that there exist problems in applying education for sustainable development in schools today. The reason for this is a lack of understanding of the need for dealing with sustainable development in schools, as well as a lack of understanding of what education for sustainable development implies for education. The second result of importance was that the teachers who took part in the case-study had knowledge and experiences that could easily be combined with education for sustainable development, but that there is a need for teacher education and training on several levels to increase the possibilities of successfully implementing education for sustainable development in the Swedish school-system. / I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare. Detta syftade till att identifiera några olika åsikter om vad perspektivet utbildning för hållbar utveckling kan innebära i skolans verklighet. De viktigaste resultaten som framkom ur denna studie var att det idag förekommer problem med att tillämpa utbildning för hållbar utveckling i skolvärlden. Detta beror dels på bristfällig förståelse för behovet av hållbar utveckling i skolan, och bristfällig förståelse för innebörden av utbildning för hållbar utveckling. Dessutom framkom att de intervjuade lärarna hade mycket kunskap och erfarenhet som är förenlig med utbildning för hållbar utveckling, men att det kommer att behövas lärarfortbildning och utbildning på olika nivåer för att lyckas integrera perspektivet i skolverksamheten.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik. Tiden var en begränsande faktor i undersökningen vilket medförde en svårighet att dra generella slutsatser om miljöundervisningen på Flodafors skola. Däremot kom vi fram till att skolan uppfyller läroplanens krav. Miljöundervisningen integreras på olika sätt i skolans undervisning. Lärarna är själva miljömedvetna och använde sig av utomhuspedagogik och friluftspedagogik för att ge eleverna positiva naturupplevelser, som förhoppningsvis ska leda till miljömedvetna elever. I undervisningen identifierade vi de olika miljöundervisningstraditioner som definierats i teorin; Faktabaserad undervisning, Normerande undervisning och Undervisning om hållbar utveckling. Den sistnämnda är den som skolverket förespråkar idag.