Denna studie ämnar att undersöka hur den personliga identiteten påverkas och utvecklas i samband med att bli förstagångsmamma samt vilka faktorer som bidrar till utvecklingen.  De frågeställningar som undersöks är: - Hur utvecklas den personliga identiteten av att bli förstagångsmamma? - Vilka sociala faktorer kan ha en inverkan på utvecklingen av den personliga identiteten hos förstagångsmammor? Det empiriska materialet grundas i tio stycken semistrukturerade intervjuer med ett urval av förstagångsmammor i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna hade till syfte att utmynna personliga upplevelser och föreställningar om identitetens utveckling vid transitionen till att bli mamma. Resultat analyseras sedan i relation till tidigare forskning, Jenkins teori om identitet samt Berger och Luckmanns socialisationsteori.  Det resultat som framkom ur studiens empiri är hur övergången till moderskap bidrar till att den personliga identiteten utvecklas. Detta sker i form av att nyblivna mammor utformar nya egenskaper de tidigare inte identifierat sig med men som nu blir framstående, exempel på egenskaper är oro, omhändertagande och ansvarstagande. Vidare framkom tre typer av påverkansfaktorer som har en inverkan på utvecklingen av den personliga identiteten; normer, egna mammor samt grupptillhörighet. Normer som förekommer kring mammarollen finner vi har en inverkan på hur nyblivna mammor agerar, vilket sedan har en påverkan på den personliga identitetens utveckling. Genom kopplingen till sina egna mammor visar det även sig hur förstagångsmammor försöker utveckla sin egna identitet i relation till hur de uppfattar sina egna mammor. Grupptillhörighet som påverkansfaktor skiljer sig från de två föregående genom att denna snarare hämmar den personliga identitetens utveckling. Resultatet visade att frånvaron av känslan av tillhörighet till den sociala gruppen mammor bidrar med en avsaknad av utveckling i rollen som mamma, och även den personliga identitetens utveckling

Bakgrund: Efter en förlossning är det vanligt att bli nedstämd. Detta går oftast över men ibland kan det resultera i en förlossningsdepression. Tillståndet drabbar ungefär en av tio kvinnor och kan även drabba medföräldern. Förlossningsdepressioner är ofta underbehandlade och underdiagnostiserade, detta leder till att den som drabbats ofta lider i tystnad. En förlossningsdepression kan leda till exempelvis nedsatt energi, svårigheter att känna anknytning till barnet, skuldkänslor, känslor att vilja skada sig själv eller barnet, minskad livslust och sociala rädslor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för att drabbas av en förlossningsdepression hos mödrar. Metod: Studien gjordes genom en beskrivande litteraturstudie som var resultatet från 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat: De riskfaktorer som främst framkom i artiklarnas resultat var att bli förälder vid ung ålder, ingen eller låg utbildning, nedsatt hälsotillstånd, inget eller lågt stöd från omgivningen, ingen eller dålig relation till den andra föräldern, tidigare historik av psykisk ohälsa, inte känna någon anknytning till barnet, stressig förlossning samt bristfällig amning. Samband påvisades även mellan dåliga levnadsvanor, exempelvis hög stressnivå och rökning och högre risk att drabbas av en förlossningsdepression. Slutsats: De som enligt föreliggande studies resultat löper störst risk för att drabbas är unga föräldrar, liten eller ingen utbildning, med en instabil boendesituation och inkomst, som genomgått en stressig förlossning, som har en dålig eller ingen relation alls till barnets andra förälder och som tidigare lidit av psykisk ohälsa och där amningen varken fungerar eller existerar. På grund av stigmatisering och skam vågar inte alla mödrar fråga om hjälp och sjuksköterskan kanske inte frågar hur modern upplever sin situation.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 318-337: Bibliografi.

Denna uppsats syftar till att utforska hur mödrar som upplever ånger och tvivel i samband med att vara mamma blir bemötta. Hittills har undersökningar relaterade till ämnet främst analyserat olika chattrådar, men ingen från en svensk kontext. Av den anledningen studerar denna uppsats via en kritisk diskursanalys en chattråd på det svenska forumet Familjeliv. Vad som undersöks är vilka moderskapsdiskurser som framträder i chattinläggen och varför mammor upplever ånger och tvivel kopplat till modersrollen. Det teoretiska ramverket består av Berger och Luckmanns teori om institutioner, Hochschilds begrepp känsloregler, emotionellt arbete samt yt- och djupagerande, Goffmans term fasad och Butlers tolkning av termen genus. Resultatet visar på tre diskurser i datamaterialet; moderskapet som lyckligt, en fälla och inställningen till moderskapet. Ånger och tvivel uttrycks i förhållande till modersrollen när modern inte kan leva upp till diskursen om moderskapet som lyckligt. Då kan mamman känna sig inlurad i modersrollen, eftersom hennes förväntningar om moderskapet inte motsvarade den faktiska modersrollen. Av det skälet kan mamman börja uppleva moderskapet som en fälla. Om modern inte vill eller vet hur hon ska använda emotionellt arbete för att få “rätt” inställning till moderskapet kan hon även börja utveckla känslor av ånger och tvivel i relation till modersrollen. Vad som ligger till grund för förväntningarna om moderskapet är institutionen om familjen. Avslutningsvis har uppsatsarbetet enbart börjat fylla en kunskapslucka och därför kan inga absoluta svar presenteras till frågeställningarna. / This essay aims to explore how mothers who experience regret and doubt in connection with being a mother are treated. So far, studies related to the subject have mainly analysed chat threads, but none from a Swedish context. For this reason, this essay studies a chat thread on the Swedish forum Familjeliv using a critical discourse analysis. We investigate which motherhood discourses appear in the chat posts and why mothers experience regret and doubt linked to their role as a mother. The theoretical framework consists of Berger and Luckmann's theory of institutions, Hochschild's concepts of feeling rules, emotional work and surface and deep acting, Goffman's term facade, and Butler's interpretation of the term gender. The result shows three discourses in the data material; motherhood as joyful, a trap and the attitude towards motherhood. Regret and doubt are expressed in relation to the role as a mother when the mother cannot live up to the discourse of motherhood as joyful. Then the mother may feel tricked into her role as a mother, because her expectations of motherhood did not correspond to the actual role of being a mother. For that reason, the mother may begin to experience motherhood as a trap. If the mother does not want to, or know how to use emotional work, to get the "right" attitude towards motherhood, she can also begin to develop feelings of regret and doubt in relation to her role as a mother. The basis for the expectations about motherhood is the institution of the family. In conclusion, this essay has only begun to fill a knowledge gap and therefore no absolute answers can be given to the questions.

Amning påverkar kvinnor på olika sätt beroende på många olika faktorer. Det kan vara en fantastisk upplevelse men kan även upplevas som smärtsam och negativ.  Amningen är en del av kvinnans reproduktion och en del av moderskapet. Barnmorskan skall ha gedigen kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Genom större kunskap om hur kvinnor upplever amning på BB så kan detta möte optimeras. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor upplever amning på BB. För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med positivistisk ansats. Studien är baserad på enkäter. Datamaterialet analyserades genom att göra en faktoranalys. I resultatet framkommer det fyra faktorer som belyser kvinnornas amningsupplevelse på BB, Närhet och kärlek, De negativa känslorna, Moderns utsatthet och kvinnliga kroppens förmåga. I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån forskning kring moderns känslor i samband med amning, och om orsakerna till att mammor väljer att avsluta sin amning. Slutsatsen visar att det är viktigt för barnmorskan att vara lyhörd för mammornas känslor och upplevelser, samt att individuellt anpassa vårdandet utifrån mammornas behov. Amningsupplevelsen kan vara varierande från kvinna till kvinna och beroende på om den är positiv eller negativ kan den påverka hennes upplevelse till att vilja amma eller inte.

This master thesis explores representations of fatherhood in the contemporary genre “daddy literature.” The study is based on four Swedish “daddy memoirs” published 2007-2010. In the genre, now adult children take a retrospective view on their relationships with their fathers, incorporating both a "child's perspective" on the father, and their present-day adult perspective. The analysis draws upon research about primary and secondary parenthood, critical studies of men and masculinities, and fatherhood studies.   The analysis shows that the authors explicitly describe their fathers’ bodies. The male body is portrayed as muscular and strong, but the study shows that class, age and addiction restrict the male body. Three of the authors also describe their fathers’ as authorities that sometimes become violent. In a sense the father is the primary parent throughout the memoirs whilst the mother is usually portrayed, as the secondary parent even though she makes sure the child is properly cared for. “Daddy literature” renegotiates the power between the father and the child.

En graviditet och att bli mamma är en stor omställning, inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Kvinnor är i behov av förståelse dels från sin omgivning och dels från sjuksköterskor som i olika vårdkontexter träffar dem. Det beror på att kvinnornas upplevelser av identiteten, tankar om oro och rädsla samt positiva upplevelser är förändrade i samband med att de väntar barn. På vårdpersonal ställs det krav som bland annat kan handla om att förstå hur kvinnorna upplever sin förändrade situation. Dessutom är det viktigt att veta att olika kvinnor kan uppleva samma situation, men på olika sätt. För den gravida kvinnan innebär det ett möte med sjuksköterskan som i allra högsta grad påverkas av dennes förståelse. Syfte med kandidatuppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelser av graviditet. Vi har valt att utgå från en litteraturstudie som beskrivs i Friberg (2006). Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats och utgör vårt resultat som presenteras i tre övergripande teman; en förändrad identitet, rädsla/oro och positiva upplevelser. I diskussionen diskuteras begreppen och hur de förändras allteftersom graviditeten fortgår. Vi tar också upp samband mellan resultat och annan litteratur samt forskning inom området. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ”Amningsvänliga” sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor. Elva mödrar intervjuades och materialet tolkades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom ett övergripande tema att amning är ett val och en symbol för själva essensen av att ge kärlek och det bästa till sitt barn. Det innebär ett val och är ett privilegium, men upplevs även som en kamp som förutsätter stöd och kunskap. Mödrarna uppgav amning som ett privilegium som bara mammor har, där kommunikation, kontakt och närhet är unika för mamma och barnet. Mödrarna ville och bestämde sig för att amma sitt barn redan under graviditeten men sjukhusets rutiner och allt annat underordnat det. De intervjuade mödrar såg amningen som en utmaning där de fick kämpa, uppoffra och envisas för att förverkliga det. Studien visade att de nyblivna mödrar upplever brist på stöd vid amning första dagarna på sjukhuset. De önskade sig bli bemött med en mer positiv inställning till amning. Vikten av stöd och bekräftelse från barnmorskan, vårdpersonal och omgivningen vid amningen var avgörande för dem. Upplevelser som mödrarna beskriver kan hjälpa till och vara till nytta för att personal ska få insikt på kvinnornas syn på sina erfarenheter i vården runt amning och för att för att uppfylla BFHIs mål. Det är viktigt att barnmorskor ger ammande kvinnor evidensbaserade stöd, för att hjälpa mödrarna som väljer att amma och att göra detta så länge de vill. Studiens resultat kan förhoppningsvis öka kunskapen kring betydelsen av stöd vid amning. / Program: Barnmorskeutbildning

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur livssituationen upplevs och hanteras av föräldrar till ungdomar med Aspergers syndrom. För att uppnå detta syfte undersöktes det med utgångspunkt i gruppen; mödrar till ungdomar med Aspergers syndrom eller autism nivå 1. Datainsamlingen bestod av en diskussionsgrupp på Facebook där åtta mödrar deltog samt semistrukturerade intervjuer med fyra mödrar. Området studerades med metoden grundad teori. Det bidrog till ett förutsättningslöst arbete med mödrarnas vardag och livssituation i fokus. I enlighet med metoden upptäcktes en kärnkategori, övermäktigt föräldraansvar. Övriga kategorier som hittades var; orealistiska sociala förväntningar, praktiska anpassningar i vardagen, psykisk hälsa samt behov av anpassat stöd och hjälp. Dessa kategorier relaterar till varandra processuellt då orealistiska sociala förväntningar i kombination med praktiska anpassningar i vardagen bygger upp det övermäktiga föräldraansvaret som i sin tur påverkar den psykiska hälsan och behovet av anpassat stöd och hjälp. Den teoretiska modellen jämfördes sedan med tidigare forskning, där det gick att finna flera likheter men även luckor som teorin kunde hjälpa till att fylla. Teorin jämfördes även med befintliga teorier om stigma, hedersstigma och skam, där vissa delar ur den genererade teorin kunde förklaras utifrån befintliga teorier samt bidra till fördjupad kunskap om vad som brukar kallas för hedersstigma.

Vilken är kvinnans roll i samhället? Är hon, även nu på 2000-talet, främst ämnad att vara en modersfigur? Den normativa tanken om att kvinna är synonymt med moder tycks vara något som fortfarande till stor del lever kvar i dagens samhälle. Men måste varje kvinna älska sina barn och vara närvarande i deras liv?De tre böcker jag valt att undersöka i min uppsats behandlar alla på ett eller annat sätt den närvarande modern. De handlar om den ständigt närvarande modern som har sitt barn som en trygghetspunkt, den ofrivilligt närvarande modern och vad jag kallar den envägsnärvarande modern – hon som beskrivs ta hand om sina barn och är närvarande i deras liv trots att hon själv är död. Denna uppsats kommer även att handla om modrande – alltså det som sker när man förskjuter betydelsen av moderskap från essens till handling. Jag undersöker moderskap inte bara som något man är eller innefattar, utan även som något kvinnan aktivt väljer att göra i sin roll som mamma. Det kan ta form på olika sätt, och i en litterär fiktionsvärld får modrandet också lov att utvidgas, problematiseras och kritiseras.De tre romanerna som uppsatsen behandlar är Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis (2018), Karolina Ramqvists Den Vita Staden (2015) samt Agnes Lidbecks Finna sig (2017). Uppsatsens teoretiska del utgår framförallt från Ulla Holms Modrande och Praxis: En feministfilosofisk undersökning (1993).