Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare uppfattar till en flerspråkig utveckling hos barnen på förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärare har önskemål om för att verksamheten ska kunna utvecklas i detta avseende. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare på fyra olika förskolor. Totalt gjordes fyra intervjuer varav två intervjuer på kommunala förskolor och två intervjuer på privata förskolor. Resultatet visar att förskollärarna upplever det som fler hinder än möjligheter till att utveckla barnens flerspråkighet och menar att de saknar kompetens kring ämnet. De påpekar samtidigt vikten av att modersmålet är betydelsefullt och något som barnen ska känna stolthet över. Det visar sig att övervägande aktiviteter sker på det svenska språket på förskolan och att majoriteten uppmuntrar barnen till att även prata svenska på förskolan. Detta med en påpekan om att det är många vårdnadshavares önskemål att deras barn ska lära sig svenska på förskolan.

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att arbeta språkutvecklande och stimulerandepå både svenska och andra modersmål som förekommer i barngruppen. Samtidigt ger inte Lpfö 98 någrakonkreta förslag för hur pedagogerna ska arbeta med detta mål. Syftet för denna studie var att undersöka hurpedagoger i mångkulturella förskolor hanterar flerspråkighet och vilka attityder de har till den. För attgenomföra denna studie intervjuades fem pedagoger i mångkulturella förskolor och observationer gjordes inaturliga situationer i en av förskolorna. Studiens resultat visade att alla respondenter tänker positivt kringflerspråkighet och medvetet arbetar med den. De tänker på sin språkanvändning och använder både vardagligasituationer och planerade aktiviteter för att utveckla barnens språk. Pedagogerna berättade att högläsning,sångsamlingar och måltider är de mest språkstimulerande aktiviteterna för de flerspråkiga barnen.Observationerna visade att flerspråkig personal spelar en stor roll för att barn ska känna det naturligt att tala sittmodersmål i förskolans miljö. Tyvärr är det svårt att få fram flerspråkig personal för alla barns modersmål i allaförskolor. Detta leder till svårigheter i arbetet med flerspråkiga barn och kan leda till att inte alla barn får sammaförutsättningar inför kommande skolgång, beroende på det språk de talar.

Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:• Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?• Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?• Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen. RESULTAT: Vårt resultat visar att skolor arbetar på olika sätt med flerspråkiga elever. Undervisningen skiljer sig ganska mycket mellan de undersökta skolorna. Samtliga pedagoger är positiva till att ha flerspråkiga elever i sin klass. Samverkan mellan föräldrarna och skolorna är av traditionell art. Resultatet visar även att skolorna erbjuder flerspråkiga elever ett likadant stöd för att utveckla sitt andraspråk. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Bakgrunden är uppdelad i fem olika avsnitt. Det två första avsnitten behandlar det svenskaspråket och skriftens utveckling. I avsnitt tre redogörs det för tidigare forskning kringspråkutveckling och här beskrivs även den teoretiska ramen för vår undersökning vilken är avsocialkonstruktivistisk art. Avsnitt fyra skildrar forskningen kring språkutveckling ur ettandraspråksperspektiv. Här beskrivs interimspråkteorin liksom modersmålets betydelse förlärandet och forskning som härrör detta område. I det sista avsnittet, avsnitt fem, klargör vibegreppen bedömning och dess olika former samt för några av bedömningens verktyg.SYFTE:Syftet med arbetet var att ta reda på hur några lärare på två mångkulturella skolor bedömersvenska som andraspråkselevers skriftliga kompetens och även medvetenheten hos lärarnakring modersmålets betydelse för elevens lärande. Samtidigt ville vi se vilka hjälpmedellärarna använder sig utav vid bedömning av texter och om de tog hjälp av modersmålslärarenvid bedömningen.METOD:Vi har använt oss av två kvalitativa metoder. Datainsamlingen har skett genom self-report ochkompletterande intervjuer med nio lärare på två olika skolor.RESULTAT:Resultatet visade att samtliga lärare var kunniga om hur språket för elever med ett annatmodersmål än svenska utvecklas och att de var medvetna om hur viktigt det är att uppmuntraskrivandet istället för att fokusera på korrektheten i texten. Portfolio var det verktyg som istörst utsträckning användes för bedömning av svenska som andraspråkselevers skrivnatexter. Det mest i ögonfallande var att mötet mellan läraren och modersmålsläraren sällanskedde. / Uppsatsnivå: C

Sverige är ett mångkulturellt land med en ständig invandring. Idag är allt fler barn flerspråkiga och behöver modersmålsundervisning. Vår studie fokuserar på grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmål och modersmålsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt är studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt. Vygotskij koncentrerar sig på individen och dess samspel med omgivningen. Han berör inre och yttre faktorer som är av betydelse för barnets utveckling så som; språk, fantasi och kreativitet. För att tydliggöra hur grundskoleelever uppfattar sitt modersmål och modersmålsundervisningen har vi använt oss av två kvalitativa metoder; språkporträtt och intervju. Språkporträtt har varit betydelsfull i vår studie eftersom vi via denna metod kunnat öka elevernas medvetenhet och förståelse kring de språk som finns representerade inom dem. Intervju användes som ett komplement till språkporträttet. Urvalsgruppen bestod av tio elever i åldern nio till tio år som hade modersmålsundervisning. Vårt resultat visade att majoriteten av eleverna behärskade mellan två till fem olika språk. Elevernas inställning till modersmålet var till största del positiv men de hade en ganska negativ inställning till modersmålsundervisningen. En sak som vi uppmärksammade var att läraren hade en avgörande roll för deras uppfattning. Majoriteten av eleverna upplevde att det var deras föräldrar som ville att de skulle gå på modersmålsundervisning. Vi kunde i elevernas språkporträtt se att de två kroppsdelar som dominerade vid modersmålsplaceringen var hjärtat och huvudet. Detta kunde kategoriseras som affektiva och intellektuella kopplingar till modersmålet. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. De arbetade på olika sätt för att främja barnets språkutveckling och var även eniga om att barnets språk och kultur är viktigt för deras identitet och kulturtillhörighet.

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra på förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. På förskolorna idag finns det också många barn som inte behärskar det svenska språket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen då vi stött på barn i sådana situationer under våra praktikperioder. Den här undersökningen är viktig för att belysa hur barnen samspelar när de inte talar samma verbala språk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det här.SyfteVårt syfte med den här undersökningen är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken när de inte talar samma verbala språk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, då vi använt observationer som redskap. Observationerna har gjorts på tre förskoleavdelningar, totalt är det nio barn som deltar i undersökningen varav störst fokus ligger på tre utav dem.ResultatBarnen i studien visade många olika sätt att samspela och kommunicera. De kommunikationsformer som visades mest var kroppsspråk, imitation och ljud. Barnen i undersökningen sökte kontakt med andra barn genom att närma sig dem långsamt och genom att söka ögonkontakt. Den främsta form av lek som barnen använde sig utav var imitationslek, där barnen härmade och upprepade varandra. Vilket tyder på att barnen använder en lekform som vanligen syns bland små barn. Det var också vanligt att barnen samspelade i form av olika ljud, till exempel ”Wraah” som skrämselljud och ”Wroom” som billjud. Undersökningen visade att trots att barnen inte talade samma verbala språk kunde de samspela med varandra. / Program: Lärarutbildningen

Uppsatsen behandlar hur fyra förskollärare talar om flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan stötta flerspråkiga barns språkutveckling. Detta syfte vill vi uppnå genom att synliggöra hur fyra förskollärare på två flerspråkiga förskolor resonerar. De två frågeställningar som ligger till grund för vårt arbete är vad de tillfrågade förskollärarna anser är viktigt i sitt arbete med flerspråkiga barns språkutveckling, samt hur de talar om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie utgår vi från en kvalitativ metod, där vi har genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer. Metoden användes för att synliggöra förskollärarnas tankar kring sin roll i relation till flerspråkiga barns språkutveckling. Materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszonen, scaffoldning och mediering. Resultatet visar att samtliga förskollärare använder sig av alternativa förstärkningar som bilder, kroppsspråk och tecken för att tydliggöra språket i kommunikation med barnen. Förskollärarna betonar även modersmålets vikt för barnens förmåga att lära sig svenska. Några av slutsatserna är att förskollärare med små medel kan stötta de flerspråkiga barnen utan full kunskap i barns modersmål och att det är viktigt att inte vara för fast i det verbala. Det skapar större förutsättningar för barnen att förstå och göra sig förstådda. Flerspråkighet kan ses som en utmaning, men det gäller för verksamma pedagoger att vara påhittiga och se möjligheter istället för svårigheter.

<p>Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.</p>