• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 39
  • 15
  • Tagged with
  • 54
  • 16
  • 16
  • 16
  • 13
  • 11
  • 11
  • 11
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Digital loggbok till uppkopplade bin : En studie om att använda digitala verktyg inom biodling. / Digital logbook for connected bees : A study on using digital tools in beekeeping.

Bergström, Oscar January 2021 (has links)
Denna studie tar reda på hur en möjlig variant av en digital loggbok ämnadför biodling kan se ut. Genom en iterativ designprocess tillsammans medbiodlare och utvecklare skapas tillslut ett förslag på en lista medfördefinierade frågor och en mall där användaren kan välja hur den ska se ut.Det tas även fram förslag på funktioner som motiverar varför biodlare skaanvända en digital loggbok. Bland annat tal-till-text föreslås men ävenautogenererande sammanfattningar och förenklade översikter.
32

Energikartläggning av mobilt batterilager i kombination med en högeffektsladdare och påverkan på det lokala elnätet

Söderberg, Oskar January 2023 (has links)
To achieve the established environmental goals, a significant transformation is requiredin the Swedish transport sector. This includes a shift away from fossil fuels and a greateremphasis on electrifying a larger portion of the vehicle fleet. The goal of this study is toevaluate the impact on the local distribution grid when integrating a high power chargeradjacent to a mobile battery storage system. In addition an investigation of the energyflows was conducted to assess the continuous operations of charger, battery and electricitygrid. The introduction of high power loads leads to higher power peaks in the system,which may affect the stability with respect to the voltages, currents and harmonics in thegrid. This thesis was conducted in collaboration with Gävle Energi AB, which is a local energycompany that is active in the area around Gävle. In total two models were created inorder to simulate both the energy flows and grid stability. The first model was conductedin MATLAB and used to evaluate the energy flows for the scenarios of low and high load.The second model was conducted in OpenDSS to evaluate the grid stability for a total of6 scenarios. The scenarios are as follows: the initial electricity grid, the grid with a highpower charger integrated and the grid with both a high power charger and a solar parkintegrated, for both low and high load cases. The results of the study showed that high power loads affected the local electricity gridmost during low load since it entailed high load peaks during that period. The effect ofintegrating a high power charger in a grid with radial grid topology is that the voltageis reduced and harmonics increased in loads connected to the same node. The effect ofintegrating a solar park instead increases the voltage and reduces the harmonics in loadsconnected to the same node. The energy flow evaluation showed that the battery hadthe potential to be continuously used for both the low and high load cases. However,during low load the battery had the potential to provide frequency regulating services tomaximize the income.
33

Online System for OrienteeringResults : A portable solution for collecting, processing andtransmitting orienteering results in real-time / Uppkopplat system för beräkning av orienteringsresultat : En portabel lösning för insamling, behandling och överföring av

Kallhauge, Mattias, Turesson, Kjell January 2022 (has links)
Today orienteering competitions use digital sensors to collect the punches from each runner. This is done by a chip that the runner carries and punches at each control where a sensor is placed. This data is then collected and processed by a computer program to calculate the results. Since the orienteering competitions often occur in areas without common infrastructures, it requires the organisers to build their own for power and network. This thesis set out to investigate if it is possible to build a system where the data could be read, processed and presented without these locally built infrastructures. Furthermore, it investigates how much power the system would require. To test this a Raspberry Pi computer is used, where an orienteering sensor alongside a 4G modem is connected. On the Raspberry Pi a program is built for reading the data via an API communicating with the sensor. Then through mobile network the reserved data is sent to a result calculation server. These results are then presented on a website in order of best time. The energy consumption is measured through the amount of current the device uses. It was discovered that the device’s peak current was 798 mA which leads to that for a standard competition time of 8 hours a battery with the capacity of 6384 mA·h would be required. / Idag använder orienteringstävlingar digitala sensorer för att registrera stämplingar för de tävlande. Det görs med ett chip som löparen har med sig och stämplar i sensorer vid varje kontroll. Detta data läses sedan av och processas av ett datorprogram för att kalkylera ett resultat. Eftersom orienteringstävlingar ofta sker i områden utan allmän infrastruktur, krävs det att arrangören bygger upp egen infrastruktur för elektricitet och nätverk. Den här avhandlingen avser att undersöka om det är möjligt att bygga ett system där datat inhämtas, processas och presenteras utan att behöva bygga upp denna lokala infrastruktur. Vidare är syftet att undersöka hur mycket energi ett sådant system kräver. För att göra detta används en Raspberry Pi dator med en orienteringssensor och ett 4G modem. På Raspberry Pi:en skapas ett program vilket läser ut orienteringschipets data via ett API som kommunicerar med sensorn, och skickar via mobilt nätverk datat till en resultatberäkningsserver. Dessa resultat presenteras sedan på en webbsida. Den krävda batterikapaciteten beräknas utifrån hur mycket ström Raspberry Pi:en använder. Undersökningen visade att datorns maximala strömförbrukning var 798 mA vilket leder till att den krävda batterikapaciteten för att klara en tävlingsdag på 8 timmar är 6384 mA·h.
34

Utvärdering av effektkartläggning med MA/SIMM : Effektkartläggning som stöd vid val av teknik för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät / Evaluation of impact mapping with MA/SIMM : Impact mapping to support the choice of technology to achieve the desired effect in the development of a mobile intranet

Brandt, Lisa January 2016 (has links)
Kravinsamling görs inför ett systemutvecklingsprojekt för att identifiera användarnas behov och önskade effekter med systemet. Ett problem för många system är att valet av teknik påverkas allt för mycket av vilka tekniker som finns i företaget och är i många fall förutbestämt, istället för att baseras på behov och krav som ställs på systemet. Effektkartläggning är en metod som kan användas för kravinsamling, men metoden har inte fokus på tekniska funktioner. Eftersom tekniken ofta är förutbestämd måste den beaktas redan under kravinsamlingen. Frågan är därför hur man kan använda effektkartläggning för att den ändå ska vara ett stöd vid val av teknik. Syftet med det här examensarbetet har varit att utvärdera metoden effektkartläggning genom en metodanalys enligt metoden MA/SIMM, för att ta fram ett förslag på hur metoden bör användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar tagits fram:  Hur bör metoden effektkartläggning användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för ett mobilt intranät?  Vilka faktorer bör beaktas vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät? För att identifiera faktorerna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet av vilka faktorer som bör beaktas vid val av teknik är en lista på 13 faktorer som grovt kan delas in i faktorer för applikationstyp och cms. Metoden effektkartläggning har analyserats utifrån ett teoretiskt och ett situationellt perspektiv. Resultatet av metodanalysen visar att systemutvecklare bör involveras tidigare i processen, metoder som säkerställer att outtalade krav dokumenteras bör användas samt tre förändringar i effektkartans notation behövs för att effektkartläggning ska vara ett stöd vid val av teknik. / Requirements gathering is done before system development to identify the needs and desired effects with the system. A problem for many systems is that the choice of technology is influenced too much by the techniques available in the company and in many cases is predetermined, instead of being based on the needs and demands of the system. Impact mapping is a method that can be used for requirements gathering, but the method does not focus on technical features. Since technology often is predetermined, it must be taken into consideration during requirements gathering. The question is therefore how to use impact mapping as a support in the choice of technology. The purpose of this study has been to evaluate the method impact mapping using the method MA/SIMM, to develop a suggestion on how the method should be used as a support in selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet. The study is based on two research questions:  How should impact mapping be used as a support in selecting the technology for application type and CMS for a mobile intranet?  What factors should be considered when selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet? Literature studies and interviews have been conducted to identify factors. The result of which factors that should be considered when selecting the technology is a list of 13 factors that, roughly, can be divided into factors for application type and factors for CMS. The method impact mapping has been analyzed from a theoretical and a situational perspective. The result of the method analysis shows that developers should be involved earlier in the process, methods to ensure that unspoken requirements are documented should be used and three changes in the notation for the impact map is needed for impact mapping to be a support for the choice of technique.
35

Wap usage In Sweden : Could i-mode be an option? / Wap användning i Sverige : Kan i-mode vara ett alternativ

Johansson, Robert, Bäck, Mikael, Forsman, Robert January 2006 (has links)
<p>Mobiltelefonianvändningen har sedan början av 2000-talet haft en stark tillväxt och till-sammans med utvecklade tekniker ifrån Internet uppstod förutsättningar för en ny marknad – mobilt Internet. Europa, Nord Amerika och Japan ledde utvecklingen. Europa och Nord Amerika utvecklade Wireless Application Protocol (WAP) medan ett japanskt företag NTT DoCoMos utvecklade ett eget system – i-mode – som dominerar den japanska marknaden idag. Detta medan WAP-användningen ej blev den succé man hade hoppats på och användningen av WAP är ej speciellt hög idag, trots att de flesta mobiltelefoner i Sverige har stöd för WAP.</p><p>Syftet med denna rapport är att förklara utifrån ett användarperspektiv varför WAP-användningen är låg i Sverige samt hur i-mode kunde lyckas så väl på den japanska mark-naden. Rapporten syftar också till att undersöka befintliga mobilanvändares behov angående mobilt Internet och upptäcka ifall i-mode möter dessa behov. En jämförelse skall också ske av hur WAP och i-mode har marknadsförts. Resultatet skall förklara varför majoriteten av svenska mobilanvändare ej använder WAP.</p><p>Forskningen inledes med en litteraturstudie. Med denna litteraturstudie som stöd så valde vi att genomföra en enkätundersökning för att upptäcka den utvalda populationens behov och användninsgrad av mobilt Internet. Utfallen från enkätundersökningen analyserades tillsammans med teorier och det tillsammans skapade resultatet.</p><p>• Människor i Sverige tenderar till att använda internet hemma istället.</p><p>• WAP-användning är dyrt och långsamt idag.</p><p>• Kunskapen om WAP bland det svenska folket är dålig.</p><p>• Med vår forskning som utgångspunkt så finns det inget behov för mobilt Internet.</p><p>Det låga användandet av mobilt Internet förklaras främst med att de svenska användarna utnyttjar tillgången av Internet hemma. Detta ser inte vi som en egentlig orsak utan mer som ett resultat av de brister som mobilt Internet uppvisar. Större delen av dessa behov klarar ej en i-mode implementation i Sverige av att tillfredsställa i dagsläget. Därför ser vi ej i-mode som ett alternativ idag. Däremot anser vi att om i-mode kan marknadsföra sig som i Japan – som ett komplett system med unika funktioner – istället för en komprimerad ver-sion av internet, så kan i-mode vara ett fullvärdigt alternativ då tekniken redan finns för en implementation i Sverige.</p> / <p>Since the beginning of the 21st century mobile phone usage has had a big growth. Together with developed techniques from the Internet conditions for a new market emerged – mobile Internet. Europe, North America and Japan took the lead in this development. Europe and North America developed Wireless Application Protocol (WAP) whilst a Japanese company, NTT DoCoMo, developed their own standard – i-mode – which is dominating the Japanese market today. WAP on the other hand was not a success at all and the usage is still low today in Sweden, even though almost all mobile phones support WAP.</p><p>The purpose of this thesis is to, from a user perspective, explain why the WAP usage is so low in Sweden and also explain how i-mode became such a success on the Japanese market. In the thesis we will research mobile phone users needs regarding mobile Internet, and if those needs can be applied to i-mode functionality. We will also compare WAP and i-mode marketing. The result will then explain why the majority of Swedish mobile phone owners do not use WAP.</p><p>We started out with a literature study, which became the base of our chosen method; a survey. Thus to discover the chosen populations’ needs, demands and degree of usage of mobile Internet. A result was created from the survey data and theories.</p><p>• People in Sweden tend to use Internet at home instead.</p><p>• WAP usage today is expensive and has slow bandwidth.</p><p>• The knowledge about WAP is poor among the Swedish population.</p><p>• There is no need for mobile Internet in Sweden according to our research.</p><p>The low mobile Internet usage can mainly be explained with that people in Sweden rather use Internet at home. We are convinced that this is not the main reason though, since this result emerged because of WAPs faults and weaknesses. The majority of these demands can not be satisfied by an i-mode implementation. That is why we do not see i-mode as an alternative to WAP in Sweden. Although if i-mode could use another approach in their marketing they may succeed – like a stand-alone system with unique functions. Using this approach instead of marketing the service as a light version of the Internet, as we see today in WAP.</p>
36

Wap usage In Sweden : Could i-mode be an option? / Wap användning i Sverige : Kan i-mode vara ett alternativ

Johansson, Robert, Bäck, Mikael, Forsman, Robert January 2006 (has links)
Mobiltelefonianvändningen har sedan början av 2000-talet haft en stark tillväxt och till-sammans med utvecklade tekniker ifrån Internet uppstod förutsättningar för en ny marknad – mobilt Internet. Europa, Nord Amerika och Japan ledde utvecklingen. Europa och Nord Amerika utvecklade Wireless Application Protocol (WAP) medan ett japanskt företag NTT DoCoMos utvecklade ett eget system – i-mode – som dominerar den japanska marknaden idag. Detta medan WAP-användningen ej blev den succé man hade hoppats på och användningen av WAP är ej speciellt hög idag, trots att de flesta mobiltelefoner i Sverige har stöd för WAP. Syftet med denna rapport är att förklara utifrån ett användarperspektiv varför WAP-användningen är låg i Sverige samt hur i-mode kunde lyckas så väl på den japanska mark-naden. Rapporten syftar också till att undersöka befintliga mobilanvändares behov angående mobilt Internet och upptäcka ifall i-mode möter dessa behov. En jämförelse skall också ske av hur WAP och i-mode har marknadsförts. Resultatet skall förklara varför majoriteten av svenska mobilanvändare ej använder WAP. Forskningen inledes med en litteraturstudie. Med denna litteraturstudie som stöd så valde vi att genomföra en enkätundersökning för att upptäcka den utvalda populationens behov och användninsgrad av mobilt Internet. Utfallen från enkätundersökningen analyserades tillsammans med teorier och det tillsammans skapade resultatet. • Människor i Sverige tenderar till att använda internet hemma istället. • WAP-användning är dyrt och långsamt idag. • Kunskapen om WAP bland det svenska folket är dålig. • Med vår forskning som utgångspunkt så finns det inget behov för mobilt Internet. Det låga användandet av mobilt Internet förklaras främst med att de svenska användarna utnyttjar tillgången av Internet hemma. Detta ser inte vi som en egentlig orsak utan mer som ett resultat av de brister som mobilt Internet uppvisar. Större delen av dessa behov klarar ej en i-mode implementation i Sverige av att tillfredsställa i dagsläget. Därför ser vi ej i-mode som ett alternativ idag. Däremot anser vi att om i-mode kan marknadsföra sig som i Japan – som ett komplett system med unika funktioner – istället för en komprimerad ver-sion av internet, så kan i-mode vara ett fullvärdigt alternativ då tekniken redan finns för en implementation i Sverige. / Since the beginning of the 21st century mobile phone usage has had a big growth. Together with developed techniques from the Internet conditions for a new market emerged – mobile Internet. Europe, North America and Japan took the lead in this development. Europe and North America developed Wireless Application Protocol (WAP) whilst a Japanese company, NTT DoCoMo, developed their own standard – i-mode – which is dominating the Japanese market today. WAP on the other hand was not a success at all and the usage is still low today in Sweden, even though almost all mobile phones support WAP. The purpose of this thesis is to, from a user perspective, explain why the WAP usage is so low in Sweden and also explain how i-mode became such a success on the Japanese market. In the thesis we will research mobile phone users needs regarding mobile Internet, and if those needs can be applied to i-mode functionality. We will also compare WAP and i-mode marketing. The result will then explain why the majority of Swedish mobile phone owners do not use WAP. We started out with a literature study, which became the base of our chosen method; a survey. Thus to discover the chosen populations’ needs, demands and degree of usage of mobile Internet. A result was created from the survey data and theories. • People in Sweden tend to use Internet at home instead. • WAP usage today is expensive and has slow bandwidth. • The knowledge about WAP is poor among the Swedish population. • There is no need for mobile Internet in Sweden according to our research. The low mobile Internet usage can mainly be explained with that people in Sweden rather use Internet at home. We are convinced that this is not the main reason though, since this result emerged because of WAPs faults and weaknesses. The majority of these demands can not be satisfied by an i-mode implementation. That is why we do not see i-mode as an alternative to WAP in Sweden. Although if i-mode could use another approach in their marketing they may succeed – like a stand-alone system with unique functions. Using this approach instead of marketing the service as a light version of the Internet, as we see today in WAP.
37

Lyssnarvanor och betalningsvilja för inspelad musik : Webbenkätundersökning av musikartisters och vanliga lyssnares lyssningssätt och betalningsvilja för inspelad musik

Löwenstein, Gustaf January 2016 (has links)
Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.
38

Mobilitet och informationslogistiska tekniker : För behovsanpassad informationsförsörjning och mobilt lärande i marina miljöer

Nilsson, Sandra January 2013 (has links)
Denna studie handlar om att undersöka om mobil-IT och återanvändning av teknisk information, som görs sökbar med hjälp av metadata i form av fasettering, kan stödja den dagliga informationsförsörjningen samt lärandet i marina sammanhang. Media tablets är de informations- och kommunikationsteknologiska enheter som fått stort genomslag på marknaden och som genom att vara bärbara kan vara en presentationsyta för att i verksamhetsprocesser få rätt information i rätt tid på rätt plats. Stora mängder av information som struktureras i top-down hierarkier orsakar ofta svårigheter för personer, som behöver en viss information, att finna den om de inte vet vart i hierarkin de ska leta då sökvägarna är begränsade åt ett håll. Om information istället märks upp med beskrivande egenskaper formas multipla hierarkier, eller fasetterade hierarkier, som ger sökvägar från mer än ett håll och kan underlätta att finna informationen utan vetskap om vart den är placerad. Information kan även bli enklare att finna om den är sökbar på högre detaljnivå, det vill säga om den interna hierarkin i stora informationsstycken bryts upp och informationen blir topicbaserad och varje topic utgör en sökbar och återanvändningsbar del. Ett intresse och en hypotes kring att dessa informationslogistiska tekniker möjliggör återanvändning av teknisk information för nya ändamål som lärande, formade följande huvudsakliga forskningsfråga och dess subfrågor:   RQ: Vilka möjligheter skapar informationslogistiska tekniker &amp; den mobila tekniken för att förbättra informationsförsörjning &amp; stödja lärande? SQ1: Hur kan media tablets stödja lärande? SQ2: Hur kan informationslogistik vara ett stöd för de anställda? Studien formades för den informationskrävande marina miljön på Kockums ABs produkt Visbykorvetten och utfördes i form av en fallstudie för försvarmaktens marina verksamhet ombord på en av korvetterna; HMS Nyköping. Besättningens informationsbehov i en utvald process undersöktes och en prototyp på en mobil tillämpning togs fram för att med interaktionsdesign, fasetterad och topicaliserad informationsarkitektur testa om bättre informationsförsörjning kunde uppnås samt om det kunde utgöra ett stöd för lärande.   Resultatet visade att en IT-lösning med informationen i media tablets var efterfrågad som distributionsyta för teknik och handhavandeinformationen. Det visade sig även finnas en önskan och ett behov att media tablets skulle kunna användas för lärande syften och gemensamma målbilder. Prototypen, som validerades, visade att informationsarkitektur med fasetterade sökning, baserat på användarnas verklighet, samt information som var uppbruten i topics kunde göra det enklare för användarna att söka information utifrån sin verklighet utan att veta vart informationen fanns i en top-down hierarki och att det kunde ge stöd för lärande i viss utsträckning. Resultatet visade även att den föreslagna lösningen i prototypen var användbar samt att fler förslag och möjligheter som kunde förbättra den i framtiden fanns.
39

Utvärdering av det mobila Återbruket i VafabMiljö-regionen : Undersökning av systemets utveckling över tid samt förslag på framtida förbättringar

Fjell, Maja January 2017 (has links)
I dagsläget står VafabMiljö inför en utveckling av sin verksamhet för att i framtiden kunna nå högre upp i avfallstrappan. För att få en bättre och mer miljösäker avfallshantering i regionen har VafabMiljö påbörjat arbetet med att ta fram en ny avfallsplan. Denna avfallsplan ska skapa en gemensam plattform för alla kommuner i förbundet och ska bidra med förståelse för avfallsfrågor bland regionens invånare. VafabMiljö har ett mobilt Återbruk som åker runt och besöker mindre orter i regionen och samlar in hushållens grovavfall och farliga avfall. En del av den nya avfallsplanen är en utvärdering av det mobila Återbruket för att se dess framtida potential. Detta examensarbete syftade till att studera det mobila Återbrukets historik, nuläge samt att studera andra system i landet. Syftet med den historiska tillbakablicken var att få en inblick i systemets uppkomst och utveckling över tid. Nulägesanalysen syftade till att beskriva den nuvarande verksamheten med avseende på utformning, erfarenheter från personal och besökare, insamlade mängder samt finansiering och kostnader för det mobila Återbruket. Information om det mobila Återbruket erhölls från VafabMiljö samt från personal ute på plats. Andra orter och kommuner kontaktades för att få information om deras insamlingssystem och för att få inspiration till förlag och komplement till framtida förbättringar på det mobila Återbruket. Resultatet av examensarbetet påvisade att det mobila Återbruket är ett väl utvecklat system som ligger i nivå med andra lösningar för mobil avfallsinsamling i landet. Det mobila Återbruket visade sig vara uppskattat ute i regionen och det har en stor utvecklingspotential. Examensarbetet rekommenderar att VafabMiljö bör fortsätta sitt arbete med det mobila Återbruket och det lyfter även fram flera förbättringsåtgärder. Bland annat rekommenderades att det mobila Återbruket borde få en mer bestående profil samt en fraktion för återbruksmaterial. Det rekommenderades även att VafabMiljö borde använda sig av nya informationskanaler för att nå regionens invånare och att de borde göra en vidare undersökning ifall dagens uppställningsplatser är de mest optimala. Flera av de föreslagna komplementen syftade till att underlätta avfallshanteringen för regionens invånare och kommer därmed hjälpa VafabMiljö att nå högre upp i avfallstrappan. / At present, VafabMiljö is facing a business development in order to reach higher in the European waste hierarchy. They have therefore begun the work of a new waste plan in order to get a better and a more environmentally safe waste management. This management plan will create a common platform for all municipalities in the federation and will contribute to the understanding of waste issues among regional residents. VafabMiljö has a Mobile-recycling centre that travels around in the region and collects household waste and hazardous waste. A part of the new waste plan is an evaluation of the Mobile-recycling centre in order to evaluate its potential. This thesis included an evaluation of the system’s history, a situation assessment and a study of other waste systems in Sweden. The purpose of the historic review was to get an insight into the system’s origin and development over time. The situation assessment was aiming to describe the current system relating to design, experiences from the staff and visitors, collected volumes, costs and revenues. Information about the Mobile-recycling centre where received from VafabMiljö and other municipalities were contacted to get information about their waste collection systems. The experiences from other systems in the country were used to get inspiration for future improvements of the Mobile-recycling centre. The results of the thesis showed that the Mobile-recycling centre is a well-developed system. The visitors at the recycling centre appreciated the solution and it has a great development potential. This thesis recommends that VafabMiljö continue their work with the Mobile-recycling centre and the thesis highlighted several improvement measures that was inspired from other systems in the country. Among other things, it where recommended that the Mobile-recycling centre should have a more permanent profile and it was recommended that it should have a material fraction for reuse. The thesis also recommended that VafabMiljö should use new information channels and that they should make further examinations of whether today´s locations are the most suited. Several of the proposed complements aims to facilitate waste management for the region's inhabitants and therefor help VafabMiljö to reach higher in the European waste hierarchy.
40

Räddaren i nöden : En fokusgruppsstudie om individers tankar kring samhällets larmtjänster i nutiden och framtiden.

Piirimets, Kristoffer, Hellmin, Petter January 2009 (has links)
<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

Page generated in 0.0312 seconds