This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.

Research questions:  How can the Aspvik model be useful for the traditionally functioning water and sewage industry? What are the main challenges for regime actors to implement systems similar to those derived from the Aspvik model? Purpose: The purpose of the study is two-fold. Firstly, we intend to investigate system development and entrepreneurship from below in a local project in the water and sewage industry and its business model. Secondly, the study aims to provide an understanding of how the organization and the development process differ between the local Aspvik project and the existing regime within the water and sewage industry. Method: The study was of a qualitative nature based on an abductive approach. The theoretical framework was based on scientific articles and publications as well as books. The empirical data collection consisted of the collection of primary and secondary data, of which primary data was obtained through a total of 13 semi-structured interviews and secondary data via web pages, public print (laws and regulations) and other sources. A thematic analysis was performed based on the theoretical framework and the empirical data. Conclusion: The Aspvik model can generate usefulness as it contributes by providing a businesslike approach with transparency and visualization of what opportunities the industry actors have and what it may cost. With transparency, the current problems and bottlenecks in the industry became more evident. There are major environmental benefits in increasing the rate of development of the municipal water and sewage grid. It is mainly the Water Services Act, section 6 in particular, which is the main challenge for achieving a more efficient expansion of the water and sewage grid, both in terms of resources and time. It may require organizational change at the regime level, this in order to handle several projects simultaneously, or to provide increased support for private initiatives similar to the Aspvik project. / Problemställning: Hur kan Aspviksmodellen generera nytta för den traditionellt fungerande VA-branschen? Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för regimaktörer att implementera system liknande det som härrör från Aspviksmodellen? Syfte: Studiens syfte är tvådelat. För det första ämnar vi undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA- projekt och dess affärsmodell. För det andra syftar studien till att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen var baserad på vetenskapliga publikationer och böcker samt studentlitteratur. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av insamling av primära och sekundära data, varav primärdata erhållits genom totalt 13 semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via webbsidor, offentligt tryck (lagar och förordningar) och övriga källor. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska data genomfördes en tematisk analys. Slutsats: Aspviksmodellen kan generera nytta då den bidrar med att tillhandahålla en affärsmässig strategi med ökad transparens och visualisering över vilka möjligheter branschaktörer har och vad det kan kosta. Med transparens blev rådande problem och flaskhalsar i branschen mer tydliga. Det finns stora miljömässiga fördelar med att öka utbyggnadstakten av det kommunala VA-nätet. Från regimens synvinkel är det huvudsakligen vattentjänstlagen i sig, 6 § i synnerhet som utgör en utmaning mot en effektivare utbyggnad av VA-nätet, både ekonomiskt och tidsmässigt. För att hantera det krävs någon organisatorisk förändring på regimnivå för att kunna hantera flera projekt samtidigt, alternativt att från regimens sida ge ett ökat stöd till privata initiativ i samma slag som Aspviksprojektet.

In order to meet the targets of the Paris Agreement, there is a need to significantly reduce emissions from energy-intensive industries, iron and steel included. One promising technology with the potential to reduce the emissions related to iron and steelmaking to basically none is direct reduction with fossil free hydrogen, which requires large amounts of fossil free electricity. This master thesis explores the conditions for this technology in a European context with an energy perspective as the main focus. Three primary steel producing countries in Europe are chosen as focus countries; Germany, France and Italy. The findings of the study conclude that neither of the focus countries is an optimal sociotechnical fit for hydrogen-based direct reduction for iron and steel production at present. France is the country with the best conditions from a solely energy perspective but lacks some important factors for an enabling environment for technology transfer. Germany on the other hand have the most promising characteristics for an enabling environment but still face large challenges when it comes to power sector decarbonisation. In order to overcome the barriers and create an enabling environment it is key that energy and industry transitions are aligned, that a policy framework that supports these transitions is in place and that key actors representing all aspects of the transition cooperate; from industry to research, academia, policymakers and others. The findings also show that the current locations of the primary steel plants are in many cases not where the most favourable conditions for renewable power generation are and given the renewable capacity and transmission limitations of today, merely switching to a hydrogenbased process is not likely viable. A future configuration could be decentralised value chains where the different processes are located where there are optimal conditions e.g. that either hydrogen or sponge iron is produced where there are favourable power conditions and then transported to steel plants for the remaining processes in the value chain. / För att nå målen uppsatta i Parisavtalet behöver energiintensiva industrier kraftigt minska sina utsläpp, däribland järn- och stålindustrin. Direktreduktion med fossilfri vätgas är en teknologi med potential att minska utsläppen från järn och ståltillverkning till praktiskt taget noll men kräver stora mängder fossilfri el. Detta examensarbete undersöker de energimässiga förutsättningarna för denna teknik i en europeisk kontext. Tre länder som producerar primärstål är utvalda som fokusländer i studien; Tyskland, Frankrike och Italien. Resultaten av studien visar att inget av de utvalda länderna i dagsläget har optimala sociotekniska förutsättningar för tekniken. Frankrike är det land med de bästa energimässiga förutsättningarna men saknar några viktiga faktorer för att vara en möjliggörande socioteknisk miljö. Tyskland å andra sidan har de mest lovande förutsättningarna för en lämplig socioteknisk miljö men står inför utmaningar när det kommer till energisystemet och tillgången på fossilfri el. För att skapa förutsättningar för denna teknik är det viktigt med koordinerade omställningar i energisektorn och industrin, policys som möjliggör dessa omställningar samt ett väl fungerande samarbete mellan industrin, akademin, beslutsfattare och andra viktiga aktörer. Studien visar också att de platser där nuvarande stålverk för primärstål finns inte har de bästa förutsättningar för förnybar elproduktion och att en vätgasbaserad process inte är optimal, baserat på den förnybara kapaciteten och de transmissionsbegränsningar som finns idag i elsystemet. Det finns istället möjlighet till decentraliserade värdekedjor, där varje process placeras där de mest lämpliga förhållandena finns. Detta kan exempelvis innebära att vätgas eller järnsvamp produceras där tillgången till fossilfri el är god, för att sedan transporteras till stålverken för de resterande processtegen.

In the climate change discussion, there is a broad consensus about the importance of support from the financial industry when it comes to supporting changes towards a more sustainable society. However, investments in the society supporting a transition towards a low-carbon economy are still waiting to become unlocked. This thesis aims to provide an understanding of a possible sustainability transition towards a low-carbon economy within the Swedish financial industry. To fully understand a possible change, this study has investigated the dynamics of the financial industry from the perspective of a member-owned bank in Sweden. Hence this study seeks to explore a fundamental and comprehensive change, the theoretical framework of socio-technical transition and the multi-level perspective is used. This contributes to a vast mapping of the financial industry and a better understanding of the dynamics of social change and innovation, such as a low-carbon economy transition. To gain in-depth knowledge, a case study was performed. Both qualitative and quantitative data was collected through semi-structured interviews and data from the case company’s customer database. The carbon footprint of the case company bank’s loan portfolio was calculated and analysed through a sensitivity analysis. This was done in the aim to gain deeper insights about how actions from a bank could contribute to a low-carbon economy. The empirical findings in this thesis showed that a bank does have the ability and power to contribute to a lower carbon footprint in a bureaucratic and stable regime as the financial industry. However, this responsibility could be hard to put at a single actor. As the financial industry has a strong carbon lock-in, the approach has to be long-term. The actions that could enable a sustainability transition within the financial industry seems to be a collection of many different transition pathways. By remaining the landscape pressure and the development of niche innovations, a long-term sustainability transition seems imaginable. By collecting the forces of regulatory work along with collaboration among incumbent actors and increasing development of new low-carbon financial products, there is positive movement. With patience and an attitude change, the financial industry can see a sustainability transition in the horizon. / I diskussionen om klimatförändringar finns det en enighet om vikten av stöd från finansbranschen när det gäller förändringar mot ett mer hållbart samhälle. Investeringar i samhället som stöder en övergång till en koldioxidsnål ekonomi väntar dock fortfarande på att slå igenom. Denna uppsats har som syfte att förstå en möjlig hållbarhetsövergång till en koldioxidsnål ekonomi inom den svenska finansbranschen. För att förstå en möjlig förändring har denna undersökning granskat finansbranschens dynamik utifrån en svensk medlemsägd banks perspektiv. Då denna uppsats strävar efter att utforska en grundläggande och omfattande förändring, så har det teoretiska ramverket för socio-teknisk övergång och multi-nivåperspektivet används. Detta bidrar till en omfattande kartläggning av finansbranschen samt en bättre förståelse för dynamiken i socialförändring och innovation, så som en övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. För att få fördjupad kunskap inom ämnet så har en case-studie utförts. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer och data från case-företagetskunddatabas. Koldioxidavtrycket i case-företagets utlåningsportfölj beräknades och analyserades genom en känslighetsanalys. Detta gjordes i syfte att få djupare insikter om hur åtgärder från enbank skulle kunna bidra till en koldioxidsnål ekonomi. De empiriska resultaten i denna studie visade att en bank har förmågan och kraften att bidra till ett lägre koldioxidavtryck i en byråkratisk och stabil regim som finansindustrin. Detta ansvar kan dock vara svårt att lägga på en enskild aktör. Eftersom finansbranschen idag har investeringar i koldioxidtunga aktiviteter måste tillvägagångssättet vara långsiktigt. De åtgärder som kan möjliggöra en hållbar övergång inom finansbranschen verkar vara en samling av många olika övergångsbanor. Genom att ha fortsatttryck från landskaps-nivån och en fortsatt utveckling av nisch-innovationer verkar en långsiktig hållbarhetsövergång tänkbar. Genom en enad kraft, samarbete mellan etablerade aktörer och ökad utveckling av nya finansiella produkter med låg koldioxidutsläpp, verkar en förändring möjlig. Med tålamod och en attitydförändring kan finansindustrin se en hållbarhetsövergång i horisonten.

Global, as well as local environmental problems, demand a transition of the current fossil-fuel dependent transport system. On the urban level, the bicycle as a sustainable transport mode is gaining importance, as in Berlin. To what extent Berlin is facing a transition of its transport system is discussed in this thesis. The multi-level perspective on societal transitions by Geels and Schot (2007) serves as the theoretical framework. A literature review made it possible to present factors stabilising as well as destabilising Berlin’s current transport regime. Even if it is considered to be robust against change, there are severe pressures from the macro-level, like environmental and health impacts and growing mobility demand. Berlin’s new Mobility Act is even one example of a successfully broken through innovation that has led to regime changes. Hence, niche-innovations, like the cycling project Radbahn are considered to be important for transitions. But there are aspects complicating a breaking through of such niche-innovations. Through semi-structured expert interviews with stakeholders, identified through a stakeholder analysis in advance, barriers to realising theRadbahnare identified. The results show realisation difficulties related to the legislative context and to the administrative system in Berlin. In addition, there are other aspects connected to the innovative nature of the project, its design and the routing that may cause difficulties.

The Swedish public sector is under constant pressure to improve processes and services through further digitalization. Blockchain is a novelty technology which shows promise of enabling functionalities which are desired within the sector. However, as the technology is still in its infancy, the practical value it could offer the sector remains unproven. In this master thesis, the socio-technical transition of the public sector for adopting blockchain is analyzed using the multi-level perspective framework. The sector is operationalized as an incumbent socio-technical regime and blockchain as a collection of niche innovations. Affordance theory and the multi-level perspective are combined to analyze how the perception of blockchain affects the potential transition pathways. The primary empirical data is gathered through a series of interviews with key individuals from both the Swedish public sector and blockchain community, as well as from attending blockchain events. Secondary data is gathered through the review of various types of literature regarding the topic. The findings of the thesis show that the practical value and functionalities that blockchain offers and that match the needs of the sector are verification, authentication, traceability, automating simple logical functions, and digitizing unique value. The identified conceptual solutions deemed suitable today are: blockchain for identity management, blockchain for data verification, blockchains for property registers of, e.g., vehicles and real estate, and external industry blockchains for improved traceability of, e.g., supply chains and sales records. The thesis also derives recommendations for the public sector indicating that, e.g., active education, revision of regulation, and international cooperation would further a potential transition towards blockchain. It also finds that perceived affordances of a technology in its early stages affect the transition pathways; barriers of entry, number of potential adopting application sectors, the level of coordination, and the available resources for development are influenced by the perceptions. / Svensk offentlig sektor utsätts konstant för påtryckningar gällande fortsatt digitalisering av processer och tjänster. Blockkedjan är en ny teknologi som påvisar potential att kunna tillgodose funktioner önskvärda inom den offentliga sektorn. Dock är teknologin fortfarande i ett begynnande stadie och dess praktiska värde är ännu obevisat. I detta examensarbete analyseras offentliga sektorns potentiella socio-tekniska övergång till att ta blockkedjor i bruk med hjälp av multinivåperspektiv-ramverket. Sektorn operationaliseras som en befintlig socio-teknisk regim och blockkedjor som en samling av nischinnovationer. Görlighetsteori och multinivåperspektivet kombineras för att analysera hur uppfattningen av blockkedjor påverkar de potentiella övergångsvägarna. Primära empiriska data samlas in genom en serie av intervjuer med nyckelindivider från både svensk offentlig sektor och blockkedjegemenskapen, samt även från deltagande i blockkedjearrangemang. Sekundära data samlas in genom en studie av diverse typer av litteratur gällande ämnet. Examensarbetets resultat påvisar att det praktiska värdet och funktionaliteterna som blockkedjor tillgodoser och som passar med offentliga sektorns behov är verifikation, autentisering, spårbarhet, automatisering av simpla logiska funktioner, samt digitalisering av unika värden. De identifierade konceptuella lösningarna som bedöms lämpliga i dagsläget är: blockkedja för identitetshantering, blockkedja för dataverifikation, blockkedjor för egendomsregister, t.ex. för fordon och bostäder, samt externa industriblockkedjor för förbättrad spårning, t.ex. av försörjningskedjor och försäljning. Examensarbetet härleder även rekommendationer till offentliga sektorn, innefattande exempelvis aktiv utbildning, revision av reglementen, samt internationellt samarbete. Resultaten påvisar även att den uppfattade görligheten av en teknologi i ett tidigt stadie av innovation påverkar övergångsvägarna in i en regim. Detta genom att uppfattningarna influerar inträdesbarriärer, antalet potentiella applikationssektorer, koordinationsnivån, samt mängden tillgängliga resurser.

In an electrical system there needs to be a constant balance between supply and demand ofelectricity and this is measured by the frequency in the grid. Due to the increasing awarenessof climate change, more renewable energy resources have been introduced in the Swedishelectricity system. This is, however, not solely positive since renewable energy sources areoften of intermittent character which entails more imbalances between supply and demand. Inaddition, statistics and data show that the deviation in the frequency in the Nordic system hasincreased during the latest years. Thus, in this thesis, the issues regarding the frequency havebeen addressed by examining the demand for frequency control in the Swedish electricitysystem and what balancing efforts that can be carried out on a local level to contribute to abetter balanced system. This thesis has been conducted at KTH Royal Institute of Technologywith collaboration with the commissioner Mälarenergi AB. A case study of the Swedish electricity system has been carried out to gather empiricalmaterial and this material has been analyzed using Geels theory on technical transitions, themulti-level perspective. The results indicates that it is likely the demand for frequency controlwill increase, and this is due to factors as more intermittent energy, current market design fortrading electricity, overseas transmission connections, decommissioning of nuclear powerand limited internal transmission capacity. Three other developments have been identified,which could have a large impact on the demand in the future, as an increasing use of electricvehicles, prosumers and the deployment of IoT in the energy sector. These developmentshave not been integrated to a large extent yet in the energy sector and thus have a moreuncertain impact. In terms of resources, the thesis has identified that it is likely that hydropower will continueto be the main resource for frequency regulation. Another source that could be used morefrequently than today and possibly compete with hydropower is combined heat and powerplants. Furthermore, the study has found that local actors can contribute by advertisingsmaller local resources on a market for trading regulating power called“reglerkraftmarknaden”, that balance providing companies collaborate, that the load iscontrolled in the local grids or that smaller local production facilities are operated in standalonemode during extreme situations. / För att uppnå ett välfungerande elektrisk system så måste det vara en konstant balans mellan produktion och konsumtion av el i systemet. Den här balansen mäts genom att mäta frekvensen i elnätet. Eftersom allt fler har blivit mer medvetna om de klimatförändringar vår planet står inför har det successivt införts mer och mer förnybara energikällor i det svenska elsystemet. Den här utvecklingen har inte enbart varit positivt, eftersom förnybara energikällor ofta är av intermittent karaktär, vilket har medfört att balansen mellan produktion och konsumtion av el har försämrats. Flertalet undersökningar har påvisat att det förekommer mer frekvensavvikelser i det nordiska elsystemet idag än tidigare. Denna rapport har således undersökt dessa problem genom att analysera efterfrågan på frekvensreglering i det svenska elsystemet och vilka initiativ som kan tas på lokal nivå för att förbättra balansen i elsystemet. Rapporten har genomförts på Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med uppdragsgivaren Mälarenergi AB. Rapporten har genomfört en fallstudie av det svenska elsystemet för att samla in empiriskt material, och detta material har i sin tur analyserats genom Geels flernivåsansats. De resultat som har framkommit i undersökningen visar på att det är troligt att efterfrågan av frekvensreglering kommer att öka. Denna ökning beror på faktorer som att mer intermittent energi integreras i elnätet, hur marknaden för att handla elektricitet är utformad, fler utländska överföringsförbindelser, nedrustning av kärnkraft och begränsad överföringskapacitet inom det nationella elnätet. Tre andra utvecklingar har identifierats som möjligen kan ha en stor påverkan på behovet av frekvensreglering. Dessa är ett ökat antal elektriska fordon, prosumenter och att energisektorn integreras av IoT och smarta objekt i större utsträckning än idag. Dessa faktorer har inte integrerats i det svenska elsystemet nämnvärt ännu och deras påverkan är därmed mer osäker. Denna studie har också kommit fram till att vattenkraft troligtvis kommer fortsätta att vara den resurs som används mest för frekvensreglering, men även att kraftvärmeverk har potential att användas mer för reglering än idag. Vidare har rapporten även identifierat att lokala aktörer kan bidra till en bättre balans i systemet genom att antingen annonsera mindre lokala resurser på reglerkraftmarknaden, öka samarbetet mellan balansansvariga företag, kontrollera lasten i lokala elnät eller att mindre lokala produktionsanläggningar drivs i ö-drift under extrema situationer.

Sustainability challenges is a growing concern that receives more and more attention on a global level. The aviation sector accounts for roughly 3% of the global CO2 emissions and has experienced increasing growth in demand. To address the sustainability challenges, the Swedish government has established a timeline within which it is hoped to have achieved a zero-net emission transportation sector by the year of 2045. This study aims to determine the conditions needed for hydrogen technology to take off as a measure to accelerate the decarbonisation within aviation. To identify the conditions needed for fostering hydrogen technology in the Swedish aviation industry, the frameworks multi-level perspective and business models were used to create an analytical framework upon which the analysis was based. It pertains to answering what the current perceptions regarding hydrogen technology are, and the implications of the perceptions. Also, it helps identify the conditions needed for the emergence of potential business models. The analysis was performed on data acquired through 11 semistructured interviews, as well as literature concerning hydrogen, kerosene, and sustainability. The findings showcase a consensus of hydrogen’s potential as future fuel in the aviation sector. Four main themes were used to identify the potential of hydrogen, (i) The readiness of the technology and availability of hydrogen as a scalable fuel; (ii) The perceived visibility of hydrogen over time; (iii) The sustainability aspect coupled to the use of hydrogen; (iv) The strategic actions to promote hydrogen. These build on the fact that correct knowledge is generated. However, the commitment to the hydrogen pathway is inhibited by a distinct disparity of opinion regarding the readiness of the pathway in aviation which highlights a difficulty of transferring the generated knowledge. Overall, the noted conditions that hinder the common vision of the pathway’s development regards to the cultural discourse and framing of hydrogen as well as the availability and associated cost of sustainable hydrogen. Through the establishment of networks and business models unique to the capabilities of the Swedish aviation industry an opportunity is presented for the Swedish aviation industry to position themselves as pioneers in the introduction of hydrogen to the industry. With the help from governmental actions and cross-industry applicability, functioning ecosystems can be created that will foster hydrogen technology and help achieve the set climate goals. / Hållbarhetsutmaningar är ett växande problem som får mer och mer uppmärksamhet globalt. Luftfartssektorn står för ungefär 3% av de globala koldioxidutsläppen och har upplevt en stadigt ökande efterfrågan. För att handskas med hållbarhetsutmaningarna har den svenska regeringen upprättat en tidslinje inom vilken man hoppas ha uppnått en klimatneutral transportsektor år 2045. Denna studie syftar till att bestämma de förutsättningar som krävs för att vätteknik ska starta som ett medel för att påskynda koldioxidminskningen inom flygindustrin. För att identifiera de förutsättningar som krävs för att främja vätteknologi i den svenska flygindustrin används teoretiska ramverken multinivåperspektiv och affärsmodeller för att konstruera ett analytiskt ramverk som analysen baserades på. Det analytiska ramverket svarar på vad de nuvarande uppfattningarna om vätteknologi är, och konsekvenserna av dessa uppfattningar. Dessutom hjälper ramverket att identifiera de förutsättningar som krävs för framväxten av potentiella affärsmodeller. Analysen utfördes på data som erhölls genom 11 semistrukturerade intervjuer, samt litteratur om väte, fotogen och hållbarhet. Resultaten visar enighet angående vätets potential som framtida bränsle inom flygsektorn. Fyra teman användesför att identifiera potentialen av väte (i) Teknologins beredskap och tillgängligheten av väte; (ii) Det uppfattade intresset av väte över tid; (iii) Hållbarhetsaspekter kring vätets användning; (iv) Strategiska handlingar för främjandet av väte. Dessa bygger på det faktum att korrekt kunskap om vätets potential genereras. Ändock hämmas engagemanget för väte av en tydlig åsiktsskillnad beträffande teknologins beredskap inom flygindustrin, som härstammar från svårigheter av att överföra den genererade kunskapen. Sammantaget påvisas att förhållandena som hindrar den gemensamma visionen om vätets utveckling handlar om den kulturella diskursen och inramningen av väte, samt tillgängligheten och tillhörande kostnader för hållbart väte. Genom etablering av nätverk och affärsmodeller som är unika för den svenska flygindustrins förmågor, ges den svenska flygindustrin möjligheten att positionera sig som pionjärer i införandet av väte till industrin. Med hjälp av statliga åtgärder och tillämpning över flera branscher kan fungerande ekosystem skapas som främjar vätteknik och hjälper till att uppnå de uppsatta klimatmålen.

The contemporary global automotive industry has persisted, relatively unchanged, since its inception over a century ago. However, it appears that major changes may be underfoot with increasing environmental, social, and economic pressures to improve the industry's long-term sustainability. An alternative model, known as Micro-Factory Retailing (MFR), guided by the emerging field of Industrial Ecology (IE) has been proposed as a possible solution to the industry’s sustainability crisis. This thesis will explore the prospects of MFR in Canada and propose the use of 3D printed electric vehicles as a means to facilitate sustainable system innovation. To demonstrate the feasibility of this proposed technological pathway, three entrepreneurial firms attempting to disrupt the way in which cars are made, sold, and used will be studied. Although the timeline of such a major transition is currently unknown, Canada should act proactively to transition its role in the global automotive sector and lead the way towards a more sustainable automotive ecosystem through MFR. / Thesis / Master of Science (MSc)

Recent breakthroughs within technology and data science have initiated talks of a new emerging industrial revolution, being the fourth of its kind. This revolution, titled as Industry 4.0, implies further digitalization with AI and machine learning helping pave the way for improved robotic interconnection, decentralized decisions and linking the physical world with the virtual world. An important enabler for the transformation is 5G which will allow higher data speed, lower latency of communication, and improved network resilience, compared to its precursor 4G. That being said, a successful 5G rollout and adoption is not an easy task, especially for low-middle income countries. The 5G technology and the innovations it enables, could act as major economical catalysts for these countries and thus it is important to understand the potential barriers they are facing. To help clarify the matter, this study included a conduction of semi-structured interviews with some of the most important actors in the Malaysian 5G ecosystem. The ambition was to uncover the biggest barriers impeding the adoption of 5G technologies, as well as key enabling factors accelerating it. The results showed that low fibre infrastructure development, obscure pricing of 5G spectrum, high trait of complexity among 5G technology and associated innovations, customer unawareness, potential hampering of innovation due to a Single Wholesale Network approach (SWN), and a “Chicken or Egg”-dilemma between infrastructure providers and 5G application providers, represent the main barriers for a successful 5G implementation in Malaysia. At the same time, enabling factors such as a strong governmental backing, increased demand amongst end-users, high competitiveness of the telecommunication industry, and the SWN potentially mitigating the "Chicken or Egg"-dilemma were also identified and presented. An external validity assessment showed that most of the barriers could also be applied to neighbouring countries within the Southeast Asia region, providing practical implications for policy makers and industry actors working with the adoption of 5G technology within low-middle income countries. / De senaste genombrotten inom teknik och datavetenskap har föranlett diskussioner om närmandet av en ny industriell revolution, som blir den fjärde av sitt slag. Denna revolution som har fått tituleringen ”Industry 4.0”, väntas innebära ytterligare framsteg inom digitalisering med hjälp av AI och maskininlärning, vilket banar vägen för förbättrad robotkoppling, decentraliserade beslut och sammanlänkning av den fysiska och virtuella världen. En viktig delkomponent för denna transformation är 5G som väntas möjliggöra högre datahastighet, lägre kommunikationsfördröjning och förbättrad nätverkselasticitet jämfört mot sin föregångare 4G. En framgångsrik utrullning av 5G är dock inte en lätt uppgift, särskilt för låg- och medelinkomstländer. Tekniken bakom 5G och de innovationer den möjliggör, kan agera viktiga ekonomiska katalysatorer för dessa länder och därför blir det viktigt att förstå de potentiella hinder som de står inför. För att bättre förstå problemet genomfördes i den här studien semistrukturerade intervjuer med några av de viktigaste aktörerna i Malaysias 5G-ekosystem. Ambitionen var att avslöja de största hindren som hämmar införandet av 5G-teknik, samt viktiga möjliggörande faktorer som påskyndar denna process. Resultaten visade att låg fiberutveckling, oviss prissättning av 5G-spektrum, hög komplexitet bland 5G-teknik och tillhörande innovationer, kundomedvetenhet, potentiella innovationshämningar till följd av en ”Single Wholesale Network”-strategi (SWN) samt ett "Kyckling eller ägg"-dilemma mellan infrastrukturleverantörer och leverantörer av 5G-applikationer, utgör de främsta barriärerna för en framgångsrik 5G-utrullning i Malaysia. Samtidigt identifierades de viktigaste möjliggörande faktorerna som statligt stöd, ökad efterfrågan bland slutanvändare, den höga konkurrenskraften inom telekommunikationsindustrin samt SWN-strategins potentiellt positiva påverkan på "Kyckling eller ägg"-dilemmat. En extern validitetsbedömning visade att de flesta av barriärerna även kunde tillämpas på närliggande inom Sydostasien, vilket genererade praktiska implikationer för beslutsfattare och branschaktörer som arbetar med införandet av 5G-teknik inom låg-och medelinkomstländer.