<p>Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.</p>

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.

No description available.

Filmbolaget Pixar har under de senaste femton åren legat först med att producera datoranimerad film. Bakom utvecklingen av den animerade filmen finns en tro på att kunna förändra. Jag vill i min uppsats se om idéer som dessa framträder i filmerna. Som utgångspunkt har jag använt Karin Johannissons bok Nostalgia, där begrepp såsom nostalgi och modernitet diskuteras. Dessa begrepp har jag sedan använt i min undersökning. Vill deras filmer föra vidare värderingar om utveckling eller representerar de något som de själva inte står för? / Projektblock 8: Fördjupning i kultur och mediegestaltning

Abstract Författare: Therese Aronsson Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster? Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken. Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt. Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.

<p>Abstract</p><p>Författare: Therese Aronsson</p><p>Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv</p><p>Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster?</p><p>Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken.</p><p>Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt.</p><p>Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.</p>

Jonas Karlssons novell Fakturan (2011) har visat sig ha flera beröringspunkter med Franz Kafkas Processen (1924). Uppsatsen visar hur dessa verk behandlar individens skuld i det moderna samhället. Karlssons novell som är skriven ca hundra år efter det att Kafka skrev Processen skildrar likväl en problematik som kanske varit gällande ända sedan marknadsekonomin först började att breda ut sig. Uppsatsen analyserar Kafkas och Karlssons verk ur ett sociologiskt perspektiv, där jag använt mig av Marx och Nietzsche som teoretiker. Bermans Allt som är fast förflyktigas har utgjort stommen ur vilken jag lutat mina påståenden om modernitetens inverkan på människan genom tiderna. Uppsatsen visar att skuldproblematiken riktad mot individen i det moderna samhället är likartad men framställs annorlunda i verken. En slutsats båda huvudkaraktärerna möjligtvis drar i berättelsernas slut, är att mänsklig kontakt och samverkan är att föredra, framför den ensamma och egoistiska vägen genom livet.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster – bakomliggande faktorer – i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (”tycker om”), ”modern” och ”intressant”. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys. Fyra faktorer framträdde i faktoranalysen och dessa var de samma för de tre egenskaperna. De ”överensstämde”– d.v.s. faktorerna laddade i samma tavlor och tolkas som klassisk (äldre) konst, moderna tavlor, landskap och vackra interiörer eller människor samt udda, gåtfulla, roliga och lekfulla tavlor. En klusteranalys förtydligade hur försökspersonerna grupperade tavlorna i en trädliknande struktur i grupper med tavlor från samma århundraden. Konststudier och konstintresse korrelerade med klassisk konst. Besöka gallerier och museer förr och nu korrelerade negativt med landskap och dekorativ konst. Ålder korrelerade med ordning samt med klassisk konst och udda tavlor. / Today we lack a recognized basic framework for how observers evaluate art. This investigation seeks to find patterns (i.e. underlying factors) in the participants' evaluations of paintings in terms of like vs dislike, interesting vs uninteresting, and degree of modernity. Colour printouts of 42 paintings, in A4 format, were shown to 100 participants, one person at a time. The result was analysed by factor analysis, as well as by hierarchical clustering. Four factors arose in the factor analysis - 1) classical (older) paintings, 2) modern paintings, 3) landscapes, interiors and portraits, and 4) odd, amusing, playful or enigmatic paintings - and these same four factors were obtained from all three evaluations. Cluster analysis clarified how the participants grouped the paintings in a dendrogram, with groups of paintings from the same centuries. Art studies and art interest correlated with appreciation of classical art. Having visited galleries and museums correlated negatively with appreciation of landscapes and decorative art. Age correlated positively with appreciation of classical art and odd paintings.

No description available.

No description available.