In my study, I have chosen to examine how the user interface and content must conform to design guidelines for responsive design makes it suitable for diverse desktop environment and for varied mobile platforms. The purpose of this study is to examine the extent recommended design guidelines based on scientific research has a positive impact on user performance and perception when using this study delivered hi-fi prototype. The goal of this study is to provide a Hi-Fi prototype with high usability that will introduce and inform the public about BrasilCine according specifications. Study findings from user testing and supplementary questionnaires show that the implemented technologies as design guidelines for responsive design and design features have a positive impact on user performance and perception. The study results are therefore relevant for further prototype development.

In Kenya, mobile technology is widely used, with more and more people gaining access to the Internet. Mobile technology has the potential to support learning and improve lives, particular those of impoverished people. In this study, 30 Kenyan runners from poor backgrounds and with limited formal education participated. They were provided with a basic smartphone and Internet data bundles for one year so that they could participate in m-learning. The participatory action research approach was used. Sources of data included interviews, observations, fieldnotes, web inquiries, and mobile log files. A sociocultural perspective was used to analyze how the participants learned informally using the smartphones. Findings indicate that the Kenyan runners’ rapid appropriation and mastery of the smartphones was based on their curiosity and interest in sports. The runners’ skills and knowledge increased over time, showing how digital resources improved their training, increased their social interactions, developed entrepreneurial skills, created awareness in and with the rest of society, and improved participation in m-learning. Sociocultural analysis showed that feedback from peers and the tool itself were both significant for learning. The participants themselves influenced the research process. From their interest emerged an online course (MOOC) about human rights. Key challenges in the process were power consumption, lack of electricity, and the availability and cost of Internet access. A lack of critical attitude about content on the Internet was also discernible. The main findings highlight how mobile technology can not only improve daily lives, but also develop new ways for people to participate in mlearning. / I Kenya är användningen av mobilteknologi och Internet utbredd och ökar stadigt. Mobilteknik visar sig ha potential att öka medborgares intressen för lärande och kunskap, och därigenom förbättra livssituationen särskilt för fattiga människor. Den här studien syftade till att med deltagande aktionsforskning analysera hur sådana processer går till. I studien deltog 30 kenyanska löpare från fattiga förhållanden och med begränsad formell utbildning. Deltagarna utrustades med en enkel smartphone med fri surf under ett år och följdes med intervjuer, observationer, webbenkäter och mobilspårning. Deras lärandeprocesser analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv om hur teknik tillägnas – approrieras – och används i vardagliga praktiker och utvecklar lärande. Resultaten visade att de kenyanska löparna snabbt approprierade telefonerna och fann utifrån nyfikenhet och intresset för idrott olika sätt att använda dem. Kunskaper och färdigheter utvecklades över tid och de digitala resurserna förbättrade löparnas träning, ökade sociala interaktioner, utvecklade entreprenöriella färdigheter och nya synsätt på sina möjligheter i världen. Den sociokulturella analysen visade även att feedback från andra deltagare och/eller av tekniken i sig hade betydelse för lärandet. Forskningsprocessen påverkades av deltagarna och utifrån deras intresse skapades en on-line kurs (MOOC) om Mänskliga rättigheter. Problem i studien var telefonens energiförbrukning, brist på elektricitet, tillgång till och kostnad för Internet samt deltagarnas kritiska förhållningssätt till Internet. Det övergripande resultatet är att mobilteknologi kan förbättra livsvillkor och skapa nya vägar till lärande.

Hur påverkar mobila betalningshjälpmedel webbutvecklares arbete? Detta har besvarats i denna uppsats med utgångspunkt från den nylanserade tjänsten Samsung Pay. Syftet med studien är att skapa en förståelse för de villkor som de olika digitala betalningsalternativen har, samt kartlägga hur det ständigt föränderliga landskapet för digitala betalningsalternativ påverkar webbutvecklare och företag med fokus på webblösningar, bland annat genom att granska vilka kostnader som uppkommer, samt vilka det egentligen är som står för dem. Studien bygger på en dokumentstudie där informationen främst är hämtad från internetbaserade nyhetssajter med inriktning på IT, utvecklarnas egna webbplatser samt artiklar relaterade till mobila betalningshjälpmedel. Anledningen till valet av källor är för att det är där den mest uppdaterade informationen finns kring mobila betalningshjälpmedel, då tjänster såsom Samsung Pay är nya på marknaden. En kort intervjuundersökning har även skett med personer på IT-företag där anpassning till mobila betalningslösningar blivit en del i deras arbete. Slutsatsen av studien är att även om det finns många liknande mobila betalningsalternativ har alla sin egen touch samt något olika fokus. Vissa ersätter korten helt medan andra digitaliserar korten och för in de i mobiltelefonen istället. Skillnaden för webbutvecklare och företag/webbutiker handlar i största hand om vart pengarna går någonstans. Idag läggs kostnaderna mestadels på kontanthantering. Desto större digitaliseringen kring mobila betalningshjälpmedel blir ju mindre kostnader kommer att läggas på kontanter, och mer på de mobila betalningshjälpmedlen. Då de mobila betalningsalternativen oftast är genom olika sorters abonnemang läggs, i de flesta fallen, den kostanden på kunden och på det sättet blir kostnaden för företagen och utvecklarna oftast densamma som innan.

I dagsläget saknas ett effektivt sätt att ute i fält kunna mäta in sträckor och tillhörande kartobjekt vid planering av nybyggnation av vägar. Skogsbolagen önskar att kunna göra detta med en mobil enhet med eller utan internetuppkoppling med hjälp av ett geografiskt informationssystems-ramverk med öppen källkod. Därför har vi utfört en fallstudie. Det vi behövde ha svar på var vilka krav som ställts på en sådan lösning. Dessa krav fördes fram genom en intervju med en person hos vår samarbetspartner som hade haft kontakt med ett skogsbolag. Vi identifierade åtta ramverk varav fem återstod efter sållningen. Sållningen utfördes genom att avfärda ramverk som ej uppfyllde de huvudkrav framförda genom intervjun. Dessa fem ramverk analyserades genom att ta fram för- och nackdelar baserat på hur väl dessa ramverk uppfyllde de jämförelsekriterier vi tagit fram. Jämförelsekriterierna baserades på kraven vi fick fram genom intervjun, samt ytterligare kriterier som ansågs vara viktiga vid arbete med öppna källkods-lösningar. Som t.ex. kvalitén på ramverkets dokumentation, när ramverket senast uppdaterades, kostnad mm. Det ramverk som vi slutligen kunde rekommendera var “Mapbox”. Detta ramverk hade inte den högsta kravtäckningen av de kraven framförda genom intervjun. Dock beslutade vi att det var det lämpligaste valet då sett till de övriga kriterierna gällande öppna källkods-lösningar så hade Mapbox bäst förutsättningar. / Today, there’s no effective way for field data collection and its associated map objects when planning construction of new roads. The forest industry wishes to be able to do this with a mobile device with or without an internet connection, with the help of an open-source geographical information system-framework. We have therefore conducted a case study. We needed to know what the requirements were. The requirements needed was forwarded during an interview with one person from our partner organization that had contact with a forest company. We identified eight frameworks, whereas five were left after the screening. The screening was done by discarding the frameworks that didn’t fulfill the main requirements that we got from the interview. The five remaining frameworks were analyzed by identifying the pros and cons that were based on how well the frameworks fulfilled the evaluation criterias. The evaluation criterias were based on the requirements we got from the interview as well as the additional criterias that we considered important when working with open-source frameworks. E.g. the quality of the documentation, when the framework was last updated, the eventual cost etc. The framework we finally recommended was “Mapbox”. This framework did not have the highest coverage of requirements. However we decided that it was the most well-suited choice based on the open-source criteria’s we put forward.

Uppsatsen ämnar svara på en övergripande frågeställning som lyder: På vilket sätt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta är uppdelat i två syften. Det ena är att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara på detta görs en genomgång om vad litteraturen säger om genrer och sedan testas detta på ett designfall som genomförs på en handdatorapplikation, närmare bestämt ett mobilt säljstöd. Det andra syftet är att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanställa designråd lämpade för handdatorer. På samma sätt som en författare av en bok kan dra nytta av genren inom vilken denne skriver borde en designer kunna göra detsamma. Flera möjliga fördelar kan ses med ett explicit genretänkande. Man skulle bland annat kunna förhindra övergeneralisering och dra nytta av förväntningar som finns hos konsumenter av den aktuella genren. Ävenkonsumenten skulle kunna dra nytta av en genreindelning om den designade artefakten förmedlade vilken genre den tillhör. Trots att arbetet med genrer benämns som en metod i uppsatsen så är det osäkert om den kan betraktas som en sådan. Man skulle kunna kalla det för ett genreperspektiv på design och kontextuellt utforskande. Även om inte enbart fördelar kan ses med genrer så verkar det som om genretänkandet förser designern med ett bra sätt att snabbt rama in situationen för vilken denne skall designa. Frågorna i genreanalysen som användes täcker upp mycket av bruket utan att fastna i detaljer.

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit. Studien visar att det är möjligt att integrera fältserviceteknikerns arbetsplats med SMS m.h.a. tekniker som mobilt Internet och handdatorer, och på ett sätt som medför att lösningen får en bred acceptans. Det finns lämpliga lösningar som bör inkluderas i arbetsplatsen. Exempel är uppdrags-/ärendehantering och reservdelshantering. Det finns dock områden som måste beaktas vid utformandet av arbetsplatsen. Fältservicetekniker utrycker oro för att antalet kontakter med medarbetare kan komma att minska och en känsla av att vara övervakad om GPS-positionering utnyttjas. Helhetsintrycket är dock att dessa fältservicetekniker är mycket positiva till denna nya typ av mobila arbetsplats

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegränssnitt med hjälp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga målgruppen utgör personer som främst arbetar inom A4Cloud-projektet. För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes användartester där testpersonerna fick använda sig av det upprättade tidslinjegränssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. Både kvalitativa intervjuer samt statistiska framställningar genomfördes under studien. De slutsatser som kan dras från denna studie är att några element var svåruppfattade som interaktiva element och svåra att åtskilja från resten av gränssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrågade under intervjun om de kunde tänka sig använda tidslinjegränssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat någon roll när testpersonerna besvarade tidigare nämnda intervjufråga, utan behovet att vilja ha koll på sina delningar med diverse tjänster verkar vara det som avgör. / A4Cloud

Avdelningen Forestry på Consultants to Government and Industry (CGI) i Gävle utvecklar många olika programvaror som används i skogsindustrin. Med tiden har det uppstått ett behov av ett förenklat program som kan användas i mobiltelefoner. CGI ville att en prototyp tas fram för utvärdering, samt att en förenklad undersökning görs med avseende på vad som är lämpligast emellan en mobil applikation (s.k. ”app”) eller en mobilanpassad webbapplikation (webbapp). Vid projektets slut har en Windows 8 mobilapp utvecklats samt en mindre undersökning fullgjorts. Undersökningen visar att en webbapp är det ekonomiska alternativet, men att mobila appar utvecklade för sin specifika plattform uppnår högre kvalité.

Det blir allt vanligare att företag väljer att använda mobila applikationer för att underlätta beslutstödshanteringen utanför kontoret. Dessa applikationer är så kallade mobilt business intelligence lösningar  som är starka verktyg för att kunna fatta beslut oavsett vart anställda befinner sig. I och med att mobilt business intelligence (MBI) börjar bli allt vanligare bland företag idag så är det väldigt användbart att känna till faktorer som gör det lättare att nå framgång med MBI. Idag finns det väldigt lite forskning kring framgångsfaktorer för att lyckas med MBI lösningar. Därför har denna studie behandlat ett par framgångsfaktorer inom området system innehåll och kvalitet för att ta reda på hur kritiska vissa befintliga faktorer egentligen är för att lyckas med MBI lösningar i dagens företag. Resultatet visade sig att vissa av framgångsfaktorerna så som stöd för interaktiva konferenser var mindre betydelsefulla jämförelse med andra framgångsfaktorer för att nå framgång med MBI. Studien tar även fram problem och svårigheter som nätverksproblem, extra arbete prestanda försämring med flera som kan uppstå med att uppnå kritiska framgångsfaktorer.

Today the planning of the transports at Hälsingestintan is done without any tools. Every year the problem regarding the planning is getting more complex and complicates the logistics of the transports. The purpose with the study is to investigate the logistics related to the mobile abattoir and the refrigerated truck in Hälsingestinans process flow. This is relevant due to identify if an optimization model has potential to reduce the transport costs when using this concept. Furthermore, the difference between the used planning strategies of the model and Hälsingestintan will be compared to identify if there are any clear differences between the methods.