Det är idag en brist på musiklärare i Sveriges grundskolor. Samtidigt pekar tidigare studier på att det finns hos musiklärarstudenter en social kod varinom musikeryrket har högre status till skillnad från musikläraryrket. Dessutom verkar en del studenter vilja söka musikerutbildning istället för att börja jobba som musiklärare efter examen. Syftet med denna studie var därför att undersöka musiklärarstudenters motivation för att arbeta som lärare alternativt musiker samt undersöka om det finns några yttre faktorer som samverkar med olika motivation. Datainsamling skedde med hjälp av enkäter som distribuerades till musiklärarprogrammens studenter på fyra olika musikhögskolor i Sverige. Därefter användes statistiska analysmetoder för att analysera insamlade data. Resultatet visar att musiklärarstudenter generellt har en låg eller måttlig motivation att arbeta som musiklärare inom grundskolan men att det inte finns några samband mellan motivationer och yttre faktorer. Det visar också att de som söker vidare till musikerutbildningar efter musiklärarexamen spelar i huvudsak klassisk musik men är ett resultat som inte kan generaliseras till den valda populationen ur statistisk synpunkt. Detta diskuteras utifrån aspekter av yttre och inre motivation. Vidare studier på området behövs för att ta reda på mer varför musiklärarstudenters motivationer ser ut som de gör. / There is currently a shortage of music teachers in Sweden's elementary schools. At the same time, earlier studies indicate that there is a social agenda among students in music teacher education wherein the musicianship has a higher status than the music teacher's profession. In addition, some students will apply for bachelor education instead of starting to work as a music teacher after graduation. The aim of this study was to investigate the motivation of music education students teach music alternatively work as a musician as well as to investigate whether there are any external factors that interact with different motivations. Data collection was done with the help of questionnaires that were distributed to students within music education programs at four different music colleges in Sweden. Subsequently, statistical analysis methods were used to analyze collected data. The results show that music teacher students generally have a low to moderate motivation to work as a music teacher in elementary school, but there are no links between motivations and external factors. It also shows that those who apply for a bachelor education in music after music teacher exams play classical music. These results though cannot be generalized to the chosen population from statistical point of view. This is discussed based on aspects of external and internal motivation. Further studies in the field are needed to find out why the motivation of music teacher students looks like they do.

Syftet med undersökningen är att med avseende på skolans genusuppdrag studera musiklärares förhållningsätt i ensembleundervisning på gymnasieskolan. För att uppnå detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare i gymnasiekursen ensemble, följt av diskursanalys på transkriberingar av dessa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är genusteorier och diskursteorier. I resultatet framkommer lärarnas syn på genusbegreppet och genusuppdraget. Bland de genusdiskurser som presenteras finns synen på genus som rutin, som sidoeffekt på annat arbete och som medvetenhet. Gällande elevsyn visar sig diskurser om eleven som platstagare, som normbrytare och vikten av att eleven känner sig som en synbar individ. Slutledningarna, liksom diskussionskapitlet, rör sig kring genusarbetets framgångar, vilka faktorer som kan ha orsakat dessa, och hur arbetet förändrats på skolorna utifrån dessa framgångar. Genomgående har ett individfokus framkommit, där eleverna inte ses som en grupp, utan som enskilda individer, vilka alla måste mötas personligt. / The purpose of the following study is to examine the approach of music teachers to the charge of countering traditional gender roles in the subject ensemble in secondary high school. To achieve this qualitative, semi-structured interviews have been implemented with teachers in the secondary high school subject of ensemble, followed by discourse analyses of the transcriptions of said interviews. The theoretical basis for this study is made up of gender theories and discourse theory. The result presents a number of discourses regarding gender and pupils. Amongst these discourses can be found thoughts on gender work as routine, as a side effect of other things and as a constant awareness. Regarding pupils, there are discourses on pupils as space takers, as norm breakers and the importance of every pupil feeling like an observed individual. The conclusions, as well as the discussion chapter, brings up the success of gender work, what may have caused it, and how the daily work has come to change due to these successes. Throughout the study, a focus on the individual has presented itself, where pupils are not seen as a group, but as separate individuals, who must be met on a personal plain.

Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

Music production is a relatively new subject in upper secondary school who place high demands on the teacher's expertise in many areas of knowledge, such as sound technology, composition, arranging and leadership. A music teacher education by deepening specialization in music production was not started until 2011, as teacher graduates before 2015 lack formal training in the subject. The purpose of the study is to highlight the teacher's view of what it takes to teach the subject music production in upper secondary school and how the application of their skills may seem teaching. The study consists of four interviews with teachers who teach music in upper secondary school. The study shows that teachers need to be multi-skilled to teach the subject music production. In addition to traditional music skills they must have significant knowledge of music technology, and be familiar with today's musical trends and cultures. The study shows that there are great advantages to being able to play one or more instruments as music production teacher, and having experience in the music industry is considered a must in order to make the lessons as realistic as possible. The challenge for today's music teachers is the need to constantly develop their skills to contribute in a meaningful and reality-grounded education in a constantly changing music industry. / Musikproduktion är ett relativt nytt ämne på gymnasiet som ställer höga krav på lärarens kompetens inom många kunskapsområden, till exempel ljudteknik, komposition, arrangering samt ledarskap. En musiklärarutbildning med fördjupad inriktning mot musikproduktion startades inte förrän 2011 så undervisande lärare med examen före 2015 saknar formell utbildning i ämnet. Syftet med studien är att belysa lärares syn på vad som krävs för att undervisa i ämnet musikproduktion på gymnasiet samt hur tillämpningen av deras kunskaper kan te sig i undervisningen. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i musikproduktion på gymnasiet. Studien visar att lärare behöver vara multikompetenta för att undervisa i ämnet musikproduktion. Utöver sedvanliga musikkunskaper så måste de ha betydande kunskaper om musikteknologi samt vara insatta i dagens musikaliska trender och kulturer. Studien visar att det finns stora fördelar med att kunna spela ett eller flera instrument som musikproduktionslärare och att ha erfarenhet av musikbranschen anses vara ett måste för att kunna göra undervisningen så verklighetstrogen som möjligt. Utmaningen för dagens musikproduktionslärare är att de ständigt måste utveckla sina kunskaper för att bidra med en meningsfull och verklighetsförankrad undervisning i en ständig föränderlig musikbransch.

Syftet med denna studie var att diskutera hur musiklärare arbetar för att motivera sina elever till att vilja lära sig musik. För att på bästa sätt få reda på detta användes en kvalitativ metod med intervjuer av tre musiklärare på tre olika skolor. Intervjusvaren belystes sedan utifrån valda teoretiska perspektiv på motivation. Resultatet visade att de intervjuade musiklärarna arbetar frekvent med att bedriva en motiverande undervisning utifrån de olika förutsättningar som de har. De använder sig av olika strategier för att uppnå detta och bland annat så betonade samtliga lärare vikten av att ha en god relation till sina elever. Det framkom även att elever motiveras av både inre- och yttre faktorer, har de mindre av den inre motivationen krävs extra stöd av någon yttre faktor för att de ska prestera och/eller uppnå sina mål.

<p>Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel. Hur detta tillhandahålls och sammanställs, vilka källor de använder sig av. Valet till vår undersökning grundar sig på att vi själva tycker att det råder en stor brist på läromedel i ämnet musik och vi ville se om så var fallet rent generellt och samtidigt sammanställa ett eget läromedel i just pop- och rockhistoria. Resultaten vi kom fram till visar på en stor brist på läromedel i ämnet musik och speciellt i modern pop- och rockhistoria. Anledningarna till detta är många. Men de främsta ansåg vi var en brist på tydligt utformade mål i styrmedlen, en låg status på ämnet musik och att det verkade vara en tradition att musiklärare gör sitt eget material i ämnet musik. I diskussionen tar vi upp och fördjupar oss i de ovanstående resultat baserat på vad vi fått fram från våra informanter och vad vi själva upplever.</p>

<p>How does music teacher work in class with traditions in the school's world?</p><p>I sent out 53 questionnaires to music teacher that works with music in class, in order to find out what the school learn the students about our traditions. When I put together the questionnaires and the background material, I come among other thing until that three fourth dividing off the examined the music teachers do not appear to leave off some folded contained Lucia- and the Christmas tradition. Those music teachers who replied on the questionnaire seem not to notice the immigrant’s traditions.</p><p>In this exam work has I also overall and put together background materials, as among other things points on the value of traditions. They are is important by different reasons as for example to create a safe adolescence environment for the pupil.</p>

<p>The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching.</p><p>It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don’t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools. Only 10 % of the consulted schools could give me an answer regarding that. The great falling off of statistics has made it hard to come to any conclusion. One conclusion however that has been drawn is that there is an endless amount of factors involved concerning how long a pupil will stay in the activity of the music- and culture schools.</p>

<p>Uppsatsen handlar om vilka val man som lärare gör när det gäller innehåll och vilka grunder det finns för val av innehåll med relation till intressen och bakgrund. Jag har valt verktyg från diskursanalysen för att kartlägga vad undervisningen egentligen vilar på för grunder. Under två tillfällen utförde jag intervjuer med två lärare i liknande ålder, med ungefär lika mycket erfarenhet från undervisning. De fick frågor angående utbildningsbakgrund, tidigare musikerfarenheter, intressen, val av innehåll i undervisningen, möte med elever; konsekvenser, samt eventuell förändring som praktiserande lärare. Ämnesvalet motiveras med att utredningar och avhandlingar i den redovisade litteraturen pekar på ett problem inom musikämnet i skolan. Problemet är dels att populärmusik kategoriskt uteslutits ur musikundervisningen, men även att lärare i musik ”utgör sin egen kursplan”. Resultatet jag kom fram till var att jag hittade tre olika diskurser. Två av dessa hörde till respektive informant och jag valde att kalla diskurserna för ”pedagogiskt flyt” och ”integrerade inlärningsarenor”. Den tredje diskursen passade in på båda informanterna på grund av gemensamma teman som utkristalliserade sig ur intervjuerna. Jag valde att kalla den gemensamma diskursen för ”pedagogiska motiv”.</p>

Uppsatsen handlar om vilka val man som lärare gör när det gäller innehåll och vilka grunder det finns för val av innehåll med relation till intressen och bakgrund. Jag har valt verktyg från diskursanalysen för att kartlägga vad undervisningen egentligen vilar på för grunder. Under två tillfällen utförde jag intervjuer med två lärare i liknande ålder, med ungefär lika mycket erfarenhet från undervisning. De fick frågor angående utbildningsbakgrund, tidigare musikerfarenheter, intressen, val av innehåll i undervisningen, möte med elever; konsekvenser, samt eventuell förändring som praktiserande lärare. Ämnesvalet motiveras med att utredningar och avhandlingar i den redovisade litteraturen pekar på ett problem inom musikämnet i skolan. Problemet är dels att populärmusik kategoriskt uteslutits ur musikundervisningen, men även att lärare i musik ”utgör sin egen kursplan”. Resultatet jag kom fram till var att jag hittade tre olika diskurser. Två av dessa hörde till respektive informant och jag valde att kalla diskurserna för ”pedagogiskt flyt” och ”integrerade inlärningsarenor”. Den tredje diskursen passade in på båda informanterna på grund av gemensamma teman som utkristalliserade sig ur intervjuerna. Jag valde att kalla den gemensamma diskursen för ”pedagogiska motiv”.