<p>The aim of this study was to investigate, illuminate and discuss teacher’s and multilingual student’s view on the connection between their mother tongue and their learning of other languages. This qualitative study is based on interviews with eight students in the 8th grade and two language-teachers from the same school, as well as ethnographic observations during English and Swedish lessons. With the help of some relevant theories, the empirical study is compared, analyzed and interpreted. The results show that the theories and informant’s view on the connection between the mother tongue and other languages are similar, which is that the mother tongue must be fully established before a new language can be taken in.</p>

The aim of this study was to investigate, illuminate and discuss teacher’s and multilingual student’s view on the connection between their mother tongue and their learning of other languages. This qualitative study is based on interviews with eight students in the 8th grade and two language-teachers from the same school, as well as ethnographic observations during English and Swedish lessons. With the help of some relevant theories, the empirical study is compared, analyzed and interpreted. The results show that the theories and informant’s view on the connection between the mother tongue and other languages are similar, which is that the mother tongue must be fully established before a new language can be taken in.

Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollärare och modersmålspedagoger sker i förskolan. / The purpose of the study is to examine pedagogue’s awareness of environment, interactions and working methods in the work of multilingual children. The study can give us knowledge about the work that is in the process of multilingual children. The study may also give us an idea of how cooperation takes place between preschool teachers and the native language teachers in the work of multilingual children. The study has given us a deeper knowledge of the interaction between native language educators, children and preschool teachers. The importance of the preschool teacher´s skills and awareness for the children´s language development and the cooperation between preschool teachers, native language teachers and children are also important to this study. Therefore it is important to see how the interaction contributes to multilingual children´s development in preschool. In this study we have also received native language teachers and preschool teacher´s perspective why the native language is important for bilingual children. The research method we chose for our study was the qualitative method. The qualitative method indicated how researchers can obtain the raw data. Four preschool teachers and three native language educators were interviewed (Denscombe, 2009). The result revealed that the cooperation between pedagogues, pedagogues working methods and its conditions played a role in how the two parties were working along with multilingual children. The result also presented that preschool teachers and native language teachers both strive to have a good cooperation with each other. In our study, we assumed Vygotsky's sociocultural theory which involves educators should use communication and collaboration to help bilingual children develop their language.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlärning av det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Med inlärning menar vi att barn aktivt och medvetet tillägnar sig något nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus på agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. Vår teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid språkinlärning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av språket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlärning av det svenska språket. Vi undersökte också om det fanns någon medveten strategi för inlärning av det svenska språket på förskolorna. Utifrån resultatet uppmärksammade vi att de flesta pedagoger arbetar efter strategier som de inte är medvetna om. Pedagogerna anser att de kommer långt med erfarenheten som de fått genom att arbeta med barn med annat modersmål. De flesta av pedagogerna som deltog i studien anser inte heller att det krävs någon speciell kunskap för att arbeta med två och flerspråkiga barn. / The purpose of the study is to examine how an educator within preschool is working in order to learn out the Swedish language to children with a mother tongue other than Swedish. By learning we mean that children actively and consciously appropriate themselves something new that they do not have knowledge of since before. The study is conducted with a focus on interactions in gatherings, and interviews with educators. Our theoretical support is based on a sociocultural perspective since we have examined different interactions as well as teachers' awareness at language learning. In the result, we have been able to see that clear communication, concretization of the language and repetition as a form of education has got a big significant impact in the learning of the Swedish language. We also investigated whether there were any deliberate strategies for teaching the Swedish language in preschools. Based on the results we alerted that most educators working for strategies that they are not aware of. The teachers believe that they are going far with the experience they have gained through working with children with a mother tongue. Most of the teachers who participated in the study does not consider that it requires no special knowledge to work with two and multilingual children.

I fritidshemmen möts de flerspråkiga barnen av fritidspedagoger och svenskfödda barn. Enligt undersökningar vi tagit del av är det viktigt att bemötandet av de flerspråkiga barnen är genomtänkt och anpassat efter deras behov och kulturer. Det måste också ske med ett stimulerande arbetssätt. Undersökningarna visar även att språket är en förutsättning för att kunna lära sig nya saker, att kunna kommunicera med andra och att kunna stärka sin självkänsla och identitet. Syftet i vår undersökning är att belysa hur fritidspedagoger kan underlätta språkutveckling och integrering i fritidshemmet för flerspråkiga barn. Undersökningen tar reda på vilka arbetssätt som kan användas samt vilka möjligheter kontra vilka hinder som finns med flerspråkigheten i verksamheten. För att få reda på undersökningens alla frågor intervjuades 12 fritidspedagoger som varit verksamma i mer än 3 år. Denna undersökning är en kvalitativ studie. Resultatet visar att arbetssätten varierar hos fritidspedagogerna, men det finns också arbetssätt som de flesta av fritidspedagogerna har gemensamt. Undersökningen visar att det finns fler möjligheter än hinder med flerspråkiga barn i fritidshemmet.

The purpose of the study is to investigate the strategies that pedagogues in pre-school use to promote language development for multilingual children using the digital notepad. My two questions I have assumed are: 1 - What attitude does the pedagogues have for the digital notepad as a tool in language development? 2 - How do the pedagogues use the digital notepad as language development tools for multilingual children? Are different apps used in comparison with children who have Swedish as a native language? To my help to gather material, I have used the methods of unstructured non-participation observation as well as qualitative semistructured interviews. I have made an observation and interviewed three educators at two different pre-schools in a city in central Sweden. In the result, differences arise in such a good attitude towards language development for multilingual children and how the learning board is used for this purpose. All the pedagogues are positive to the digital notepad as tools and take advantage of the opportunities for interaction and communication that it offers. The involvement and strategies of the digital notepad as language development tools for the multilingual children in preschool are influenced partly by previous experiences and competencies regarding the subject, but also by the different values ​​and norms in the pre-school.

Syftet med rapporten är att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt för utveckling av flerspråkiga barns ordförråd i det svenska språket. Det finns många flerspråkiga förskolebarn som är i behov av att utveckla ordförrådet för att kunna kommunicera. Förskollärare har observerats under högläsning med ett flerspråkigt barn och blivit intervjuade om deras arbetssätt därefter. Studien tar sin utgångspunkt från en kategorisering av lärandet som kontextuellt, analytiskt och förankrat. Det analytiska arbetssättet var mest förekommande bland förskollärarna. Förskollärarna berättar att de inte arbetar med att göra barn fonologiskt medvetna inom det förankrade arbetssättet. De säger att de arbetar mest med det kontextuella arbetssättet som innebär att göra kopplingar mellan böckernas innehåll och barnens erfarenheter. I observationerna används det kontextuella arbetssättet minst och desto mer av det förankrade arbetssättet. Det tyder på att förskollärarna inte är medvetna om de olika arbetssättens innebörd eftersom intervjuerna och observationerna ger skilda resultat. En slutsats är att förskollärare behöver bli mer medvetna om arbetssättens innebörd eftersom de är viktiga för barnens utveckling av ordförråd.

The purpose of this qualitative study is to gain knowledge about the attitude of preschool teachers and to understand its role in linguistic development of multilingual children.  In this study, we interview eight teachers who work in multicultural preschools. Qualitative assessment of the interviews demonstrates the use of multiple knowledge sources and working methods, which help in developing the linguistic capabilities of a multilingual child. The results also make it clear that one knowledge source is similar among all preschools teachers. Most preschool teachers bear a positive attitude towards collegiate learning as the concept of knowledge source. Experience and knowledge of colleagues have the best available and essential skills in this context. Their working methods vary due to the nature and backgrounds of children. In addition, the results highlight the need for further education of preschool teachers and support on issues related to children's language and culture.

Purpose The aim of this tutorial is to support speech-language pathologists (SLPs) undertaking assessments of multilingual children with suspected speech sound disorders, particularly children who speak languages that are not shared with their SLP. Method The tutorial was written by the International Expert Panel on Multilingual Children's Speech, which comprises 46 researchers (SLPs, linguists, phoneticians, and speech scientists) who have worked in 43 countries and used 27 languages in professional practice. Seventeen panel members met for a 1-day workshop to identify key points for inclusion in the tutorial, 26 panel members contributed to writing this tutorial, and 34 members contributed to revising this tutorial online (some members contributed to more than 1 task). Results This tutorial draws on international research evidence and professional expertise to provide a comprehensive overview of working with multilingual children with suspected speech sound disorders. This overview addresses referral, case history, assessment, analysis, diagnosis, and goal setting and the SLP's cultural competence and preparation for working with interpreters and multicultural support workers and dealing with organizational and government barriers to and facilitators of culturally competent practice. Conclusion The issues raised in this tutorial are applied in a hypothetical case study of an English-speaking SLP's assessment of a multilingual Cantonese- and English-speaking 4-year-old boy. Resources are listed throughout the tutorial.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring vilka kommunikationsresurser flerspråkiga barn använder sig av för att bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Samt att synliggöra vilka av dessa kommunikationsresurser som uppmärksammas av förskollärare för att skapa möjligheter för att flerspråkiga barn ska bli delaktiga i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. Studien genomfördes genom videoobservationer på en förskola i en mellanstor svensk stad. Resultatet påvisade att flerspråkiga barn använder sig av flertalet kommunikationsresurser för att bli delaktiga, verbala såväl som icke verbala genom kroppsliga handlingar samt användandet av omgivningen och materiella ting. Resultatet påvisade vilka kommunikationsresurser förskolläraren uppmärksammade samt hur detta bidrog till olika nivåer av flerspråkiga barns möjligheter till delaktighet i pedagoginitierade samlingsaktiviteter. När förskolläraren uppmärksammade barnens kroppsliga kommunikationsresurser ökade nivåerna av barns delaktighet i enlighet med Shiers (2001) delaktighetsmodell.