Studier visar på att mjukvaruutvecklingsprojekt är känsliga och svåra att få i mål. Det blir dessutom allt vanligare med multikulturella arbetsgrupper inom mjukvaruutveckling och det för med sig ytterligare problem så som konflikter och missförstånd. Den här studien har undersökt hur mjukvaruutvecklingsprojekt påverkas av kulturella faktorer i en multikulturell arbetsgrupp. Det har dessutom undersökts vad som kan göras för att anpassa arbetet så att dessa konflikter kan minimeras. Undersökningen är avgränsad till ett specifikt företag och en specifik multikulturell arbetsgrupp som arbetar med mjukvaruutveckling. Resultatet visar på att mjukvaruutvecklingsprojekten påverkas av individers kommunikations- och tolkningsförmågor, något som går att härleda till det faktum att individerna har olika bakgrunder. Det i sin tur skapar problem som dubbelt utfört arbete eller missade uppgifter som resulterar i omfattande omarbetningar, att projekt tvingas startas om eller att de avslutas i förtid. Arbetet skulle kunna anpassas genom att införa effektivare projektstöd som fungerar som en gemensam plattform där utrymme för egna tolkningar minimeras och konflikter hanteras effektivare.

Denna studie ska öka förståelse för hur systemutvecklare kan lösa komplexa problem inom organisationer genom att utveckla ett nytt informationsteknologi-system (IT-system) där fokus läggs på teknisk- och organisatorisk interoperabilitet vid integrationsprocessen. Författarna agerar som systemutvecklare via en fallstudie där det finns behov av ett nytt IT-system. I uppsatsen används ett abduktivt tillvägagångssätt där en instrumentell fallstudie används. Genomförandet av arbetet delas in i fyra olika faser: (1) Problemidentifiering inom verksamheten genom framställning av verksamhetsmodeller, insamling av data genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med intressenter och framtagning av teoretisk bas. Som teoretisk referensram i denna uppsats definieras Integration och Interoperabilitet (I & I), vad verksamhetsprocesser är, vad som skiljer teknisk- och organisatorisk interoperabilitet åt, hur verksamhetsmodeller skapas, agil mjukvaruutveckling och användbarhet av IT-system. (2) Utveckling, ingrepp och utvärdering. IT-systemet utvecklas genom en iterativ och inkrementell mjukvaruutvecklingsprocess där fokus ligger på att lösa problem som identifierats. I utvecklingsarbetet har krav och begränsningar identifierats för att skapa verksamhetsmodellen börläget. Det IT-system som utvecklas utgår från detta börläge där IT-systemet revideras utifrån brister som uppkommit från intervjuer med intressenter efter varje iteration. Första iterationen av IT-systemet lyckades inte uppfylla intressenternas krav och förväntningar. Det lyckades däremot senare iterationer av IT-systemet med, där det senare implementeras inom organisationen. När IT-systemet har implementerats utvärderas det av slutanvändarna för att identifiera om systemutvecklarna har lyckats lösa verksamhetsproblemen och för att kontrollera användbarheten hos IT-systemet. (3) I reflektion- och lärandefasen diskuteras och analyseras resultatet mot den teoretiska referensramen och tillvägagångssättet. Resultatet visar att systemutvecklarna lyckats identifiera de komplexa problemen inom organisationen och lyckats skapa ett nytt IT-system som uppfyller intressenters behov samtidigt som det löser de identifierade verksamhetsproblemen. (4) I sista fasen formalisering av lärdomar sammanställs generella koncept som går att använda i andra projekt. I denna uppsats identifieras åtta aspekter och principer en systemutvecklare kan använda sig av när de ska utveckla IT-system. / This study will increase understanding of how a system developer can solve complex problems within organizations by developing a new information technology system (IT-system), with a focus on technical- and organizational interoperability at the integration process. The authors act as system developers through a case study where there is a need for a new IT-system. In this thesis an abductive approach is used combined with an instrumental case study. The work is split up into four phases: (1) Identifying problems within the organization by drawing up business models, collecting data through qualitative semi-structured interviews with stakeholders, and the development of a theoretical base. As theoretical frame of reference Integration and interoperability (I & I) is defined, business models are explained, how technical- and operational interoperability differs, how business models are created, agile software development and usability of IT-systems. (2) Building, intervention and evaluation. The IT-system is built using an iterative and incremental software development process where focus is on solving the identified problems. During the development stage requirements and challenges are identified to create the business model target view. The IT-system is developed to reflect this view where each iteration of the IT-system is revised from flaws discovered during interviews with stakeholders. The first iteration did not fulfill the stakeholders’ requirements and expectations, but later iterations succeeded in this and were implemented within the organization. When the IT-system had been implemented, it was evaluated by the end users to identify if the system developers had succeeded in solving the organizational problems, and to check usability of the IT-system. (3) Reflection and learning. The result is analyzed and discussed, compared to the theoretical frame of reference and course of action. The result shows that system developers succeeded in identifying complex problems within the organization and managed to create a new IT-system that met stakeholders’ needs, while also solving identified organizational problems. (4) In the last phase formalization of learning are general concepts compiled that can be used in other projects. In this thesis are eight aspects and principles are identified that can be used by system developers when developing IT-systems.

Syfte - Att skapa en djupare förståelse för hur kulturskillnader påverkar arbetet med scrum, med specifikt fokus på psykologisk säkerhet. Metod – En kvalitativ fallstudie med induktiv ansats har gjorts där semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer har använts för att samla in data. Tillsammans med litteratur har sedan en innehållsanalys gjorts.  Resultat – Studien har identifierat tre dimensioner som är viktiga att beakta vid arbetet med scrum. Dessa dimensioner är Inställningen till människan, Hanteringen av människan och Beteenden av människan, och belyser hur kulturskillnader skapar olika förutsättningar för psykologisk säkerhet i scrum-team. Vidare kan dessa insikter leda till ett förbättrat arbete med scrum och i förlängningen skapa mer innovativa och konkurrenskraftiga scrum-team och organisationer.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar till litteraturen om psykologisk säkerhet med en empirisk förankrad teori som visar hur kulturskillnader skapar olika konsekvenser för psykologisk säkerhet. Mer specifikt visar den hur dessa kulturskillnader hänger samman och påverkar varandra. Ett andra bidrag som den här studien gör är att skapa djupare förståelse för hur implementering av scrum och agil övergång med fördel bör ske i en ny kultur, som karaktäriseras av hög maktdistans, osäkerhetsundvikande och kollektivism. Praktiska implikationer – Studiens resultat visar att de identifierade kulturskillnaderna hänger ihop vilket innebär att samtliga behöver adresseras för att skapa ett psykologiskt säkert scrum-team i en ny kultur. Psykologisk säkerhet är en förutsättning för självorganiserade team, så som scrum-team, och därmed är studiens resultat av intresse för gruppchefer på samtliga företag som arbetar med scrum, både i olika nationella kontexter och med multinationella team samt i globala virtuella team. / Purpose – To create a deeper knowledge for how cultural differences influences the work with scrum, with specific focus on psychological safety. Method – A qualitative case study with an inductive approach have been carried out where semi-structured interviews together with observations have been used to collect data. Together with literature a content analysis was then preformed. Result – The study has identified three dimensions that are important to consider when working with scrum. These dimensions are Attitude to the human, Managing the human and Behaviors of the human, and these show how cultural differences creates different basis for psychological safety in scrum teams. Moreover, these insights can lead to improved work with scrum and in turn create more innovative and competitive scrum teams and organizations. Theoretical implications – The study contributes to the literature about psychological safety with empirical theory that shows how cultural differences creates different consequences for psychological safety. More specifically, it shows how these differences in culture are related to one another and affects each other. Another contribution of this study is that the result creates a deeper understanding of how the implementation of scrum and agile transitioning best can be done in a new culture, specifically that is characterized by high power distance, uncertainty avoidance and collectivism. Practical implications – The study shows that the identified differences in culture are related to each other, which means that all needs to be addressed to create a psychological safe scrum team in a new culture. Psychological safety is a prerequisite for self-organized teams, such as scrum teams, and thus the result is of interest for group managers in all companies and organizations working with scrum, both in different cultural contexts and with multinational teams as well as in global virtual teams.

The world is under a constant change and digitalization. More and more products are being produced with the help of software and a popular way for companies to sell their products and services is via the cloud. For long products have been developed and produced with the help of project management. Methodologies have developed overtime to better fit the requirements and environment in which products are developed, but products and its development methods are evolving too quickly and applied theories are not keeping up with this change. The aim of this study is to investigate the challenges of SDP’s and parameters of optimization in SDP’s as well as to identify how the identified parameters will help project management in SDP’s. This was done by using an abductive approach and a qualitative method, designed to be exploratory. Interviews were conducted on individuals within the IT-sector and the collected empirics were analyzed together with theory. The findings of the study were that in order to improve a SDP’s process and success one needs to consider a number of parameters which consist of improving clarity of communication and ways of communication by using communication tools on a continuous basis with both the project team and all stakeholders. Organizations must ensure that they choose approaches based on a projects uncertainty rather than to choose an approach to be certain. The areas of which this study contributes to is the knowledge of how to manage projects that involve software development having the known project methodologies in mind. / Världen är under konstant förändring och digitalisering. Allt fler produkter utvecklas med hjälp av mjukvara och ett populärt sätt för företag att sälja sina produkter och tjänster är via molnet. Länge har produkter utvecklats och producerats med hjälp av projektledning. Metoderna har utvecklats över tiden till att vara bättre anpassade för de krav och miljöer som produkter utvecklas i, men produkter och dess utvecklingsmetoder utvecklas allt för snabbt och applicerade teorier hänger inte med i den snabba utvecklingen. Målet med denna studie är att undersöka mjukvaruutveckling projektets utmaningar och parametrar som optimerar mjukvaruutvecklingsprojekt, samt identifiera hur de identifierade parametrarna hjälper projektledning i mjukvaruutveckling. Detta gjordes genom att använda ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod, ämnat till att vara explorativ. Intervjuer gjordes på individer som befinner sig inom IT-sektorn och den samlade empirin analyserades tillsammans med teori. Resultaten av studien var att för att kunna optimera en mjukvaruutvecklingsprojekt processer och framgång så behöver man ha ett antal parametrar i åtanke och dessa består av att förbättra tydligheten i kommunikation och kommunikationsmetoder genom att utnyttja kommunikationsverktyg kontinuerligt med både samtliga projektmedlemmar och alla intressenter. Organisationer måste säkerhetsställa att de väljer en projektmetod baserat på projektets osäkerhet snarare än att välja en projektmetod baserat på vad man är säker på. Denna studie bidrar till kunskapen om hur man hanterar projektledning med de kända projekt metoderna i åtanke i områden som involverar mjukvaruutveckling.

Internationell forskning visar att det finns skillnader mellan industrins förväntningar på kunskap och metoder för programvaruutveckling jämfört med vad som återfinns i utbildningsplaner inom Data och Informationsteknik (IT). I den här rapporten presenteras en kvalitativ undersökning av huruvida det finns en skillnad mellan tekniska högskolors utbildning och industriaktörers förväntningar på högskolestudenter inom mjukvaruutveckling specifikt i Sverige, och hur skillnaden i så fall ser ut. För att ytterligare belysa kravbilden på svenska utbildningar undersöks även lagstiftning och akademiska rekommendationer. Resultatet visar att de skillnader som förekommer internationellt, mellan industrins förväntningar och utbildningarnas innehåll, skiljer sig från motsvarande förhållande i Sverige. Utbildningsplanerna svarar väl mot lagstiftning och industriförväntningar. Utbildningsplanernas innehåll motsvarar inte exakt de internationella akademiska rekommendationer som finns för utbildningarna. Detta kan delvis förklaras av att utbildningarnas inriktning är bredare än mot ett specifikt område inom Data och IT. Den övergripande slutsatsen är att utbildningarna svarar väl mot den kravbild som behöver hanteras, men praktikmöjligheter och kontaktytor mot industrin bör tas i beaktning vid framtida utformningar av utbildningsplaner. Framöver bör 1) fler kvantitativa undersökningar göras av akademiska rekommendationer och industriförväntningar samt hur dessa bemöts av utbildningarna, samt 2) handlingsplaner för anpassning av utbildningsplaner utformas. / International research shows that there is a gap between industrial expectations on Software Development knowledge and methodology compared to the content of education within Computing. This report presents qualitative research on whether there is a gap between undergraduate education and the expectations from industry within Software Development specifically in Sweden, and if so, what the gap looks like. To shed further light on the demands and recommendations that Swedish education faces, recommendations from academia and legislation is also investigated. The result shows that the international gap between education and industry, differs from the equivalent relation in Sweden. The curricula meet demands from legislation and industrial expectations. The international academical recommendations suggested for the programs are not exactly matched by the content of the curricula. This can partly be explained by the educational focus being broader than towards a specific disciplin within computing. The overall conclusion is that educational programs meet the demands, recommendations and expectations they face. But practical experience and contact with industry should be factored into future adjustments of the curricula. Future work includes 1) quantitavely researching academical recommendations and industrial expectations, as well as how these are met by education programs, and 2) creating guidelines for future adjustments of curricula content.

Studiens syfte var att undersöka om inre motivation hos projektmedlemmar inomIT/mjukvarubranchen kan predicera upplevd arbetstillfredsställelse. Därför sågenomfördes en kvantitativ enkätstudie som skickades ut till respondenter inomstudiens valda urvalsgrupp. Det som undersöktes var inre motivation baserat på detre behovsområdena inom självbestämmandeteorin. Det resulterade i att studiensoberoende variabler blev självbestämmande, kompetens och tillhörighet och hur dekan predicera arbetstillfredsställelse. Insamlad data från 84 respondenteranalyserades genom en multipel regression. Där visade sig att i modellen så kundeoberoende variablerna med statistisk signifikans predicera 69% av variansen i denberoende variabeln. Den oberoende variabeln som visade sig ha störst uniktsignifikant predicerande förmåga var självbestämmande. Studien visar att deanalyserade oberoende variablerna har en stark förmåga att prediceraarbetstillfredsställelse. / The aim of the study was to examine whether intrinsic motivation among projectmembers in the IT/software industry can predict perceived job satisfaction.Therefore, a quantitative questionnaire study was conducted and sent out torespondents within the study's selected sample group. What was examined wasintrinsic motivation based on the three psychological need areas in the selfdetermination theory. This resulted in the study's independent variables beingautonomy, competence and belonging and how they can predict job satisfaction. Collected data from 84 respondents was analysed through a multiple regression. This showed that in the model, the independent variables could predict 69% of thevariance in the dependent variable with statistical significance. The independentvariable that proved to have the greatest uniquely significant predictive power wasautonomy. The study shows that the analysed independent variables have a strongability to predict job satisfaction.

Covid-Pandemin i början av 2020 har på ett eller annat sätt påverkat och begränsat hur anställda arbetar. Flera förändringar har skett som att företag med förutsättningarna förlagt arbetet till de anställdas hem. Detta har bidragit till att spontana interaktioner minskat, nya arbetsmetoder har formats och nya verktyg lanserats. Denna nya situation har medfört en rad utmaningar och möjligheter kring hur anställda samarbetar och delar kunskap kring kundbehov. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mjukvaruföretag har anpassat metoder, aktiviteter och arbetsprocesser vid utvecklingsarbetet av mjukvara. Syftet besvaras genom att utreda processerna vid krav och behovsanalys samt till att kartlägga samarbetsverktyg, arbetssituationen hemifrån, interaktioner inom projektgruppen samt vilka möjligheter och hinder som finns vid kontakt med kunder. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på två mjukvaruföretag med sex informanter inom olika roller i en projektgrupp med tre krav: att de arbetat på distans under pandemin, att de har kundkontakt samt är involverade i utveckling av mjukvara.  Resultatet visar att distansen leder till möjligheter i kombinationen arbets- och privatliv exempelvis ingen restid, lättare att planera in aktiviteter som barnlämning och hämtning. Vidare pekar resultatet på utmaningar och svårigheter i digitala interaktioner mellan arbetskollegor och kunder som att det exempelvis är svårt att tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck och tystnad samt att spontana interaktioner minskat. Utmaningarna leder till att det kan bli svårt att uppfatta tyst kunskap vilket kan påverka arbetet med kravanalys och i sin tur slutprodukten.  Resultatet analyserades genom att betrakta hur kunskap kring kundbehov skapas exempelvis vilka metoder som används samt vilka förutsättningar som projektgruppen lever upp till för framgångsrik kunskapsdelning på distans. Analysen visar att den ökade användningen av digitala verktyg har skapat en social acceptans för digitala möten vilket resulterat i frekvent kontakt med kund samt skapande av mer underlag som exempelvis inspelade möten. När arbetet sker uteslutande via digitala verktyg kan fler roller involveras tidigare i utvecklingsprocessen. Då kommunikationen sker digitalt kan en minskning i förståelse för kundens behov upplevas då exempelvis informella möten inte längre sker samt att metoder som observationer inte längre används. Projektgrupper bör anpassa sig för att möta utmaningarna som distansen medför genom att exempelvis minst en gång om dagen träffa kollegorna i digitala träffar i syfte att ingen ska känna sig ensam och för att stärka samhörigheten. Digitala intervjuer och återkoppling med kund sker oftare och leder till ökad mängd lagrad data som exempelvis inspelningar och mötesanteckningar. Ökningen behöver hanteras i syfte att den blir lättillgänglig för projektmedlemmar. Vidare försöker projektgrupper anpassa sig till minskningen av fysiska interaktioner genom att aktiviteter som observationer och workshops inte längre används. / The Covid-Pandemic at the beginning of 2020 has in one way or another affected and limited how employees work. Changes such as companies with the possibility relocating the work to the employees' homes, changes in spontaneous interactions, new working methods have been formed and new tools have been launched. This new situation has led to several challenges and opportunities regarding how employees collaborate and share knowledge about customer needs. The purpose of the thesis has been to investigate how software companies have adapted methods, activities and work processes. The purpose is answered by investigating the processes for requirements and needs analysis and for mapping collaboration tools, the work situation from home, interactions within the project group and the opportunities and obstacles that exist in contact with customers. A qualitative interview study was conducted at two software companies with six informants in different roles with three requirements: that they worked remotely during the pandemic, that they have customer contact and are involved in software development. The results show that distance work leads to opportunities in the combination of work and private life, for example no travel time and easier planning of picking up children from school. Furthermore, the results point to challenges and difficulties in digital interactions between work colleagues and customers in that, for example, it is difficult to interpret body language, facial expressions and silence and that spontaneous interactions have decreased. The challenges lead to becoming difficult to perceive tacit knowledge, which can affect the work with requirements analysis and in turn the product.  The results were analysed by considering how knowledge about customer needs is created, for example which methods are used and which conditions the project group lives up to for successful knowledge sharing at a distance. The analysis shows that the increased use of digital tools has created a social acceptance for digital meetings, which has resulted in frequent contact with customers and the creation of more data in the form of, for example, recorded meetings. When the work is done exclusively with digital tools, more roles can be involved earlier in the development process. When communication takes place digitally, a reduction in understanding of the customer's needs can be experienced when, for example, informal meetings no longer take place and methods such as observations are no longer used. Project groups should adapt to meet the challenges posed by the distance by, for example, meeting colleagues in digital meetings at least once a day for no one to feel alone and to strengthen cohesion. Digital interviews and customer feedback take place more often and lead to an increased amount of stored data in the form of, for example, recordings and meeting notes. The increase in data needs to be managed for it to be easily accessible to project members. Furthermore, project groups try to adapt to the reduction in understanding and perception of tacit knowledge by no longer using activities such as observations and workshops.

While trust is a fundamental block for a successful e-commerce web application, there is also a need for an easy-to-use and flexible booking system in today's hairdressing market. The purpose of this study is to investigate how a web application for mediation of hairdresser appointments can be designed to convey a sense of trust to its users. The study's aim is therefore: how can a web application for mediation of hairdresser appointments be designed for the user to experience a sense of trust? By developing the web application Klippify in line with practised theoretical background, iterative user tests have been enabled. The result showed that human surrogate presence for example in the form of employees presented with pictures, a simple and easy-to-navigate design, third-party quality certifications, a transparent customer relationship, a cold and blue color theme, and a clear presentation of underlying motives were factors of importance for perceived trust. / Samtidigt som tillit är en fundamental byggsten för en lyckad e-handelswebbapplikation finns det på dagens frisörsmarknad ett behov av ett lättanvänt och smidigt bokningssystem. Syftet med denna studie är att undersöka hur en webbapplikation för förmedling av klipptider kan designas för att förmedla en känsla av tillit till dess användare. Arbetets frågeställning är således: hur kan en webbapplikation för förmedling av klipptider kan designas för att användaren skall uppleva tillit? Genom utvecklade av webbapplikationen Klippify i linje med erfaren teoretisk bakgrund, har iterativa användartester kunnat genomföras. Resultatet visade att mänsklig surrogatnärvaro exempelvis i form av medarbetare presenterade med bilder, simpel och lättnavigerad design, kvalitetscertifieringar från tredje part, en transparent kundrelation, ett kallt och blått färgtema samt en tydlig presentation av underliggande motiv var faktorer av betydelse för den tillit en användare upplever.

Software as a Service (SaaS) is a subset of cloud services where a vendor provides software as a service to customers. The SaaS application is installed on the SaaS provider’s servers, and is often accessed via the web browser. In the context of SaaS, a customer is called tenant, which often is an organization that is accessing the SaaS application, but it could also be a single individual. A SaaS application can be classified into tenancy models. A tenancy model describes how a tenant’s data is mapped to the storage on the server-side of the SaaS application.By doing a research, the authors have drawn the conclusion that there is a lack of guidance for selecting tenancy models. The purpose of this thesis is to provide guidance for selecting tenancy models. The short-term-goal is to create a tenancy selection guide. The long-term-goal is to provide researchers and students with research material. This thesis provides a guidance model for selection of tenancy models. The model is called Tenancy Model Selection Guidelines (TMSG).TMSG was evaluated by interviewing two professionals from the software industry. The criteria used for evaluating TMSG were Interviewee credibility, Syntactic correctness, Semantic correctness, Usefulness and Model flexibility. In the interviews, both of the interviewees said that TMSG was in need of further refinements. Still they were positive to the achieved result. / Software as a Service (SaaS) är en delmängd av molntjänster där en tjänsteleverantör tillgodoser mjukvara som en tjänst åt kunder. SaaS-applikationen installeras på SaaS-leverantörens servrar, och åtkomsten till applikationen sker oftast via webbläsaren. I sammanhanget av SaaS kallas en kund för ten-ant, vilket oftast består av en organisation, eller i vissa fall enbart av en användare. En SaaS-applikation kan delas in i tenancy-modeller. En tenancymodell beskriver hur en tenant:s data är associerad till lagringsutrymmet på SaaS-leverantörens server.Efter att ha gjort en förstudie kunde författarna dra slutsatsen att det råder guidningsbrist för val av tenancy-modeller. Syftet med denna tes är att tillgodose vägledning för val av tenancy-modeller. Kortsiktsmålet är att skapa en guide för val av tenancy-modeller. Långsiktsmålet är att tillgodose forskare och studenter med forskningsmaterial. Denna tes tillgodoser en modell för guidning av val för tenancy-modeller. Namnet på denna guide är textitTenancy Model Selection Guidelines (TMSG).TMSG utvärderades genom intervjuer med två personer som jobbar inom mjukvaru-branschen. Kriterierna som användes vid utvärderingen av TMSG var följande: Trovärdighet hos den intervjuade personen, Syntaktisk korrekthet, Semantisk korrekthet, Användbarhet och Modellens flexibilitet. I båda intervjuerna ansåg de medverkande att TMSG behöver ytterligare finslipning, och de var båda positiva till det uppnådda resultatet.

As a result of improved hardware, Virtual Reality (VR) has made a return to the digital entertainment market. The tools to create VR applications are now readily available and numerous developers are attempting to create engaging experiences. Concurrently, eye tracking technology is increasingly implemented in VR hardware, enabling better immersion and analytics. Due to its recent popularization, few tools for analyzing VR experiences exist. As such, this study aimed to find a method for collecting and visualizing eye tracking data to that end. A case study was conducted to answer these questions, wherein software for collecting, saving, and visualizing gaze data was constructed. A user test to assess the program's accuracy and viability followed. The study found a performance friendly way to get and save data using software provided by the hardware manufacturers, and resulted in a system for visualization in which the user's gaze is played back. The user test confirmed the system's accuracy, and identified possible behavioral patterns, suggesting the software can be used for analysis. The study provides a base for further research. / Som en följd av den senare tidens hårdvaruutveckling har Virtual Reality (VR) återvänt till den digitala underhållningsmarknaden. Verktygen för att skapa VRapplikationer är numera tillgängliga för alla, och många utvecklare har gett sig i kast med att skapa engagerande upplevelser för mediet. Samtidigt används ögonspårande teknologi inom VR i ökande utsträckning, vilket möjliggör bättre inlevelse samt analytiska möjligheter. I egenskap av sin nyvunna popularitet finns få verktyg och metoder för att analyzera VR-upplevelser. Därför ämnar denna studie samla och visualisera data från ögonspårande hårdvara i det syftet. En fallstudie genomfördes för att svara på hur detta kan göras, i vilken mjukvara för att samla, spara, och visa ögondata skapades. Ett användartest för att bedöma programmets träffsäkerhet och användbarhet följde. Studien hittade ett prestandavänligt sätt att samla och spara datan, och resulterade i ett visualiseringssystem som återspelar användarens blick. Användartestet bekräftade systemets precision, och identifierade möjliga beteendemönster, vilket antyder att mjukvaran kan användas för analys. Studien lägger en grund för vidare forskning.