<p>Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.</p>

Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen. Designkraven är bl a enkelhet, smidighet, mobilitet samt småskalighet.

Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.

De teknologiska framstegen inom mobiltelefoni de senaste åren, har bidragit till att människor kan utföra sysslor oberoende av plats. För företag som tillhandahåller webbtjänster är mobila applikationer någonting som kan utnyttjas för att öka användning av deras tjänst. I uppsatsen undersöks om detta stämmer eller ej.För företag blir det viktigt hur en mobil applikation integreras mot den befintliga webbtjänsten. Det är dessutom relevant för företag att veta hur applikationen påverkar användningen av den initiala webbtjänsten.I studien utvecklas en mobil applikation från grunden för att se vilka potentiella problem företag kan stöta på vid utveckling av en mobil applikation. Intervjuer görs med företag som utvecklat mobila applikationer till befintliga webbtjänster, för att undersöka hur de upplevt effekterna av applikationen efter lansering.Resultaten visar att lansering av en mobil applikation ofta görs till mer än en typ av mobiltelefon. För att underlätta integration av mobila applikationer mot företagets tjänst, undersöks i uppsatsen vilka förutsättningar som krävs av det underliggande systemet. Med en flexibel arkitektur kan företaget vid vidare utveckling spara resurser.Vidare visar resultaten att tjänster i helhet ser ökad användning vid implementering av en mobil applikation. Funktioner i tjänster tenderar dessutom att delas upp mellan den mobila applikationen och webbtjänsten. / The technological advancements in the mobile technology industry have enabled people to perform tasks regardless of time or place. For companies that provide web services, mobile applications can boost service usage. In this thesis we examine if the usage of a service tends to increase in general, by using mobile applications.For companies it is important to know how mobile applications can be integrated with an existing web service. It is also relevant to know about the mobile applications’ effects on the usage of the initial web service.In this study a mobile application is developed from scratch in order to explore potential difficulties that companies can run into while developing a mobile application. Interviews are made with companies that provide web services to their customers, in order to get answers on how mobile applications have affected usage of their respective web services.Results show that the launch of a mobile application is often done towards more than one mobile platform. In the study, we investigate which requirements that has to be met to ease integration of a mobile application to an existing web service. By implementing flexible back-end system architecture, companies can save resources for future development. Furthermore, results show that services in general tend to see increased usage after a mobile application has been launched. Service-specific functionality also tends to get split up between the mobile application and the initial web service.

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg &amp; Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

This master thesis has been conducted at Forsmark nuclear power plant. In nuclear power plants, safety is one of the most important tasks. After the Fukushima-accident, Forsmarks Kraftgrupp AB investigated the possibility to have additional emergency cooling systems. This thesis aims to investigate the use of cooling towers as mobile emergency cooling system for decay heat removal for the nuclear reactors at Forsmark NPP. The advantages and disadvantages of different cooling tower types were looked at. To achieve mobility, some restraints were considered such as dimensions and weight. In the design of cooling towers, experimental values are used. As these crucial data are missing, a backfitting from actual designs was done to derivate the missing data. The results of this thesis show that wet cooling towers are in this case more effective than dry cooling towers. The wet cooling towers cover in the best scenario up to 38MW which is 10 times higher than what can be achieved with the dry cooling tower. That covers the maximal decay heat released in the reactor F3 12 hours after a shutdown.

Sverige har legat i framkant med elektronisk identifikation speciellt med BankID som hade cirka 8 miljoner användare 2019. Eftersom BankID är så pass vanligt och uppfyller en god säkerhet, använder vissa kommuner det för deras verksamheter. Att använda BankID som e-legitimation i tjänsten har diskuterats länge och lett en del motstånd från personalen. Syftet med den här studien är att undersöka hur Skaraborgs kommuner använder sig utav privata e-legitimationer. Studien tar upp vilka system privata e-legitimationer används till, varför kommuner har valt det och eventuella problem de stött på. Insamling av data kommer ske med intervjuer som utförs med de ansvariga personer hos kommunerna. Resultatet visar att kommunerna använder privata e-legitimationer som BankID till många olika system, men fanns inget tydligt mönster för vilka system och tjänster det används till. Kommunernas motivering för att använda mobila BankID var dels av ekonomiska skäl där kommunen var tvungen att hålla en budget, samt praktiska skäl då många redan har mobila BankID, vilket underlättade deras implementation. Majoriteten av kommunerna ansåg att använda privata mobila BankID i tjänst inte nödvändigtvis är något negativ eftersom det uppfyller de säkerhetskrav som ställs och är en befintlig lösning som de anställda använder. Resultatet visar även att det finns en del motstånd från personalen vilket har hindrat implementationen för kommuner. I de fall personal inte går med på att använda sitt privata mobila BankID hade de flesta kommuner en alternativ lösning. / Sweden has been at the forefront of electronic identification, especially with BankID, which had approximately 8 million users in 2019. Because mobile BankID is so common and meets good security, some municipalities have used it to identify their employees. Using BankID as e-identification in the workplace has been discussed for a long time and has led to some opposition from employees.The purpose of this study is to investigate how Skaraborg's municipalities use private e-identifications.The study addresses which systems private e-identification is used for, why municipalities have chosen it and any problems they have encountered. The data will be collected through interviews with the responsible employees at the municipalities. The results show that the municipalities use private e-identifications like BankID for many different systems and did not show a clear pattern for which system it was used for. The municipalities'reasoning for using mobile BankID was that partly for financial reasons where the municipality had to follow a budget and practical reasons as many already have mobile BankID, which facilitated their implementation. The majority of the municipalities considered that using private mobile BankID in the workplace is not necessarily something negative as it meets the security requirements set and is easilyaccessíble. The results also show that the employees were against the use of BankID as a identification, which has hindered implementation for municipalities. In cases where staff do not agree to use their private mobile BankID, most municipalities had an alternative solution.

Få studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer råder brist på förståelse för, och långsiktiga strategier inom, företagsintern mobilitet. Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förändring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med särskilt utformad metodik inom området. Mognadsgraden kan utifrån resultaten anses relativt låg, och arbetet behöver lägga vikt på skapandet av förståelse för mobilitet och dess innebörd, där utmaningarna återfinns i hantering av förhållningssätt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av både uppgiftsorienterad och social art, där olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation.  Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förändringarna antyddes ske över längre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom området handlar också om att lära från andras exempel, där denna studie utgör ett bidrag. / Few studies have examined how mobile work processes can be integrated into organizations from a business-oriented perspective, and among organizations there’s a lack of long-term strategies, and understanding, for internal business mobility. This study examines how an organization can prepare itself for change towards a mobile work life. In order to do this a literature review and case study involving document studies and interviews at an organization with specifically developed methodologies were conducted. The results showed that the state of maturity is still relatively low, and there is a need to focus on developing a more thorough understanding of mobility, where challenges involve handling attitudes, organizational culture and leadership. Mobility-related needs involve task-oriented and social aspects, where different technological solutions were suggested to maintain the connections between individuals and the organization. There is also a need for more longitudinal studies due to the results showing how the significant changes occur over a longer period of time. An important part of the development of knowledge concerning mobility also involves learning from others’ examples, where this study is a contribution.

Mobile penetration rates have already exceeded 100% in many countries. Nowadays, mobile phones are part of our daily lives not only for voice or short text messages but for a plethora of multimedia services they provide via their internet connection. Thus, mobile broadband has become the main driver for the evolution of mobile networks and it is estimated that until 2018 the mobile broadband traffic will exceed the level of 15 exabytes. This estimation is a threat to the current mobile networks which have to significantly improve their capacity performance. Furthermore, another important aspect is the fact that 80% of the mobile broadband demand comes from indoor environments which add to the signal propagation the burden of building penetration loss. Keeping these facts in mind, there are many potential solutions that can solve the problem of the increasing indoor mobile broadband demand. In general, there are two approaches; improve the existing macro-cellular networks by for example enhancing them with carrier aggregation or enter the buildings and deploy small cell solutions such as femtocells or WiFi APs. Both the academia and the industry have already shown interest in these two approaches demonstrating the importance of the problem. Various research papers and reports have been produced describing the technologies and presenting their capability to satisfy the perpetual increase in mobile broadband demand. However, according to the best of our knowledge, no research has been done so far that compares the two different approaches with a techno-economic perspective. Hence, the contribution of this thesis project is a holistic techno-economic study of the two approaches (macrocells with carrier aggregation and small cells) to encounter the tremendous growth of indoor mobile broadband demand. In order to achieve this goal, an indoor deployment scenario is presented and the different indoor and outdoor solutions are applied and studied in terms of radio performance (capacity) as well as total cost of ownership. The final result of the project is a comparison of the two approaches as well as a proposed strategy to deal with the problem. The result will help network operators to plan the evolution of their networks, vendors to focus their production as well as regulatory bodies to set the rules and supervise operators’ deployments. The simulations have shown that all the examined technologies are capable of supporting the mobile broadband demand of the studied scenario but macrocells enhanced with carrier aggregation is the most cost effective solution. However, if the requirements for guaranteed data rate and thus the QoS provided increase then eventually MNOs will have to abandon outdoor solutions and extend their infrastructure inside the buildings where the mobile data traffic is mainly generated. / Graden av mobilpenetration har redan nått över 100% i många länder. Nuförtiden är mobiltelefoner en del av vårt dagliga liv inte bara för röstsamtal eller korta textmeddelanden men också för en lång rad multimediatjänster som de tillhandahåller via sin Internetuppkoppling. På grund av detta har mobilt bredband blivit den huvudsakliga drivkraften för utvecklingen av mobila nätverk och det uppskattas att fram till 2018 kommer den mobila bredbandstrafiken överstiga 15 exabyte. Denna uppskattning är ett hot mot de nuvarande mobila nätverken som måste öka sin kapacitet avsevärt. Utöver det är en annan viktig aspekt det faktum att 80% av efterfrågan på mobilt bredband kommer från inomhusmiljöer vilket ger spridningen av radiosignaler problem med minskad penetrationsförmåga orsakad av byggnaden. Med hänsyn till dessa faktorer finns det många potentiella lösningar som kan åtgärda problemet med den ökande efterfrågan på bredband i inomhusmiljöer. Generellt sett finns två tillvägagångssätt; förbättra de existerande makrocells-baserade nätverken exempelvis genom att förstärka dem med carrier aggregation alternativt att i byggnader installera lösningar baserade på små celler som femtoceller eller WiFi-accesspunkter. Både den akademiska världen och industrin har redan visat intresse för dessa två tillvägagångssätt vilket visar att detta är ett viktigt problem. Ett antal forskningsartiklar och rapporter har producerats vilka beskriver teknologierna och deras förmåga att tillfredställa den ständigt ökande efterfrågan på mobilt bredband. Med det sagt, enligt vår kunskap i dagsläget har dock ingen forskning hittills utförts som jämför dessa två tillvägagångssätt från ett teknoekonomiskt perspektiv. Följaktligen är det bidrag denna uppsats ger en holistisk teknoekonomisk studie av de två metoderna (makroceller med carrier aggregation och lösningar baserade på små celler) för att möta den mycket stora ökningen av efterfrågan på mobilt bredband inomhus. För att uppnå detta mål presenteras ett scenario med installation i inomhusmiljö och de olika lösningarna för inomhus- och utomhusmiljöer appliceras och studeras med hänsyn till radioprestanda (kapacitet) och även total ägandekostnad. Projektets slutgiltiga resultat är en jämförelse mellan de två metoderna och ett förslag på en strategi som kommer hjälpa nätverksoperatörer att planera utvecklingen av sina nätverk, leverantörer att fokusera sin tillverkning och tillsynsmyndigheter att upprätta regler samt övervaka att dessa efterföljs. Simuleringarna har visat att alla de granskade teknikerna klarar av att uppfylla efterfrågan på mobilt bredband i de studerade scenariona men att makroceller med carrier aggregation är den mest kostnadseffektiva lösningen. Men om kraven på garanterad datahastighet, och med det den QoS som tillhandahålls, ökar så kommer MNOs till slut att behöva överge utomhuslösningar och utöka deras infrastruktur inuti byggnader där den mobila datatrafiken i huvudsak genereras.

Under det senaste decenniet har användandet av smarta mobiltelefoner ökat med 73%. Det ökade användandet har förändrat journalistiken, och allt fler journalister använder idag mobiltelefonen som ett arbetsverktyg. Begreppet Mobil Journalistik är sprunget ur detta skifte i arbetssätt, och innebär att journalister använder mobiltelefonen som ett verktyg för att samla in, bearbeta, producera och publicera nyheter från fält.  Mobiltelefoner har även förändrat hur människor konsumerar nyheter, och många tar idag del av nyheter flera gånger per dag. Detta har lett till att nyhetsorganisationer ställts inför nya utmaningar, med högre krav på att nå publiken snabbt. Att främja mobil journalistik ökar möjligheten att möta dagens digitala publik, eftersom nyheter kan offentliggöras i snabbare takt och till lägre kostnad. Samtidigt saknas det forskning som beskriver hur ett mobilt arbetsverktyg bör utformas för att stödja det journalistiska fältarbetet. Denna studie undersöker hur journalister upplever processen att rapportera nyheter från fält, och hur ett mobilt publiceringsverktyg kan underlätta den processen. Genom intervjuer utforskas upplevelserna hos sex journalister som på olika sätt arbetar med att rapportera nyheter från fält. Fokus har varit att identifiera olika typer av kognitiv belastning som arbetet innebär, och som bör tas i beaktning vid utformandet av ett publiceringsgränssnitt.  Resultatet visar att journalisterna i dagsläget är beroende av en dator eller en andra part för att kunna publicera sitt nyhetsmaterial, eftersom deras nuvarande publiceringsverktyg endast finns tillgängligt för datorer. Detta leder till att nyhetsmaterial skickas in till redaktionen genom olika kommunikationskanaler, för att redigeras och publiceras av kollegor som arbetar skrivbordsbundet.  Tid går till spillo när kollegorna behöver hitta, bearbeta, och slutligen publicera det inkommande materialet, och leder till att nyheten når konsumenterna senare än vad som är önskvärt.  Journalisters arbetsmiljö är varierande och dynamisk, och det finns ett uppdämt behov av ett mobilt arbetsverktyg som är enkelt att navigera i. Konkreta designförslag för hur ett mobilt gränssnitt kan utformas för att underlätta nyhetsrapportering från fält har tagits fram med stöd av vedertagna designprinciper. Det vore av intresse att användartesta framtagna designförslag för att studera upplevelsen av dem, samt om de kan appliceras i en kontext utanför den som inkluderas i denna studie. / Over the past decade, the use of smartphones has increased by 73%. With the increased use, journalism has changed, and many journalists use their mobile phone as a tool in their journalistic work. To use a mobile phone as the primary tool to collect, process, produce and publish news from the field is included in the concept Mobile Journalism. Mobile phones have also changed people’s consumption patterns, and it is common today to consume news several times per day. This has led news organizations to face new challenges, with higher demands on reaching out to the consumers rapidly. Promoting mobile journalism increases the opportunity to meet today's digital audience, as news can be published at a faster pace and at a lower cost. At the same time, there is a lack of research that describes how a mobile publishing tool should be designed in order support journalistic field work. This study examines how journalists experience the process of reporting news from the field, and how a mobile publishing tool can facilitate that process. Through interviews, the experiences of six journalists who report news from the field in are explored. The focus has been on identifying different types of cognitive load that the work entails, and that should be considered when designing a publishing interface. The results show that journalists depend on either a computer or desk-based colleagues to be able to publish their news material, since their current publishing tool is desktop-based. News material is therefore sent in through a number of communication channels, to someone in the editorial office to react on.  Time is wasted when colleagues need to find, process, and finally publish the incoming material, leading to the news reaching the consumers later than is desirable. Journalists’ work environment is both varied and dynamic, and there is an unmet need for a mobile working tool that is easy to navigate. Concrete design proposals for how a mobile interface can be designed to facilitate news reporting from the field have been developed with the support of established design principles. It would be of interest to user test the design proposals to study the experience of these, as well as whether they can be applied in a context outside the one included in this study.