Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett undervisningsmaterial som genom ett varierat arbetssätt och med ett helhetsperspektiv på avfallshantering som system ge elever möjlighet att utveckla ett intresse och få en förståelse för avfallshanteringens process och avfallshantering i sin närmiljö. Undervisningsmaterialet består av en lärarhandledning och en arbetsbok som riktar sig till elever och lärare i förskoleklass till årskurs 3. Arbetsboken är uppbyggd i sex avsnitt där varje avsnitt innehåller en sagodel, en diskussionsdel, undersöka och laborationsdel, en faktadel, en pysseldel. I lärarhandledningen beskrevs det hur lärare kan arbeta med arbetsboken. Undervisningsmaterialet utvärderades av tre lärare och en förskollärare. Från utvärderingen av lärare i skolan skrevs det ”Man blev sugen att starta upp ett arbete kring avfallshantering direkt när man läste igenom arbetsboken och lärarhandledningen”. Den övergripande bilden av utvärderingen var positiv. Utifrån utvärderingen framkom det att samtliga deltagare ansåg att undervisningsmaterialet var lättillgängligt för lärare med ett varierat upplägg och att det gav elever möjlighet till intressekapande och kunskapande om avfallshantering i närmiljön.

Abstract The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions, 1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live? 2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest? Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper. The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there. Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings

The knowledge that citizens have of their own municipality is very useful for the local politicians and planners in the event of such a major reconstruction in the neighborhood. It is the residents in the area that are most affected, and their view on the reconstruction is valuable if the end result will be as good as possible. Since the municipality builds for the citizens, and wants them to enjoy the outcome of the reconstruction as much as possible, it is essential that the municipality get a chance to inspect the citizen’s views and experiences about it in an early stage. If the citizens don’t want to get involved, or if only a few people involve themselves, it will be difficult for the municipality to find a solution satisfactory to all. That all citizens should be happy with the outcome is of course very difficult, but the more people that are involved, the greater are the opportunities that as many as possible gets pleased. The purpose of this thesis is to first highlight the problems and experiences in the area of citizen involvement in urban issues. This, together with the results of two surveys and a report on how other municipalities are working with the issue, will help the municipality of Eskilstuna to find ways that makes even those who normally don’t commit themselves to engage in these types of questions. In this thesis, these people are referred to as the "quiet" citizens.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärarna på en skola använder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar lärarna på skolan ser med att använda uterummet och att arbeta på ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Jag vill även undersöka om lärarna är medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans närhet vilket innebär att jag också gjort en inventering av objekt i skolans närhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Då min intention är att undersöka hur det kan se ut på en skola har samtliga åtta klasslärare på skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktär trots att jag har genomfört en enkätundersökning eftersom min enkät endast innehåller öppna frågor. Resultatet pekar på att lärarna upplever det som positivt att använda närmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebär dock inte att det är något de gör speciellt ofta eller på kontinuerlig basis. Resultatet visar också att de inte är medvetna om alla de objekt som finns skolans närhet.

Vårt syfte med detta arbete har varit att fastställa vilka fördelar det finns med att inkludera utomhuspedagogik i historieundervisningen. Vårt intresse för denna fråga kommer dels ifrån ett delat historieintresse, dels ambitionen att historieämnet ska var något intresseväckande som eleverna vill lära sig mer om. Ett sätt för att göra historieämnet mer lustfyllt för elever kan vara genom att variera historieundervisningen med utomhuspedagogik. Det vi kom fram till genom att studera både nationella samt internationella studier var att det finns en mängd fördelar med att bedriva utomhuspedagogik såsom ökad motivation, ett ökat historiemedvetande samt att det gör undervisning mindre abstrakt för eleverna. För att eleverna ska kunna ta del av fördelarna så ställs vissa krav på lärarens arbete. Dessa krav är till exempel att eleverna måste få chans att ta till sig en god förförståelse innan det att lärtillfället för utomhuspedagogik ska äga rum. De måste även få besöka en plats som är relevant för det stoff som ska läras ut samt så ställs det höga krav på lärarens kompetens kring metoder för utomhuspedagogik. Eleverna måste även få chans att cementera sina nyvunna kunskaper genom ett efterarbete av det som lärts ut vid lärtillfället. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat lärare. Vi undersökte ifall lärare bedrev utomhuspedagogik, deras syn på utomhuspedagogik jämfört med definitionen vi valt att använda oss av samt hur de bedrev utomhuspedagogik. Vi använde oss av den insamlade empirin för att jämföra med hur teorin menar att utomhuspedagogik bör gå till för att gynna elevers lärande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och fördjupa kunskaper om hur geografilärare i grundskolans senare del använder skolans närmiljö i undervisningen. Det är en komparativ studie som undersöker likheter och skillnader mellan lärares användning och uppfattningar angående närmiljö i stadsskolor jämfört med landsbygdsskolor. För att bemöta och underbygga syftet och de empiriska undersökningarna används teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som behandlar olika didaktiska och pedagogiska perspektiv. Kurs- och läroplan delges likväl som en pragmatisk inlärningsteori som baseras på John Deweys ”Learning by doing”. Därutöver inkluderas utomhuspedagogikens perspektiv på lärande samt en mer ingående fördjupning i undervisningsmetoderna fältstudie och exkursion. Vid användning av dessa metoder kan geografilärare undersöka flera olika beståndsdelar i närmiljön. Omgivningen ser generellt sett olikartad ut i städer och på landsbygden men exempel på kulturgeografiska mönster och processer påvisas genom den koncentriska modellen, sekormodellen och flerkärnmodellen. Exempel som används på naturgeografiska mönster och processer som kan undersökas vid exkursioner och fältstudier är vegetation, vittring och erosion.Två empiriska undersökningar besvarar frågeställningarna och består av en kvantitativ enkätundersökning med 18 geografilärare samt två kvalitativa intervjuer. Den internetbaserade enkätundersökningen strävade efter att ge svar på frågan om hur och i vilken utsträckning som geografilärare använder skolans närmiljö i undervisningen. Studien påvisar att lärarna använder en variation av metoder varav utomhusbaserad undervisning används oftare än inomhusbaserad gällande undervisning i närmiljön. Jämförelsevis genomför lärare på landsbygdsskolor utomhusbaserad och mer tidsomfattande metodik i större utsträckning än i stadsskolor. Närmiljön används för att undersöka naturgeografiska mönster och processer i större utsträckning på landsbygdsskolor och det kulturgeografiska undersöks oftare i stadsskolor. De semistrukturerade personliga intervjuerna avsåg att besvara frågeställningen om hur geografilärare uppfattar skolans närmiljö och dess användbarhet som lärmiljö. Resultat och analys antyder att uppfattningen om vilka beståndsdelar som är användbara i närmiljön är beroende av var skolan är belägen. Något som framkom var att vilka natur- och kulturgeografiska mönster och processer som uppfattas som användbara beror delvis på om skolan är placerad i en stad eller på landsbygden och delvis på andra aspekter. Dessutom har lärarens kompetens och intresse i och inom geografiämnet en stor inverkan på hur läraren ser på närmiljöns användbarhet som lärmiljö. Ett annat framträdande resultat från studien är att lärarna upplever att användningen av skolans närmiljö som en lärmiljö har didaktiska och pedagogiska fördelar blad annat med tanke på elevernas inlärning och minneskapacitet.

<p>Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.</p><p> </p><p>Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt<em> </em>nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.</p>

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka om en samarbetspartner med speciella ämneskunskaper ger bättre förutsättningar för förskolan att kunna erbjuda förskolebarnen olika ämneskunskaper, än förskolor med förskolepedagoger. Jag valde att titta på ämnet biologi genom att göra observationer i tre olika förskolor samt intervjua två pedagoger på varje förskola. Resultatet är att förskolorna skiljer sig åt i vad de erbjuder barnen inom ämnet biologi, men om det beror på om de har samarbetspartners eller inte gå inte att fastställa av enbart den här undersökningen. Flera faktorer som förskolans miljö, vilka som jobbar på förskolan samt barnens intresse påverkar också. Men undersökningen visar att verksamheten påverkas av att ha samarbetspartners. Främst genom att mer biologikunskap leder till att barnen ges en större förståelse för hur naturen hänger samman och hur människan påverkar sin närmiljö. / The purpose of this research was to investigate the impact a special subject knowledge collaborator makes as opposed to one without. I have chosen to look at the subject biology by doing observations at three different preschools and by doing interviews with two educators at each preschool. The result shows that there are differences between what the preschools offer the children in the biology subject, but if it depends on whether they have a collaborator or not is not possible to show from this examination alone. Other factors that might have an influence are the preschools surroundings, the educator who works in the preschools and the children’s own interests. However as my research show the preschool activity is influenced by having collaborators. The more biology knowledge we give the children a greater understanding of how nature is linked and how mankind affects their surroundings.

No description available.