I den här vetenskapliga essän undersöks miljöundervisning och speciellt klimatundervisning för elever på fritidshemmet. Fokus ligger på frågan om barns perspektiv på och i denna undervisning och på hur fritidshemsläraren kan ge tillräckligt stort utrymme till det. Klimatkrisen diskuteras utifrån de starka psykologiska försvar den väcker. Även miljöundervisningens kopplingar till interkulturalitet belyses. Essän utgår ifrån en berättelse där jag beskriver de svårigheter jag själv upplevde med att undervisa elever på fritidshemmet om klimatförändringar. Metoderna är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består främst av Ingrid Pramling Samuelssons teoretiserande av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt olika forskares tankar om och kritik av interkulturalitet. Essän pekar på att det särskilt i klimatundervisning kan vara en utmaning att i tillräckligt hög grad inkludera barns perspektiv, men att det är av stort värde att som fritidshemslärare lyckas med det - både med tanke på resultatet av undervisningen och med tanke på ett etiskt förhållningssätt gentemot barn som ”human beings” och inte ”human becomings”. Studien visar också på att ett interkulturellt perspektiv som betonar både det gemensamma och skillnader kan bidra till en levande miljöundervisning.

<p>Today the talk about global warming and climate change are on top of the public agenda. There for schools and schoolbooks also debate the issue of global warming. A newcomer on the school stage is the sponsored school materials that studies show to be a growing phenomenon. In a debate like that of global warming which is filled with uncertainties and so much political and economic interest, I find it interesting to study how these schoolbooks talk about the issue.</p><p>In my study I have tried to analyze and compare how school materials for primary school discuss the phenomenon of global warming. I have compared two different types of schoolbooks. The first are books published by publishing companies. The other group is sponsored books made by corporations, pressure groups and government organizations which are made available to schools for free. By doing a text analysis of different schoolbooks studied how my material chooses to discuss the <em>global warming and the severity of the problem, the cause, effects and how it can be solved.</em></p><p>My results show that as a whole there is not much difference in how these two types of books talk about global warming. The main focus is on global warming as a serious issue. The only given explanation to the global warming are manmade discharge of greenhouse gases. No alternative natural explanations are given by any of the books. However my study shows that the sponsored material gives a more uncertain and nuanced picture of the issue. The study also shows that the sponsored material has a tendency to focus their reasoning around there own interests.</p>

Today the talk about global warming and climate change are on top of the public agenda. There for schools and schoolbooks also debate the issue of global warming. A newcomer on the school stage is the sponsored school materials that studies show to be a growing phenomenon. In a debate like that of global warming which is filled with uncertainties and so much political and economic interest, I find it interesting to study how these schoolbooks talk about the issue. In my study I have tried to analyze and compare how school materials for primary school discuss the phenomenon of global warming. I have compared two different types of schoolbooks. The first are books published by publishing companies. The other group is sponsored books made by corporations, pressure groups and government organizations which are made available to schools for free. By doing a text analysis of different schoolbooks studied how my material chooses to discuss the global warming and the severity of the problem, the cause, effects and how it can be solved. My results show that as a whole there is not much difference in how these two types of books talk about global warming. The main focus is on global warming as a serious issue. The only given explanation to the global warming are manmade discharge of greenhouse gases. No alternative natural explanations are given by any of the books. However my study shows that the sponsored material gives a more uncertain and nuanced picture of the issue. The study also shows that the sponsored material has a tendency to focus their reasoning around there own interests.

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap. I uppsatsen identifieras de miljöetiska perspektiven antropocentrism och ekocentrism och hur de kommer till uttryck i förhållande till ämnestradition. De metoder som används är semi-strukturerade intervjuer av högstadielärare, dokumentanalys av läroplan och kursplaner och tematisk analys intervjuerna. Resultatet visar att i såväl läroplan och kursplaner som undervisningen framgår det att antropocentrismen har stort utrymme, då det är stort fokus på resurser, människan och samhället, i såväl hem- och konsumentkunskap som biologi. Ekocentrismen kan ses i form av uttryck i läroplan och kursplaner utifrån hänsyn och respekt för naturen, och genom att ge eleven förståelse inför valsituationer som rör hälsa och miljö. Ämnestradition har betydelse för hur hållbar utveckling tolkas i undervisningen. Biologi är naturorienterat med naturliga processer och kretslopp i fokus, vilket leder till fler ekocentriska resonemang. Hem- och konsumentkunskap har fokus på individen, hemmet och samhället, vilket ger mindre utrymme för ekocentrism. Alla lärare visade på både ekocentriska och antropocentriska resonemang. Lärarnas egna åsikter angående hållbar utveckling kan finna väg in i undervisningen, vilket anses kunna leda till större utrymme för ekocentrism i undervisningen. / Today we stand before the challenge of living within our planets limits. UNESCO-UNEP argue that to achieve a sustainable development changes in thinking, attitudes and lifestyle is required. This can be accomplished with a fundamental change in education from early childhood. The aim with this study is to research how sustainable development is interpreted in the Swedish elementary school. Two school subjects have been chosen; biology and home economics. In the essay the environmental ethics anthropocentrism and ecocentrism, and how they are expressed in relations to tradition is identified.  Methods used are semi-structured interviews with teachers, document analysis of the curriculum and syllabus and thematic analysis of the interviews. The results show that in the education as well as the syllabus it is clear that anthropocentrism has larger room. This because of the focal point in both home economics and biology is common resources, humans and society. Ecocentrism in the curriculum and syllabus is shown through consideration and respect for the nature, and through students’ understanding when making choices. The tradition of the school subjects has significance for how sustainable development is interpreted in the education. Biology is nature oriented with focus on natural processes and cycles, which lead to additional ecocentric reasoning. Home economics has the focal point on the individual, the home and society, which leads to less ecocentric reasoning. All teachers that were interviewed showed both ecocentric and anthropocentric reasoning. The teachers’ opinions can find way in to the education, which here is considered to the possibility of more room for ecocentrism in home economics.

The purpose is to study, in a pilot survey, the consciousness of climate change among pupils in secondary school and in adult education. These are the research questions: - What consciousness of climate change do the pupils have? - What are the differences in respect of climate change consciousness between men and women, pupils in adult education and in upper secondary school and pupils in pre-university programmes and in vocational programmes? ”Climate Change Consciousness” is constructed as a concept consisting of ecological, social and economic dimension as well as the components knowledge, attitudes and behaviour. A survey on the Likert-scale is conducted with 176 responses. The results indicate a varying degree of consciousness of climate change among pupils. On the ecological dimension the knowledge of the Paris agreement is low, and the pupils in general have a low degree of consciousness of the concepts of ecological footprint and life cycle analysis. However, they have a good understanding of the difference between climate and weather; they have attitudes in favour of renewable energy and they are used to sorting waste. On the social dimension the pupils think that climate change should be a priority in school, while their own community involvement in climate change issues in general is low. On the economic dimension the pupils have good knowledge of organic labels, but are more affected by price than the climate impact in their consumption behaviour. Female pupils have a higher degree of consciousness of climate change compared to male pupils; the pupils in adult education have a higher degree of consciousness compared to pupils in upper secondary school, and the pupils in pre-university programmes have a higher degree of consciousness compared to pupils in vocational programmes. Remaining is to further examine the impact of age for climate change consciousness among pupils in upper secondary school. / Syftet är att, i en pilotstudie, studera medvetenheten om klimatfrågan bland elever i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Följande forskningsfrågor ställs: - Vilken medvetenhet om klimatfrågan har eleverna? - Vilka skillnader beträffande medvetenheten om klimatfrågan finns mellan män och kvinnor, elever vid vuxenutbildningen och gymnasieskolan samt elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram? Medvetenhet om klimatfrågan konstrueras som ett begrepp bestående av ekologisk, social och ekonomisk dimension samt komponenterna kunskap, attityd och beteende. En enkät på Likert-skalan genomförs med 176 svar. Resultaten ger en varierad bild av elevernas medvetenhet om klimatfrågan. På den ekologiska dimensionen är kännedomen om Parisavtalet låg liksom medvetenheten om begreppen ekologiskt fotavtryck och livscykelanalys. Eleverna har däremot en god förståelse för skillnaden mellan klimat och väder; de har en positiv attityd till förnybar energi och är vana att avfallssortera. På den sociala dimensionen tycker eleverna att klimatfrågan ska vara en prioriterad fråga för skolan att undervisa i, medan det egna samhällsengagemanget i klimatfrågan i allmänhet är lågt.  På den ekonomiska dimensionen visar eleverna god kännedom om ekologiska varumärkningar, men påverkas mer av priset än klimatpåverkan i sitt konsumtionsbeteende.  Kvinnor har högre grad av medvetenhet i klimatfrågan än män; elever på vuxenutbildningen har högre grad av medvetenhet jämfört med eleverna i gymnasieskolan, och eleverna på högskoleförberedande program visar högre grad av medvetenhet än elever vid yrkesprogram. Återstående frågor är att undersöka betydelsen av ålder för medvetenhet om klimatfrågan bland eleverna i gymnasieskolan.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka begreppet environmental literacy, en slags förståelse för och handlingskompetens inför olika miljörelaterade frågor och problem, samt dess betydelse inom undervisning. Vi använder det engelska begreppet för att det inte finns någon vedertagen svensk översättning. I dagens samhälle har frågor om miljö och hållbar utveckling blivit centralt vilket gör att elever som framtida samhällsmedborgare, behöver utveckla kunskaper och ökad handlingskompetens för att hantera dessa frågor. Syftet har således varit att undersöka hur lärares miljöundervisning kan bidra till att utveckla lågstadieelevers environmental literacy. För att kunna undersöka detta har tre delfrågor formulerats i syfte att ta reda på vad environmental literacy är, varför det är viktigt och hur undervisning kan se ut i relation till environmental literacy.  För att besvara dessa frågor har vi systematiskt sökt utifrån databaserna ERIC, ERC, Swepub, Libsearch och Google scholar genom att kombinera olika relevanta sökord. Främst har vi sökt utifrån begreppen sustainable development, environmental education och environmental literacy. Vi har även använt oss av sekundärsökningar för att finna ytterligare relevant forskning som kan belysa frågeställningen. Denna sökprocess gav oss 14 artiklar som underlag till kunskapsöversikten. Dock bör det lyftas att environmental literacy är ett begränsat begrepp, vilket kan bidra med brister i metoden.  Resultatet visar att environmental literacy består av flera förmågor som innefattar att ha kunskaper, ansvarskänsla och handlingskompetens inför att hantera miljöproblem och leva hållbart. Dessutom har det blivit tydligt att environmental literacy är viktigt att utveckla för att skolan ska kunna fostra framtida samhällsmedborgare till att verka för en hållbar miljö både för nutida och kommande generationer. Slutsatsen är således att environmental literacy är viktigt att utveckla redan i lågstadiet och att läraren får en avgörande roll i att anpassa undervisningen så att eleverna kan utveckla kritiskt tänkande och en självständighet inför att lösa miljöproblem. Däremot är environmental literacy ett begränsat begrepp inom den svenska skolan vilket gör att det kan vara intressant att forska vidare om dess betydelse och påverkan på undervisningen i Sverige.

<p>Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten. </p><p>I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004. </p><p>Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand. </p><p>Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.</p>

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten. I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004. Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand. Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.

Studier visar att dagens elever känner oro inför framtiden och de klimatförändringar vår värld utsätts för. Skolverkets nationella kartläggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hälften av de tillfrågade gymnasielärarna inte bedriver någon undervisning i ämnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrågor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förståelse kring klimatförändringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta är ett realistiskt problem då en mängd studier visar att dagens ekosystem utsätts för en mängd stressfaktorer, med ursprung i klimatförändringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd. Modellen som används i undersökningen är en generell Lotka-Volterra-modell vilken fungerar som analytiskt verktyg. Skolverket betonar matematikens roll som ämnesöverskridande verktyg och modellekosystem ger elever möjlighet att använda matematiska kunskaper i ett verkligt scenario. I studien undersöks även hur pass stor exploatering topp-predatorer kan utsättas för i takt med ökade klimatförändringar. De undersökta områdena inbegriper tre- och fyr-artssystem i marina och terrestra miljöer. Resultaten visar att exploateringen måste minska i takt med ökade klimatorsakade förändringar i samtliga fall, undantag terrestra tre-artsystem som utsätts för förändrade interaktionsstyrkor. / Studies show that today's students are worried about the future and the increasing climate change. A survey made by the Swedish National Agency for Education about environmental education shows that approximately half of the surveyed secondary school teachers are not engaged in teaching in the field. This study describes an alternative model for teaching environmental issues. Students are by the modeling of ecosystem given an opportunity to deepen their understanding of climate change associated with the exploitation of top predators. This is a realistic problem, numerous studies show that today's ecosystems are exposed to a variety of stressors, with the origin of climate change, and the exploitation of top predators can lead to serious consequences with extinction as a result. The model used in this study is a generalized Lotka-Volterra model which works as an analytical tool. The Swedish National Agency for Education emphasizes the role of mathematics as interdisciplinary tools and model ecosystem gives students the opportunity to use math skills in a real scenario. The study also investigated how much exploitation top predators can be exposed to in line with increased climate change. The research sites include three-and four-species system of marine and terrestrial environments. The results show that the exploitation must be reduced in line with increased climate-caused changes in all cases, except terrestrial three-species system exposed to changes in interaction strengths.

Syftet med studien var att ta reda på hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. . Det är en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras på deltagande observationer under drygt två fältdygn och på semi-strukturerade intervjufrågor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt. Eleverna anser att dessa moment utgör ett viktigt komplement till traditionell undervisning, och att utomhuspedagogik ökar både motivation och förståelse av begrepp, genom den autenticitet de erbjuder. Den positiva upplevelsen förstärks om lärsituationen upplevs som relevant och autentiskt. / The aim of this study was to investigate upper secondary school pupils' attitudes to outdoor learning. It is a qualitative study done at the Bernadotte upper secondary school in Stockholm. The study is based on participant observations during two days and on semi-structured interview questions with 12 pupils in three focus groups. The results show that pupils in upper secondary school experience outdoor learning as positive. The pupils argue that those exercises constitute an important complement to traditional education and that outdoor education increases both motivation and understanding due to the authenticity it offers. This positive impression is strengthened if the educational situation is perceived as relevant and authentic.