Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

I denna kandidatuppsats undersöktes vilka typer av problem mjukvaruutvecklare i team på företag i Sverige anser finns när det gäller samarbete med andra mjukvaruutvecklare. Empiriska data samlades in genom intervjuer med utvecklare och en kvalitativ dataanalys genomfördes sedan. Med hjälp av en taxonomi för teamprocesser kunde de upplevda problemen härledas till vissa typer av teamarbete. Uppsatsens slutsatser är att de intervjuade mjukvaruutvecklarna upplevde problem som kan kopplas till teams förmågor att ge varandra understöd, att koordinera arbete, hålla koll på sina framsteg, hantera konflikter och att skapa strategier och planer. Ett teoretiskt förslag till när det kan vara troligt att dessa problem inträffar presenterades också men detta kräver vidare undersökningar. Studiens resultat bedöms kunna utgöra möjliga utgångspunkter för vidare studier för att exempelvis undersöka hur frekventa de typer av upplevda problem som uttrycktes i denna undersökning är. / This bachelor’s degree project constitutes a study of which types of problems software developers in teams at companies in Sweden believe exist regarding teamwork with other software developers. Empirical data was collected through interviews with developers and qualitative data analysis was then conducted. Using a taxonomy of team processes the perceived problems could be tied to certain types of teamwork. The conclusions of the study are that the interviewed software developers perceived problems that can be tied to team’s abilities to give each other backup, to coordinate work, keep track of their progress, managing conflicts and creating strategies and plans. A theoretical suggestion as to when it might be likely that these problems occur was also presented but this requires further investigation. The result of this study is regarded by the author to form a possible basis for further studies to for instance investigate how frequent the types of perceived problems mentioned in this study are.

Agile methodologies have become the modern approach to solve the problem of delivering high quality software in a constantly changing business environment. But still many agile software projects have difficulties in meeting the customer needs. This raises questions about how requirements are handled. Therefore, this thesis investigates the requirement engineering process to find challenges companies meet in practice. The study present results from a case study including one company specialized on defense systems, one finance technology company, one robotics company, and one software development company. Based on nine qualitative interviews we discuss the requirement engineering in agile software development and challenges that arise within this process. These challenges relate to a non-agile surrounding, stakeholders insufficient knowledge about their processes, lack of understanding the customer, and incomplete planning of development. We conclude that when using agile methods, development need to focus more on analyzing customers who derive value from the system and how to adapt the requirement engineering to an non-agile surrounding. / Agila metoder har blivit ett modernt verktyg till att lösa vår tids stora utmaning att leverera kvalitativ mjukvara i en ständigt föränderlig affärsmiljö. Trots att agila metoder hanterar snabba förändringar, står de agila mjukvaruprojekten inför utmaningar med att möta kundbehov. Det väcker frågor om hur kravarbetet går till i agil mjukvaruutveckling. Denna uppsats undersöker kravarbetet i agila mjukvaruprojekt och vilka utmaningar som dessa står inför i praktiken. Studien presenterar resultat från en fallstudie bestående av fyra företag verksamma inom: försvarsindustrin, finans, robotik respektive mjukvaruutveckling. Baserat på nio kvalitativa intervjuer diskuteras kravarbetet i agil mjukvaruutveckling och utmaningar som uppstår inom denna process. Dessa utmaningar är kopplade till en icke-agil omgivning, kunders bristande vetskap om deras processer, låg förståelse av kunden och ofullständig planering av utvecklingsarbetet. Vi konstaterar att det agila arbetet behöver fokusera mer på att analysera de värden kunder drar nytta av från ett system och hur kravarbetet ska hanteras när det möter en icke-agil omgivning.

Social media platforms have revolutionized how people interact with each other and how people gain information. However, social media platforms such as Twitter quickly became a platform for public manipulation and spreading or amplifying political or ideological misinformation. Although malicious content can be shared by individuals, today millions of coordinated automated clients disguised as individuals exist, also called social bots which have become a significant contributor of the malicious content spread on social media platforms. Therefore, this study aims to investigate in closer look what the requirements are to create a basic social bot from resources available from the internet. A proof-ofconcept prototype is implemented in the form of a social bot on Twitter. The experiences from the work indicate thatthe skills required to create a basic social botare well within reach ofa third-year Bachelor student in the field of computer science. / Sociala medier har revolutionerat människors sätt att integrera med varandra samt hur de delar och hämtar information. Däremot har sociala medier såsom Twitter snabbt blivit en plattform för offentlig manipulation och spridning eller förstärkning av politisk eller ideologisk desinformation. Även om skadligt innehåll kan delas av individer finns det idag miljontals koordinerade automatiserade klienter förklädda som individer, även kallade sociala bottar som har blivit en betydande bidragsgivare till det skadliga innehållet som sprids på sociala medieplattformar. Därför syftar detta arbete på att närmare undersöka vad som krävs för att skapa en grundläggande social bot på en social mediaplattform från resurser tillgängliga från internet. En bevis-på-koncept-prototyp implementeras i form av en social bot på Twitter. Erfarenheterna från arbetet tyder på att de färdigheter som krävs för att skapa en grundläggande social bot ligger väl inom räckhåll för en tredjeårs kandidatstudent inom området datavetenskap.

Visualization of software systems is mainly used for understanding and modeling software architecture. Examples of what can be visualized are source code, systems during execution together with manipulated data or system architecture on either a detailed or a general level. The connection between all of these types of visualization is that they help computer engineers maintain or develop software systems. The largest challenge with visualizing software systems is when the systems in question are exceedingly large and containing an abundance of relations. A problem of this kind arise at the company DGC, where this study is performed. The company manages at present more than a couple hundred systems with over ten thousand relations between each other. The problem with the company’s existing visualization is that they are very difficult to follow and understand, since they mainly present raw data in the form of tables that do not show all relations optimally, and which can also easily distract the company stakeholders from their intended task. The aim of this study is to find a visualization method where a system and its underlying parts are shown together with their relations to other systems. The created visualization will be able to be used by several different stakeholders and will as clearly as possible present relevant information to them. Furthermore, it should also aim to contribute to a better understanding of the complex software systems and their relations. After the implementation of the chosen visualization method, a time-based study is performed to determine whether it poses an improvement of perception among the stakeholders or not. An interview is also conducted where these stakeholders provide their opinion on the created visualization and if they think it presents the necessary information in a pedagogical way. Analysis of the result of the timekeeping and the interview answers indicate that the aim of the study is met. The majority of the resulting times show that the created visualization is more efficient than the original ones, and the interview answers furthermore show how different stakeholders all together agree that the visualization can be used in both future development and maintenance. / Visualisering av mjukvarusystem används i stor utsträckning för att förstå och modellera mjukvaruarkitektur. Ett par exempel på vad som kan visualiseras är: källkod, system under exekvering tillsammans med manipulerat data eller systemarkitektur på detaljerad eller övergripande nivå. Sambandet mellan alla dessa typer av visualiseringar är att de hjälper dataingenjörer att underhålla och utveckla mjukvarusystem. Den största utmaningen i att visualisera mjukvarusystem är när systemen i fråga är väldigt stora och har många beroenden. Ett sådant problem uppstår på företaget DGC där denna undersökning utförs. Företaget hanterar i dagsläge mer än hundratals mjukvarusystem med över tiotusentals beroenden sinsemellan. Problemet med företagets befintliga visualiseringar är att dessa är väldigt svåra att följa eftersom de oftast presenterar rådata i form av tabeller som inte visar alla relationer på ett optimalt sätt och distraherar lätt intressenter på företaget från sin avsedda uppgift. Undersökningen syftar på att finna en visualiseringsmetod där ett system och dess underliggande systemdelar visas tillsammans med deras beroenden till andra. Den framtagna visualiseringen skall kunna användas av flera olika intressenter, och i högsta möjliga mån presentera relevant information för dem på ett tydligt sätt. Vidare ska den skapade visualiseringen också bidra till bättre förståelse för komplexa mjukvarusystem och deras beroenden. Efter framtagandet av visualiseringen utförs en tidsundersökning, för att avgöra huruvida den skapade visualiseringen stimulerar förståelse hos de olika intressenterna på företaget. Det utförs även en intervju där intressenterna på företaget lämnar sina synpunkter angående den skapade visualiseringen och om den kan presentera nödvändig information på ett pedagogiskt sätt. Analys av resultaten av tidtagningarna och svaren på intervjuerna visar tydligt att undersökningens syften nåtts. Majoriteten av tidtagningarna visade att den skapade visualiseringen är effektivare än de ursprungliga och intervjusvaren uppvisar hur olika intressenter ser att den kan användas vid vidareutvecklingen eller underhåll, vilket alla intressenter höll med om.

Många innovativa mjukvaruföretag startas årligen. Flera med stor potential att konkurrera och utmana en hel industri med sina nytänkande idéer för att göra situationer enklare för en stor grupp av användare. Startups är termen som har blivit alltmer populärt och ibland så kallar man ett vanliga små och medel stora företag för startups. Den här uppsatsen reder ut begreppet startups genom att studiera mjukvaru startups företagets lärdomar på vägen från idé till börsintroduktion. Små mjukvaruföretag som snabbt skalas upp och kan växa från enstaka grundare till att ha flera tusen anställda med en global marknad. Studier sker genom intervjuer av grundare av några mjukvarustartup företag och litteraturläsning som beskriver startup företag från idé stadiet till börsintroduktion. Intervjuer analyseras och sker samtidigt som litteratur studer. Uppsatsen resulterar i en riktlinje baserad på lärdomar längs vägen av dom intervjuade mjukvaruföretag och litteratur studier av dom så kallade succé företagen som Uber, Facebook och AirBnB som har lyckats komma ut ur startups skede.

Inom svenska järnvägen skapas en stor mängd information om hur objekt så som växlar och spårledningar beter sig, i form av dataloggar. Dessa används i dagsläget mycket sparsamt, trots sin stora potential till analys. Detta arbete ämnar utforma mjukvara som kan förädla dessa loggar och extrahera användbar information om banobjektens nuvarande och framtida tillstånd. Detta kan höja säkerheten och förebygga fel och på så vis minimera oplanerade driftstopp och kostsamma byten eller nödreparationer av utrustning. Arbetet resulterade i en mjukvara framtagen i Python som läser in loggar av godtycklig storlek och detekterar atypiska beteenden i ett flertal kategorier av banobjekt. Mjukvaran fungerar även som ett verktyg för mer användarvänlig hantering av dessa loggar, varur användaren kan sammanställa och presentera information som annars vore svårtillgänglig. / In the Swedish rail network, a large amount of information is generated regarding the behaviours of various objects such as switches and track circuits, which is then stored in logs. Currently, these logs are severely underused despite their great potential for analysis. The purpose of this project is to develop a software which can refine these logs and extract useful information about the current and future states of the objects. This can increase operational safety and prevent faults from occurring, thereby minimizing unplanned downtime and costly replacements or reparations of equipment. The project results in a software developed in Python which reads logs of an arbitrary size and detects atypical behaviours in several different categories of objects. The software also acts as a tool for more user-friendly handling of these logs, offering the ability to compile and present information which would otherwise be difficult to access.

Distributed methods of working with software development grow larger each and every day. One of these methods is distributed pair programming. The problem is that because of the large amount of different tools there is to choose from when working remotely, it may be difficult for developers to know what they should pick, in order for their work to be as effective and enjoyable as possible, when working with distributed pair programming. This thesis investigates how different tools and practices used when working with distributed pair programming has been experienced previously by people working or studying in areas related to software development. Further the goal is to also provide recommendations about what tools and practices should be used for future work with distributed pair programming. From the results of this thesis the following recommendations could be made. Discord is recommended for communication if the use of face cam is not very important, and Zoom is recommended if it is. These tools are also recommended for screen sharing. For code sharing Git should be used, and it is also strongly recommended that the developers get comfortable with using Git as early as possible. For a shared text editor Visual studio live share or Teletype for Atom is recommended, however one should not put to much work into making the shared text editor function, since this does not necessarily have a large positive impact on the development. / Användning av distribuerade metoder under mjukvaruutveckling ökar för var dag. En av dessa metoder är distribuerad parprogrammering. Problemet är att på grund av den stora mängd olika verktyg som finns att välja bland när man arbetar på distans, så kan det vara svårt för utvecklare att veta vilka verktyg de bör välja, för att deras arbete ska vara så effektivt och en så bra upplevelse som möjligt, när de arbetar med distribuerad parprogrammering. Denna uppsats undersöker hur olika verktyg och metoder som används vid arbete med distribuerad parprogrammering upplevs av utvecklare som arbetar med eller studerar inom ett fält relaterat till mjukvaruutveckling. Målet är att ge rekommendationer om vilka verktyg och metoder som bör användas i framtiden när man arbetar med distribuerad parprogrammering. Från resultatet i denna uppsats kunde följande rekommendationer göras. Discord rekommenderas för kommunikation ifall utvecklarna inte känner starkt behov av att kunna se varann, och Zoom rekommenderas ifall utvecklarna känner att dem har ett stort behov av detta. Dessa verktyg rekommenderas även för skärmdelning. För koddelning så rekommenderas Git, och det rekommenderas även starkt att utvecklarna lär sig detta så tidigt som möjligt. För en delad textredigerare så rekommenderas Visual studio live share eller Teletype för Atom, men utvecklarna bör inte lägga för mycket tid på att försöka få detta att fungera, då detta inte nödvändigtvis har en stor positiv inverkan på arbetet.

Denna rapport beskriver projektet Managing education research data. Utförandet av projektet är en del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling våren 2024. Beställaren av systemet är Lucija Batinovic, doktorand på FUSA (IBL) vid Linköpings universitet. Rapporten behandlar frågeställningarna hur en applikation som tillämpar konceptet Community-augmented meta-analysis (CAMA) kan utvecklas för att maximera kundvärdet, vilka lärdomar som kan dokumenteras från programvaruprojektet som är intressanta till framtida projekt, vilket stöd man kan få genom att skapa och följa upp en systemanatomi samt hur en databas kan utformas för att optimera söktid. Målet med applikationen är att ge en samlad plattform för delning av data från öppen vetenskap kopplad till lärande, en plattform för så kallad Community-augmented meta-analysis. Slutsatsen blev att värde skapades för kunden genom att analysera kundens krav och genom projektgruppens tekniska erfarenheter fylla på med fler krav för att möta kundens verkliga behov. De överförbara lärdomar som kunde dokumenteras var bland annat de processrelaterade erfarenheterna från den agila arbetsmetoden. Systemanatomins betydelse visade sig vara att den medför en förståelse för hur systemet ska fungera samt tydliggör beroenden inomsystemet. Slutligen konstaterades att en metod för att optimera söktiden i en databas kan vara normalisering.

Denna studie problematiserar icke-funktionella krav (IF krav), även benämnt kvalitetskrav, i svenska mjukvaruutvecklingsprojekt. Kravhantering anses vara den mest avgörande delen i mjukvaruutveckling för att lyckas, vilket än idag är en utmaning i majoriteten av projekten. Särskilt svårt är det att lyckas med IF krav, då tvetydigheter leder till brist på dokumentation och slutligen bortprioriteras de. För att adressera dessa problem syftade denna studie att besvara hur väl de IF kraven dokumenteras inom svenska mjukvaruutvecklingsprojekt samt vem som kan ansvara för att kvalitetssäkra de IF kraven. En mixed-method har genomförts med både en kvalitativ litteraturstudie av tidigare forskning samt en kvantitativ studie. Datainsamlingen i den kvantitativa studien har skett med webbaserad enkätundersökning med 24 frågor. Enkäten skickades ut till 72 företag i Sverige vars huvudsyssla var mjukvaruutveckling. Sammanlagt samlades 43 svar in och en univariat analys genomfördes. Enkätundersökningen indikerade att respondenterna är positivt inställda till dokumentation av IF krav. De flesta saknar dessutom gedigen kunskap om IF krav. Vidare saknas tydliga ansvarsroller för dokumentationen av IF krav. En lösnings- eller mjukvaruarkitekt är bäst lämpad för att kvalitetssäkra de IF kraven. Denna studie är skriven på svenska och kan främja studenter, forskare och yrkesverksamma då den nyanserar vikten av IF krav och hur existerande brister kan förbättras. / This study examines non-functional requirements (NFRs), also known as quality requirements, in Swedish software development projects. Requirements engineering is considered the most crucial part of software development, which is still a challenge in the majority of projects today. In particular, the NFRs are the most challenging seeing as there are ambiguities concerning their definition. This in turn leads to lack of documentation and, ultimately, their deprioritization. To address these issues, this study aimed to answer how well NFRs are documented in Swedish software development projects and who can be responsible for ensuring the quality of these NFRs. A mixed-method was conducted with both a qualitative literature review of previous research and a quantitative study. The data collection in the quantitative study was conducted using a web-based survey with 24 questions. The survey was sent to 72 software development companies in Sweden. A total of 43 responses were collected, and a univariate analysis was performed. The survey indicated that respondents have a positive attitude towards documenting. Additionally, most respondents lack comprehensive knowledge about NFRs and clear roles for the NFRs are missing. Standardization, better guidelines, and clear roles are needed to ensure the quality of NFRs, which are currently lacking. A solution or software architect is best suited to ensure the quality of NFRs. This study, written in Swedish, can benefit students, researchers, and professionals as it highlights the importance of NFRs and suggests improvements for existing deficiencies.