Online harassment against journalists on various social forums is a debated topic. This study aims to research what threats and hatred can give for consequences for Swedish journalists. Sweden has democratic rights, such as the freedom of expression to be able to report freely in society. The online trolls also have freedom of expression to be allowed to express themselves freely in images and text, but how are journalists affected when the online trolls threaten and hate on the web? To research what this problem looks like, we have proceeded from a qualitative interview study, which is based on eleven interviews with journalists who have been exposed to threats, harassment or hatred online. We have started from the theories of self-censorship, gender and sex, gender role and social role theory. The purpose of these theories is to get an idea of how the gender portrayal and the different social roles diverges between the male and female journalists. Self-censorship refers to whether journalists unconsciously censor themselves out of fear and to protect themselves and their family members. The results of the study show that the respondents perceive that it is men who hatres on the web the most. Female journalists receive more sexist hate comments than male journalists. Women react more strongly to online hatred and take on various support and protection measures, which men do not do in the same way. There are also differences between the sexes in how the view of cyber hatred is perceived. Women take it more seriously and men see it as a minor problem. The harassment on the web leads to self- censorship. Female journalists self-censor more than male journalists. It is easier to silence women than it is to silence men. The journalists' perception of online hatred is that it has gotten worse since the development of digitalisation and when social media came. Respondents see threats and hatred against journalists as a democratic problem for society.

Näthat är ett fenomen som oftast fokuserar på barn och unga i diskussioner och forskning. Det finns enavsaknad av forskning om näthat mot anställda inom offentliga organisationer. Syftet med den härstudien är att undersöka personers upplevelser av att bli utsatt för näthat i deras yrkesroll ochhanteringen av detta från arbetsgivarens sida. Målet med den här studien är att vara ett stöd för deorganisationer som vill ta fram policys och riktlinjer för att motverka och stötta medarbetare som blirutsatta för näthat. Materialet som samlas in i den här undersökningen kommer att analyseras utifrån tidigare forskning ochteorier. Studien förhåller sig till teorier om kön, media, makt, beteende och organisation, samt tidigareforskning om kön, rättsväsendet och den offentliga yrkesrollen. Det är en kvalitativ undersökning där sex intervjuer med två politiker, tre tjänstepersoner och en HRchef har genomförts. Material från två tidigare intervjuer används också i analysen, vilket har godkäntsav respektive intervjudeltagare. Materialet som har samlats in visar att det finns brister i hurorganisationer hanterar när en anställd blir utsatt för näthat. Det framkommer att informanterna harsjälva blivit utsatta eller haft en kollega som blivit utsatt för näthatsdrev. HR upplevs som frånvarandeoch det finns en önskan om annan typ av stöttning från organisationen när ett näthatsdrev drar i gång.Analys framhäver även att det skiljer sig mellan könen i och med att kvinnor i högre grad utsätts försexistiska kommentarer och blir mer personligt påhoppade än män. Det framkommer även att män tillstörsta del står bakom hatkommentarer på nätet. / Cyberbullying is a phenomenon that usually focuses on children and young people in discussions andresearch. There is a lack of research on cyberbullying toward employees in public organizations. Thepurpose of this study is to investigate person’s experiences of being exposed to cyberbullying in theirprofessional roles and the handling of this on the part of the employer. The goal of this study is to be asupport for the organizations that want to develop policies and guidelines to counteract and supportemployees who are exposed to cyberbullying. The material collected in this study will be analyzed based on previous research and theories. The studyrelates to theories of gender, media, power, behavior and organization and previous research on gender,the law, and the public professional role. This study uses a qualitative method where six interviews have been conducted with two politicians,three civil servants and one HR manager. Material from two previous interviews is also used in theanalysis, which has been approved by the respective interview participants. The material that has beencollected shows that there are shortcomings in how organizations handle a case when an employee isexposed to cyberbullying. It appears that the informants themselves have been exposed or have had acolleague who has been exposed to cyberbullying. HR is perceived as absent and there is a desire for adifferent type of support from the organization. The analysis also highlights that there are differencesbetween the sexes in that women ar exposed to sexist comments to a greater extent and are morepersonally attacked than men. It also appears that men mostly stand for condescending comments.

Zara Larsson and the male haters. A critical discourse analysis of the medias depiction of the singer Zara Larsson’s commentary on Bråvallafestivalen 2015 Zara Larsson, born in 1997, is a famous, young swedish singer. Besides her career in music she is also famous for her feminist thoughts in social media. In 2015, she critizised the swedish festival Bråvallafestivalen for its lack of female artists. This critizism was first published in the swedish newspaper Dagens Nyheter and afterwards there was a huge reaction in social media where lots of people critizised and threatened Zara Larsson because of her thougths. Therefore, the purpose of this study is to explore how swedish newspapers reports about this situation and how Zara Larsson is portrayed, from a genderperspective. We are using a thematic analysis and a critical discourse analysis as a method. The analysis is based on articles and opinion journalism in swedish newspapers from all over the country. Theories we have used for the study is gendersystems and ideology. The main conclusion of this study is that the debate ended up to be very polarized, and that the supporting side of Zara Larsson dominated the debate, while the opposition tended to be some sort of hopeless contenders. We could also se that the main ideology was feminism, both visible and hidden in the texts. Keywords: Critical discourse analysis, Thematic analysis, gender, Zara Larsson, Bråvalla festival.

No description available.

I det svenska samhället idag är det vanligt att mammor delar med sig av sitt liv på sociala medier. En av dessa mammor är Isabella Löwengrip som är en välkänd person i Sverige och har över 1,5 miljoner följare på sin blogg. Isabella bloggar om sitt vardagsliv och hur det är att vara ensamstående med två barn. Något som blivit ett återkommande mönster i Isabellas kommentarsfält på bloggen är att det publiceras kritik riktat mot hur hon uppfostrar sina barn. Denna typ av diskriminering har fått benämningen “momshaming”.   Denna kvalitativa studie undersöker hur momshaming utspelar sig i Isabella Löwengrips blogg. Det görs utifrån ett feministiskt perspektiv med hjälp av CDA och normteori. Metoden som används är kritisk diskursanalys där sju analysverktyg använts. Fem inlägg har valts ut där kommentarerna och inläggen studeras för att kunna ta reda på vad läsarna reagerar på och hur momshaming utspelar sig i kommentarsfältet.   Studien identifierar fyra olika teman inom momshaming kommentarerna: ironi, tid, ”de är ju bara barn” och jämförande med sig själv. Studien visar på att momshaming uppstår när läsaren anser att Isabella bryter mot normen för hur en “bra” mamma ska vara. Momshaming utspelar sig genom att läsarna kommenterar negativa kommentarer. Det vanligaste temat är kritik mot att Isabella inte spenderar tillräckligt med tid med sina barn och att barnen inte behandlas som barn. / For mothers to share their family life on social media has become a trend in the Swedish society. Isabella Löwengrip is one mother who does this. Isabella is a well known person in Sweden and has over 1,5 million followers on her blog. Isabella blogs about her everyday life and how it’s to live alone with two kids. A recurring pattern on the comments posted to Isabella’s blog are comments that criticize her way of taking care of her kids. This type of criticism is called ”momshaming”.   This qualitative study analyzes how momshaming takes place on Isabella Löwengrip’s blog. The theoretical framework of the study is CDA and norms theory from a feminist perspective. The data analyzed are the comments posted to five selected posts from Isabella’s blog and we analyze them using the method CDA and seven analytical tools. The analytical tools helped us see what the readers reacted on and how momshaming are showed in comments.   The study identifies four different themes in the momshaming comments; irony, time, ”they are just kids” and comparative with himself (the ones posting the comments). The study shows that momshaming takes place when the reader thinks that Isabella is going against the norm for a ”good” mother. Momshaming shows in the blog as negative comments about how Isabella raises her children. The most common theme is that Isabella doesn't spend much time with her kids and that she doesn’t treat them like they are kids.

Näthat är idag en förväntad nackdel av att använda internet och sociala medier. Även när hatet är riktat mot en individ blir det oftast en attack mot en kollektiv identitet. Syftet med studien var att analysera vilka normer och ideologier som främjas i hatkommentarer och hur de samspelar med varandra baserat på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. Totalt analyserades kommentarer från åtta videoklipp publicerade på Youtube, fyra vardera spel- respektive sminkbranschen. Genom att använda ett Python script och Googles’ Perspective API, kunde kommentarer med en viss nivå av toxicitet väljas från videoklippens kommentarsfält. Sedan analyserades kommentarerna av författarna utifrån olika diskurskritiska kriterier utifrån metoden kritisk diskursanalys. Analysen visade att nationalism och misogyni var de största ideologierna bakom hatkommentarerna och många avsändare hade tydligt använt olika härskartekniker. Förutom de nämnda ideologierna, hittades även patriarkat och skönhetsideologin. Resultaten visade att även fast det är samma ideologi bakom flera hatkommentarer, vad som specifikt attackeras och kritiseras varierar beroende på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. För framtida studier skulle en liknande analys kunna göras fast med fokus på hur mycket och vilken sorts näthat personer med färre följare och engagemang får. / Online hate is an expected downside of using the internet and even when hate is solely targeted towards an individual, it becomes an attack on a collective identity. The purpose of this study was to examine which norms and ideologies could be found in hate comments and how they interact with each other – based on gender, age, skin colour, and the sexuality of the receivers. In total, the comments of eight YouTube videos were examined. Four in the gaming genre and four in the beauty genre. Using a Python script and Google’s Perspective API, comments above a certain toxic threshold were taken from the videos which were then analysed by the authors based on different criteria. The analysations were done using critical discourse analysis. The analysis showed that nationalism and misogyny were the main ideologies behind the hate comments and multiple comments used master suppression techniques. In addition to the mentioned ideologies, patriarch and the ideology of beauty were also found. The results show that even if the same ideology is behind multiple hate comments, what is being attacked or criticised varied depending on the receiver’s gender, age, skin colour, and sexuality. Due to many of the youtubers having a big following and engagement, many of their followers defended them against online hate. For future studies, a similar analysis could be done but with a focus on people with less followers and engagements.

Allt fler i världen spelar onlinespel, men i samma takt ökar även antalet spelare som utsätts för trakasserier online. Den reducerade återhållsamhet individer känner inför att yttra sig online jämfört med vid fysiskt samtal kallas för the Online disinhibition effect, översatt till avhämningseffekten. Denna studie undersöker huruvida det går att reducera negativ påverkan av avhämningseffekten, så kallad elakartad avhämning, i onlinespel eftersom att spelare som påverkas av den är mer benägna att kommunicera trakasserier och glåpord. Frågan är av intresse för spelföretag med online-chatt; att förhindra trakasserier och glåpord skulle innebära att företag behöver lägga mindre resurser på moderering. Dessutom är frågan av intresse för privatpersoner som chattar online eftersom att deras välbefinnande skulle öka om den sociala spel-miljön blev bättre. En interaktiv pop-up utformades och testades i frågesportspelet Primetime. Pop-up:en syftade till att reducera elakartad avhämning hos spelarna. Inledningsvis hade vi fokus på att minska känslan av anonymitet, med färgval och emoticons som stärker ett lugnande budskap. Vi genomförde därefter ett A/B-test där spelomgångar utan pop-up jämfördes med spelomgångar med pop-up. Skillnaderna analyserades genom att vi mätte innehåll och kvantitet av meddelanden i Primetimes blockordsfunktion. Blockordsfunktionen samlar in de chattmeddelanden som består av flaggat innehåll, bland annat trakasserande meddelanden och glåpord. Ingen signifikant skillnad observerades med respektive utan pop-up:en i andelen blockordsmeddelanden per spelomgång. Vi kunde därmed inte dra någon slutsats om att andelen skulle ha förändrats av vår interaktiva pop-up. Likväl observerades en statistiskt säkerställd minskning av antalet chattmeddelanden som inte fångats upp av Primetimes blockordsfunktion om 49%. För sammanräknade antalet blockordsmeddelanden hade dessa minskat med 39%, men utan statistisk signifikans. Därmed drogs slutsatsen att vår pop-up delvis har reducerat avhämningseffekten, men inte med säkerhet trakasserande meddelanden och glåpord. / More and more people in the world are playing online games, however, the number of players who are being harassed online is also increasing. The reduced restraint one can experience when expressing oneself online compared to physical conversations is called the Online disinhibition effect. This study examines whether it is possible to reduce the negative aspects of the Online disinhibition effect, so called Toxic disinhibition, in online games. Gamers who are influenced by this effect are more prone to utter harassments and swearing in online games chats. The question is of interest for gaming companies that pursue online chat; preventing harassment and profanity would mean that companies need to spend less resources on moderation. In addition, the issue is of interest to individuals who chat online, as their well-being would increase if the social environment in games improved. An interactive pop-up was designed and tested in a quiz application called Primetime. The pop-up aimed to reduce toxic disinhibition among the players. Initially, we focused on reducing the feeling of anonymity, with color choices and emoticons that reinforce a calming message. We then performed an A/B-test where game rounds without pop-up were compared with game rounds with pop-up. The differences were analyzed by measuring the content and quantity of messages in Primetime's blockword function. The blockword function collects the chat messages that consist of flagged content, including harassing messages and profanity. No significant difference was observed with or without the pop-up in the proportion of blockword messages per game round. We could therefore not draw any conclusion that the proportion would have changed by our interactive pop-up. Nevertheless, a statistically significant reduction in the number of chat messages not captured by Primetime's blockword function was observed with a 49% decline. For the aggregate number of blockword messages, these had decreased by 39%, but without statistical significance. Thus, it was concluded that our pop-up has partially reduced the Online disinhibition effect, but not harassing messages and profanity

As our lives become more and more digital, our exposure to certain phenomena increases, one of which is hate speech. Thus, automatic hate speech identification is needed. This thesis explores three strategies for hate speech detection for cross­-domain scenarios: using a model trained on annotated data for a previous domain, a model trained on data from a novel methodology of automatic data derivation (with cross­-domain scenarios in mind), and using ChatGPT as a domain-­agnostic classifier. Results showed that cross-­domain scenarios remain a challenge for hate speech detection, results which are discussed out of both technical and ethical considera­tions. / I takt med att våra liv blir allt mer digitala ökar vår exponering för vissa fenomen, varav ett är näthat. Därför behövs automatisk identifikation av näthat. Denna uppsats utforskar tre strategier för att upptäcka hatretorik för korsdomänscenarion: att använda inferenserna av en modell trä­nad på annoterad data för en tidigare domän, att använda inferenserna av en modell tränad på data från en ny metodologi för automatisk dataderivatisering som föreslås (för denna avhandling), samt att använda ChatGPT som klassifierare. Resultaten visade att korsdomänscenarion fort­farande utgör en utmaning för upptäckt av näthat, resultat som diskuteras utifrån både tekniska och etiska överväganden.

No description available.

Det finns många fördelar med sociala medier men likväl flera baksidor. Baksidorna inom denna kontext inkluderar kränkningar, trakasserier och hot. Näthat som begrepp är dessutom svårdefinierat, vilket gör ämnet än mer relevant att diskutera. För att lyfta diskussionen kring näthat på sociala medier ämnar detta projekt utforma en prototyp till en interaktiv produkt för unga. Den interaktiva produkten ska fungera i undervisningen på högstadie- och gymnasienivå som ett engagerande verktyg gällande näthat. Syftet med projektet är således att engagera unga gällande näthat på sociala medier. För att skapa en prototyp till en interaktiv produkt som engagerar unga gällande näthat på sociala medier ansåg vi experter och potentiella användare relevanta att undersöka. Projektet genomfördes därför med en kvalitativ forskningsansats genom enskilda intervjuer samt fokusgrupper. De enskilda intervjuerna genomfördes med experter inom området näthat och fokusgrupper med potentiella användare, i åldersspannet 13–19 år. Resultatet från undersökningen analyserades utifrån projektets teoretiska ramverk i form av motstrategier på sociala medier, interaktionsdesign och serious games. Därefter lyfte vi fram de teman som var extra framträdande och av störst relevans för projektet. Det empiriska materialet användes således för att identifiera de krav och behov den interaktiva produkten bör uppfylla. Projektet visar att den interaktiva produkten bör kunna användas regelbundet och vara av spelkaraktär. Vi identifierade tre framträdande kategorier som extra viktiga att inkludera i vår prototyp; motstrategier, definitionen av näthat samt genus. Utefter resultatet från projektet skapade vi en prototyp till ett interaktivt spel i form av en mobilapplikation med integrerad diskussion i klassrummet. / There are many benefits with social media but nevertheless several downsides. The downsides within this context includes violations, harassment and threats. Online hate speech as a concept is difficult to define, which makes the question even more relevant to discuss. In order to highlight the discussion about online hate speech on social media, this project will design a prototype for an interactive product adapted for youngsters. The interactive product shall work as an engaging complement when teaching youngsters about online hate speech. To create an interactive product who engage youngsters regarding online hate speech on social media we deemed experts and potential users as relevant to examine. The project therefore implemented a qualitative research approach through individual interviews and focus groups. The individual interviews were implemented with experts within the field of online hate speech and the focus groups with potential users, 13–19-year-olds. The results of the examination were analyzed based on the project’s theoretical framework, in the form of counter-strategies on social media, interaction design and serious games. The most prominent themes and the ones of the highest relevance for the project were subsequently highlighted. The empirical material was used to identify the requirements and needs that the interactive product should meet. The project shows that the interactive product should be able to be used regularly and be of game character. Three prominent categories were identified as extra important to include in our prototype; counter strategies, the definition of online hate speech and gender issues. Following the results from the project, a prototype was created for an interactive game in the form of a mobile application with integrated discussion in the classroom.