Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle.   Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen. Skolorna behöver också ha ett likvärdigt dokumentationsverktyg för att snabbt kunna upptäcka ett frånvaromönster. En god dokumentation och profilbedömning kan skapa bättre möjligheter till verksamma förebyggande insatser.     Studien visade, utifrån en surveyundersökning med svar från 25 skolledare, att de flesta skolor upplevde problem med elever som inte kom på lektionerna. När frånvaron nådde 25 % ansåg en stor del av skolledarna den som ett riskbeteende, men nästan en lika stor del såg frånvaron som ett riskbeteende redan vid 10 %. Närvarodokumentationen på alla skolorna sköttes digitalt. Detta medförde, trots ett underlättande av administrationen, en svårighet att se helheten kring elevers frånvaro.   Skolorna beskriver tydliga rutiner och ärendegångar, samt elevhälsan, som insatser vid frånvaron. Dock saknas fortfarande åtgärder som kan göras i klassrummet och i den skolmiljö eleven ska vistas i. Vilka förändringar sker i skolan för att öka elevens motivation till ett lärande?

No description available.

Att dokumentera närvaro är något som är nödvändigt i många olika områden som t.ex. idrott, skola och arbete, men det kan även behövas vid spontana tillfällen där det inte sällan används papper och penna för ändamålet. Denna rapport behandlar skapandet av Närvaroappen, en Android-applikation som utvecklats med syftet att underlätta hantering av närvaro genom ett enkelt och tydligt användargränssnitt, och med möjlighet till att strukturera upp olika scenarion där närvaro behöver dokumenteras. För att mer bekvämt kunna arbeta med skapad data och föra eventuell statistik finns även generösa delningsmöjligheter via både molntjänster och mail. Projektet har resulterat i en fungerande applikation för dokumentering av närvaro. Applikationen har även visats upp samt testats av ett fåtal personer inom relevanta yrkesområden och erhållit positiv kritik. / To document attendance is something that is necessary in many different areas such as sports, school or at work, but it can also be needed at spontaneous occasions where paper and pen often are used. This report discusses the implementation and design of Närvaroappen, an Android application developed with the purpose to ease the management of attendance through a simple and explicit user interface, with the possibility to arrange the different scenarios where documentation of attendance is needed. To provide a more convenient way to work with created data and be able to keep statistics, it is also possible to share the data via different cloud-services and mail. The project has resulted in a working application for managing attendance. The application has also been introduced and tested by a few persons within some of relevant professions and received positive criticism.

Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på tre förskolor har i arbetet med barns fria lek i inomhusmiljön. Vi genomförde en kvalitativ studie och observerade pedagogers förhållningssätt till barns fria lek. Detta skedde på tre olika förskolor i tre olika kommuner med barngrupper där barnen var i samma ålder, tre till fem år. Vårt resultat har visat vikten av pedagogers förhållningssätt till barns fria lek i inomhusmiljön. Resultatet visar stora skillnader mellan pedagogers förhållningssätt och bemötande i barns fria lek. Resultatet visar också på vikten av rik inomhusmiljö som lockar till lek. Trots medvetenheten påverkas pedagogers handlande av de begränsande ramfaktorer som finns i verksamheten, så som tid, rutiner och styrda aktiviteter.

Bakgrund: Hjärtstopp av plötslig orsak är en av de vanligast förekommande dödsorsakerna i Sverige som kräver HLR. Studier visar att det finns en önskan från anhöriga om att få närvara under HLR samt att det kan underlätta sorgeprocessen. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukvårdspersonals attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande. Metod: Granskning, analys och sammanställning har gjorts utifrån åtta studier med kvantitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna var Pubmed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal hade en mer negativ syn på anhörigas närvaro under HLR, vilket kunde leda till stress, koncentrationssvårigheter och oro för anhörigas upplevelser. Utifrån studiernas resultat framkom följande kategorier: Erfarenhetens betydelse, riktlinjer och beslut, arbetsprestation och inverkan på anhörig och patient. Konklusion: Den övervägande negativa attityden till anhörigas närvaro under HLR berodde mycket på tidigare negativa erfarenheter. Många deltagare kände oro för anhörigas mående under HLR. Familjecentrerad vård är en förutsättning för att få anhöriga att känna delaktighet. Fler studier behövs för att det ska vara möjligt att införa riktlinjer och ge personalen den utbildning som krävs inom ämnet. / Background: Abrupt cardiac arrest is one of the most common causes of death in Sweden that requires CPR. Studies show that there is a desire from relatives to attend during CPR and that it could facilitate the grieving process. Aim: The aim of this study was to survey the medical staff's attitudes to performing CPR with a relative present. Methods: Review, analysis and compilation have been made on the basis of eight studies of a quantitative method. The databases used in the search process of the articles were Pubmed and Cinahl. Result: The results showed that the healthcare professionals had a more negative view towards the presence of relatives' during CPR, which could lead to stress, difficulty to concentrate and a concern for relatives' experiences. Based on the results, following categories emerged: The meaning of experience, guidelines and decisions, work-performance and impact on relatives and patients. Conclusion: The predominantly negative attitude to the presence of relatives' during CPR depends on previous negative experiences. Many participants felt anxious about the relatives' feelings during CPR. Family-centered care is a prerequisite for making relatives feel involved. More studies are needed to make it possible to introduce guidelines and provide staff with the training required in the subject.

Forskning indikerar att alla berörda inte är representerade vid samrådsmöten, vilket innebär att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och därmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie är att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsättningar för medborgares närvaro på samrådsmöten. De faktorer som undersöks är medborgarnas ålder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet går till, var, när och i vilken form samrådsmötet hålls samt vilket språk som används i sammanhanget. Studien utreder ovan nämnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjänstemän och medborgare som har erfarenhet av samrådsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsättning för närvaro. I analysen framträder att de faktorer som kan få inverkan på närvaron kan kategoriseras i två grupper. Dels är det faktorer som tjänstemännen kan påverka och dels faktorer de inte kan styra över. Efter denna studie är slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka på medborgarnas närvaro på samrådsmöten och att en förståelse för vilka av dessa yrkesmän kan påverka är ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmän, som ska arrangera samrådsmöten. Arbetet pekar på att det finns ett behov av att bredda närvaron på samrådsmöten och att ett sätt att göra det är att tjänstemännen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nå fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra länder.

Detta arbete handlar om att undersöka hur meditation och mindfulness påverkar sången musikaliskt och tekniskt, både generellt, samt vid instuderingen och framförandet av sångcykeln "Songs of Travel". Syftet är att besvara hur meditation och mindfulness påverkar de musiikaliska och tekniska verktyg som brukar användas i sång. Övningar i boken The Power of Now samt en meditationsapplikation till telefonen som heter Headspace har använts som grundstomme, med eget experimenterande som komplement. Arbetet har resulterat i en större distans till verktygen, och samtidigt ett avspänt fokus i musicerandet och övningen. Detta har gjort det möjligt att komma närmare det verktygen syftar till genom att låta saker ske, snarare än att själv försöka styra dem för mycket. Utöver detta har arbetet även resulterat i en större trygghet, både generellt och i musicerandet, samt en större avspändhet i kroppen och det musikaliska uttrycket. Detta har även lett till en mer frigjord klang. / <p>Repertoar: Fear No More the Heat o' the Sun - Gerald Finzi Songs of Travel - Ralph Vaughan Williams Du bist wie eine Blume - Robert Schumann Medverkande:David Edström, sångJohannes Bolmvall, piano</p>

No description available.

Bakgrund: I samband med ett barns födelse möter vårdpersonal föräldrar vars nyfödda barn är i behov av akut omhändertagande, exempelvis återupplivning eller invasiva åtgärder. Det är därför angeläget att belysa föräldrars upplevelser i samband med detta. Vare sig man närvarat eller inte närvarat vid ett akut omhändertagande av sitt barn, tycks det finnas behov av stöd och uppföljning för föräldrarna. Sett ur ett omvårdnadsperspektiv finns det ett ökat behov av kunskap kring hur man stöttar och hjälper föräldrar i de här svåra situationerna. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras nyfödda barn var i behov av akut omhändertagande.  Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar genomfördes. En innehållsanalys med ett induktivt arbetssätt användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll, Att ansvara för sitt barn, Att finna tröst, Att känna otillräcklighet. Resultatet visade att föräldrarnas upplevelser var relaterade till vårdpersonalens bemötande i den akuta situationen. Kontinuerlig information samt möjlighet att finnas vid barnets sida framkom som de viktigaste aspekterna. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig uppgift att i större utsträckning bjuda in och välkomna föräldrar till barnets sida, även i de svåraste situationer. I det här avseendet vore det önskvärt med ett kontinuerligt förbättringsarbete inom den perinatala och neonatala vården. Föräldrar behöver stöd och hjälp att kliva fram som de viktigaste i barnets liv, detta kan inte ske utan vårdpersonalens vägledning. Det råder inga tvivel om att föräldrar önskar vara närvarande då deras nyfödda barn eller spädbarn är i behov av akut omhändertagande. Meningsfullheten i att finnas hos sitt barn, bekräftas av denna litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats är att, genom en textanalys av tweets på mikrobloggen Twitter, undersöka hurinteraktion skapas och upprätthålls mellan idol och fans. Exemplet som används är popstjärnan JustinBieber och hur tweets konstrueras på hans Twitter-sida för att bekräfta frågor om pseudo-interaktion,gemenskap och närvaro med sina följare som ofta kallas ”Beliebers”. Jag vill ta reda på vilkakommunikationskoder som används och hur teorier om interaktion kan kopplas till de tweets jagundersöker närmare. Som främsta metod används en kvalitativ textanalys för att se om det går att hittatydliga indikationer genom språkbruk, tilltal och innehåll som kan kopplas till teorier om hurinteraktionen med publiken presenteras, och huruvida publiken ses som okänd eller iakttagbar.Resultatet av studien har visat att den centrala kommunikationsmodellen som används i stjärnansTwitter-flöde fokuserar på gemenskap och samhörighet i budskapet som överförs snarare än självaöverföringen av information mellan till sändare, Bieber, och mottagare; fans, ”Beliebers” och följare.