Denna studie jämför tre olika sekulariseringsteorier, utformade av Steve Bruce, Charles Taylor och Rodney Stark. Ambitionen är att dels belysa, dels söka efter likheter och skillnader emellan, teorierna. Resultatet visar att de största skillnaderna förekommer mellan Bruce och Stark gällande bland annat definitionen av begreppet sekularisering och vad som driver sekulariseringsprocessen, vilket i sin tur leder till stora olikheter vad avser religionens fortsatta betydelse på ett samhälleligt plan såväl som på individuell basis. Sammanfattningsvis visar denna studie att definitioner av de analyserade begreppen är av stor vikt för vilken slutsats som sedermera kan dras. / <p>Godkänt datum 2021-06-07</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka moderna tendenser som påverkat kristendomsavsnitten i olika läromedel. Jag har valt att göra en kvalitativ läromedelsanalys där jag studerat olika teman. Avsikten har varit att sätta min kunskapsbakgrund i relation till mitt resultat samt att undersöka i vilken utsträckning läromedelsförfattarna tagit till sig intentionerna i läroplaner och kursplaner. Jag kan utifrån min undersökning se att de moderna tendenserna har fått en stor inverkan på kristendomsavsnitten, framförallt tendensen till ökad valmöjlighet – allt från livsstil till moraliska ställningstaganden – i kombination med en ökad frihet för individen. Läromedelsförfattarna har tagit till sig intentioner i läroplaner och kursplaner när det till exempel gäller individens frihet och ansvar. Moderniteten är till sin karaktär relativiserande och detta påverkar också de etiska bedömningarna som presenteras i läromedlen. Även om man säger att värdegrunden ligger fast så motsägs detta av hela den moderna tendensen. Denna uppsats har ökat min förståelse av de tendenser som präglat samhället och hur utomordentligt starka dessa förändringar är. Eftersom religionsämnet beskriver normerande tänkesätt innebär detta en motsättning till moderniteten och i denna motsättning finns uppsatsens problematik.

No description available.

<p>The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flânuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity.</p>

No description available.

Sammanfattning I dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut. Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken. Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen. Sociala medier har en betydande roll för personliga varumärken. Individens identitet, självuppfattning samt medvetenhet om hur omgivningen ser på individen har betydelse för framtiden.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier. Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör. Deltagarna visste på förhand vad de skulle få samtala kring för ämnen, för att de skulle hinna fundera kring ämnet. Samtalet spelades in med en diktafon för att underlätta senare renskrivning och tolkningsarbete. Samtalet tog 90 min med en paus i mitten. Resultat:Studiens resultat pekar mot att det finns en koppling mellan sociala medier och stressrelaterade känslor och symtom. Utgångspunkten för mig var att undersöka om sociala medier på något vis kan skapa känslor av stress hos användarna. Dock visar undersökningen att deltagarna känner sig mer stressade av att inte ha möjlighet att logga in och hålla sig uppdaterade och tillgängliga på sociala medierna. Jag tolkar detta som att det hos deltagarna har vuxit fram nya behov av att ständigt vara informerad, uppkopplad och närvarande online. När detta behov inte kan uppfyllas samtalar deltagarna om att de alla kan få känslor som kan beskrivas som panik, rastlöshet, maktlöshet och oro.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att studera mobbningsbegreppets förändring i det moderna samhället genom framväxten av det senmoderna samhället. Med utgångspunkt i den kvalitativa metoden idé- och ideologianalys samt i teorier om kollektivet, den ökade individualiseringen, den moderna skolan och den senmoderna skolan behandlas fenomenet mobbning och begreppets framväxt och utbredning i ett perspektiv som grundar sig i den senmoderna skolan och det senmoderna individualiserade samhället. Ett antal högstadieskolors likabehandlingsplaner utgör det empiriska materialet. Analysen av skolornas likabehandlingsplaner i samband med de använda teorierna visar på att mobbningsbegreppets betydelse ökat i omfattning och förändrats. Mobbning har gått från att ha varit ett vetenskapligt formulerat problem till att bli ett akut problem, som ständigt diskuteras i debatter, med krav från högre instanser att varje skola ska utforma en likabehandlingsplan för att förebygga och förhindra mobbning och kränkande behandling. Min slutsats är att det får konsekvenser i form av att den klassiska mobbningen relativiseras i det senmoderna samhället till skillnad från det tidigare moderna samhället p.g.a. den individuella rättigheten att anmäla en händelse som omfattas av all form av kränkande behandling där huvudmannen har ett ansvar att åtgärda.

The aim of this Master’s thesis is to examine how representations of identity construction are performed through the characters in the novel Snabba Cash by author Jens Lapidus. I examine what means the characters are using, and how the identity construction processes are related to the idea of modern society. For a theoretical background I use sociologist Anthony Giddens’ theories regarding modernity and self-identity, to study general identity construction. Due to the fact that the three main characters of the novel are all men, I also examine the construction of masculine identity using sociologist R.W. Connell’s theories about hegemonic masculinity. Lastly, I use theories about representations by mass communication professor Stuart Hall, in order to examine the representation of reality presented in the novel. The study is performed within a Sociology of Literature framework, and the method used is a form of ideology analysis.The result shows that the three characters have a lot in common regarding how they define themselves as men. They tend to use the same features in order to appear masculine, with a few divergences. I found that the criminal life style that they are all embracing is a fruitful means in their work of construction and re-construction of their masculine identity, but that criminality is not essential in this process. Modernity is also a key factor to the reflexive project that is elementary in construction of a self-identity, and its wide range of possibilities is more or less the key to identity construction and re-construction. / Uppsatsnivå: D