Syftet med denna studie är att belysa verksamma förskollärares upplevelser av arbetet med attstötta, stimulera och utmana barn i grovmotoriska svårigheter. Denna studie är således enkvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på sex olikaförskolor. Studiens forskningsfrågor har behandlat verksamma förskollärares upplevelser avderas arbetssätt, erfarenheter och orsaker till att barn befinner sig i grovmotoriska svårighetersamt förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana dessa barn i förskolan. Denna studiehar sin utgångspunkt i ett relationellt perspektiv där barn beskrivs som att de befinner sig isvårigheter. Det framgår i vår studie att samtliga informanter beskriver att de arbetar med attstötta, stimulera och utmana barn i svårigheter i deras grovmotorik i både vardagssituationeroch i lärarledda aktiviteter, vilket lyfts av tidigare forskning som angeläget. Informanterna harvarierande erfarenheter av barn i grovmotoriska svårigheter. Orsaker till att barn befinner sig isvårigheter i grovmotoriken framgår i denna studie som komplext och beroende av arv, miljö,omgivning samt möjligheter till att öva, vilket sociokulturell teori betonar. Viktiga slutsatserfrån denna studie är att miljön och förskollärarens roll är central för barns grovmotoriskautveckling samt att förskolans förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana barn i derasgrovmotoriska utveckling har försämrats exempelvis genom större barngrupper.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling. Vårt empiriska material har vi fått fram genom intervjuer med lärare på förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda på vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med musik i Malmö och New York.Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik. En tydlig skillnad är att man på förskolorna i New York verkar använda musiken mer resultatinriktat medan förskolorna i Malmö använder musik i sångsamlingar och fokuserar på det glädje- och lustfyllda i musiken.

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan. 13 elever och 5 pedagoger har deltagit i undersökningen som gjorts på en skola i mellersta Sverige.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna ansåg att det viktigaste för barns motoriska utveckling var rörelse. Alla pedagogerna använde sig av närmiljön i sitt arbete, för att kompensera små lokaler och utegårdar. Pedagogerna ansåg att det viktigaste var hur pedagogerna arbetade med den fysiska miljön, inte hur denna miljö såg ut.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig. / An essay about the importance with daily physical activity.

Movement and motor development for children is a current issue. Research shows that children are becoming more sedentary in front of the television, computer, iPad, etc. The purpose of my thesis is to study how pedagogues work with movement and motor development in the preschool yard. In my attempt to investigate this, a qualitative research in the form of face-to-face interviews was performed. Qualitative interviews is the chosen method for my research to provide as extensive and detailed answers as possible. Six preschool teachers (both with and without pedagogic education) from three different preschools participated in the research. The results show that none of the teachers worked with planned movement activities to support the development of children’s physical development. However, they all felt that movement and motor development are important for the children and that a lot of movement and motor training are already performed naturally in the outdoor stay. / Rörelse och motorisk utveckling hos barn är idag ett mycket aktuellt ämne. Forskning visar att barn nu för tiden blir alltmer stillasittande framför bland annat tv, dator, Ipad. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk utveckling på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex pedagoger (både barnskötare och förskollärare) från tre olika förskolor. Resultatet visar att ingen av pedagogerna har arbetat med planerade rörelseaktiviteter för att främja barns motoriska utveckling. Däremot ansåg de intervjuade pedagogerna att rörelse och motorisk utveckling är viktigt för barnen och att det till stor del sker naturligt i utomhusvistelsen.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Deras svar har behandlats i studiens i resultat- och analysdel. Tidigare forskning har visat att motorisk träning i tidig ålder ger en god hälsa och bra förutsättningar för kognitiv inlärning. Motoriken anses ha betydelse får såväl motoriska som sociala färdigheter samt en god självkänsla. Resultatet i den här studien visar att det skiljer sig ganska mycket mellan de olika förskolorna och att mycket hänger på pedagogens ambitionsnivå och intresse för just motorisk utveckling. Det framkommer att några av pedagogerna jobbar aktivt och medvetet med motoriska övningar, medan andra anser att barnen automatiskt får mycket motorisk träning på förskolan genom exempelvis utegården. Förskolegården och skogen lyfts fram som betydelsefulla platser för motorisk träning enligt många av förskollärarna. Det framkommer även att flera utav förskollärarna anser att det finns för lite kunskap kring ämnet motorik i förskolan. I den här studiens diskussionsdel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. / A good possibility for movement and conscious motor training creates opportunities for children to develop motor skills, which can lead to better school performance. Previous research shows that today's sedentary activities such as TV, tablets and computers etc. have negative impact on health and may lead to a variety of adverse health effects. This study focuses on finding out what grade of awareness, vision and knowledge preschool teachers have about child motor development, and how they work to stimulate the children in pre-school so that they develop good motor skills. The method used in the study is semi-structured interviews with six pre-school teachers. Their answers will be processed in the results and analysis section of the work. Previous research has shown that motor training at an early age gives good health and good opportunities for cognitive learning. Motor skills are considered pertinent in order to develop both social skills and a good self-esteem. The results of this study show that there are big differences between the various pre-schools and much depends on the pre-school teachers level of ambition and interest in the development of motor skills. It appears that some of the teachers are working actively and consciously with motor exercises, while others believe that children automatically get a lot of motor skill training in preschool through, for instance, the preschool playground. The pre-school playground and the forest were pointed out as important sites for motor training by many of the preschool teachers. It also reveals that several pre-school teachers believe that the knowledge of motor skills in pre-schools is small. In the last part of this study the results are discussed in relation to previous research.

Studiens syfte var att synliggöra förskollärares uppfattningar om och handlingar för barns möjligheter till fysiska aktivitet i förskolan. Dessutom var syftet att undersöka hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet för att främja barns motoriska utveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och den teoretiska utgångspunkten är Dewey’s filosofi pragmatismen, som fokuserar på individens aktiva handlingar där tanken leder till erfarenhet och utveckling. Studiens resultat visar att förskollärarna uppfattar fysisk aktivitet som all form av rörelse vilket de använder för att utmana barn i deras motoriska utveckling. Slutsatsen i studien lyfter att fortbildning inom fysisk aktivitet skulle kunna bidra till en samsyn hos förskollärare.

<p>Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande: </p><p>· Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter? </p><p>· Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter?</p><p>· Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning? </p><p>På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.</p>

<p>Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden. Vi gör även en litteraturgenomgång för att bygga upp förståelse för vikten av barns motoriska utveckling och hur den kan ses i samband med inlärningen.</p>