Starkt historiskt och kulturellt rotade normer kan vara problematiska eftersom personer som avviker från dem riskerar att bli utsatta för hat. Mom-shaming är ett begrepp som beskriver fenomenet när kvinnor får kritik för sitt sätt att vara i sin roll som mamma. En mamma som har blivit utsatt för mom- shaming är influencern Ida Warg. Syftet med studien är att genom ett genusperspektiv, kvalitativt och semiotiskt analysera influencern Ida Wargs bildkommunikation på Instagram för att se om hon framställer sin roll som mamma på ett normativt sätt. Genom att redogöra för vad bilden vill göra med betraktaren – påverka och engagera, eller erbjuda – fastställs vilken betydelse genus har för skapandet av mammarollen. Tio utvalda bilder analyseras utifrån sju kategorier som är kopplade till kvinnans roll som mamma: Moderskap, Omsorg och uppfostran, Traditionell kärnfamilj, Betalt arbete, Fritid, Miljö, samt Skönhet. Resultatet visar att historiska normer kopplade till mammarollen är ett faktum även i dagens samhälle. Ida Warg bekräftar flera förlegade normer i sin bildkommunikation samtidigt som hon diskret utmanar andra. Studien redovisar att normer är underliggande strukturer som påverkar vårt samhälle. Genom att problematisera mom-shaming belyses därmed vikten av medvetandegörandet och ifrågasättandet av normer. Avslutningsvis diskuteras hur sociala mediers makt kan både vara orsak till och lösning på problemet med mom-shaming. Lösningen kan förslagsvis ske genom uppmaning av användandet av hashtaggen #stopmomshaming. / Historically and culturally norms are socially acceptable and can be problematic for people who behave in nonconformity with them because of risk of garner hatred. Mom-shaming is a term that describes the phenomenon when women get criticism and hatred for their act in their role of mother. A woman whom has been subject to this shaming, is mother and influencer Ida Warg. With the purpose of studying norms associated with female role as mother, this paper analyzes the visual design and composition of ten photographs posted by Ida Warg to her Instagram. Theories of gender and semiotics are used as frameworks, for qualitatively study if Ida Warg mediates her role as a mother normatively on her Instagram. The photographs are analyzed according to seven categories associated with mothering: Motherhood, Care and raise of child, Traditional nuclear family, Paid work, Leisure time, Entourage and Beauty. Considering the female role as mother, the result shows that historically rooted norms are still a fact. This paper argues for Ida Warg both certifying and challenging the social norms associated with mothering. Finally, this paper discusses how obsolete norm associated with the female role as mother, as a result of cyberhate such as mom-shaming, lingers and prevents gender equality. Henceforth, this paper also discusses the power of social media, being both reason why and solution to mom-shaming. One solution may be the exhortation of the hashtag #stopmomshaming.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie som tar grund från teorin om postfeminism som ett epistemologiskt genombrott och forskningsverktyg. Syftet är att upptäcka diskurser som underbygger kommentarer på normkritiska, feministiska inlägg på Instagram samt skapa förståelse för korrelationen mellan inlägg och kommentarsfält. Studiens tar fokus och material ifrån den svenska artisten Zara Larsson, vars offentliga person kommit till att bli en slags inofficiell ambassadör för feminismen, och hennes instagramflöde hennes kommunikationsportal för feministiska budskap och uttalanden. Genom en kvalitativ innehållsanalys har inlägg av feministisk karaktär tagits fram från Larssons instagramflöde och dessa har sedan har analyserats och vidare tagits till diskussion i relation till inläggens kommentarsfält, vilka genomgått en kritisk diskursanalys i syfte att förstå hur språk och text, i detta fallet kommentarer, kan bidra till en slags konstruktion av verkligheten.    Studiens resultat visar å ena sidan att det finns en stark korrelation med inläggen och dess kommentarsfält. Detta innebär att den som är insatt i ämnet, åtminstone till en viss grad, kan styra sitt kommentarsfält. Beroende på tonaliteten, utformningen av texten, valet av bild och ämnet över lag förändras attityder och aggressiviteten i kommentarsfälten. Vem som publicerar inläggen påverkar också kommentarsfälten och attityderna där i. Studien påvisar också att många kommentarer i relation till den feminism som visas upp på Zara Larssons Instagram uttrycker ilska över att inläggen drar alla män över en kam – och detta ska poängteras sker även om inläggen garderar sig mot just generalisering. Studien vill därför också poängtera att så kallade nättroll förekommer i samtliga inlägg, det vill säga användare som kommenterar enbart i syfte att provocera. Studien kategoriserar dessa kommentarer som näthat då de uppenbart inte tar avstamp i inläggen och har således inga argument eller giltiga anledningar till sina negativa kommentarer. / This qualitative resource takes ground from the theory of postfeminism as epistemological break within feminism as well as a resource tools. While using a qualitative content analysis to find post based on feminism, a critical discourse analysis has been used to understand how language, in this case – language used in comment fields – can construct realities. The study aims to find understanding for these discourses as well as get a deeper knowledge of the correlation between media content and the comment-section. To do so, the study grasp all the interaction from the pictures that are chosen, caption that are written and the varieties of reactions that are commented.   This study uses the Swedish, yet internationally known, pop-artist Zara Larsson as main figure for the research since she’s somewhat of an unofficial ambassador for feminism, especially for the young media public.    The study shows that there is a significant correlation between content/caption and the comment section. Depending on tonality, length of caption, picture, subject and who the author is – the comment section gets more or less aggressive. Power relationships is an importance factor regarding the relationship between publisher and the users in the comment sections. This means that for someone who’s well established in the media flow, controlling ones’ comment section is, at least at some level, doable, although – while not trying to state the obvious, the study would also like to point out that so called ‘trolling’ – meaning provocative comments – will appear in the comment section no matter the content and caption. Therefore, these comments go under the word trolling or hating due to the fact that they lack arguments or valid reasons other than spreading negativity.

Studien ämnar undersöka lärarstudenters mottagande av en kommunikationskampanj mot näthat. Syftet är att förstå hur de uppfattar kampanjen och dess budskap, samt hur de ser på kampanjen i förhållande till sin framtida yrkesroll som lärare. Studien använder tvåstegshypotesen och begreppet opinionsbildare, samt social marketing-disciplinens ramverk för att besvara frågeställningarna. Dessutom används teorin om sekundär socialisation och tankar om sociala normer för att bättre förstå studiens kontext. Studien har en kvantitativ ansats och empiri samlas in med hjälp av en digital enkät. Empirin analyseras och diskuteras sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Studien visar att lärarstudenterna anser att kampanjen berör viktiga ämnen och anser att klassrumsövningarna är användbara. De anser sig i allmänhet vara kunniga om ämnen som kampanjen tar upp, som sexism, rasism, homofobi och samhällets normer. Däremot anser de sig inte veta så mycket om anonymitet på nätet, lagstiftning kring kränkningar online och var det finns hjälp att få vid nätmobbning. Analysen av resultatet pekar också på att de har en medvetenhet kring sin framtida yrkesroll och anser att de har ett ansvar att arbeta med de frågor som kampanjen berör. Det verkar också som att de anser att kampanjens metodmaterial skulle utgöra ett användbart verktyg som kan hjälpa dem att ta sig an den uppgiften. / This study aims to examine the reception of a communication campaign against hate speech online and cyber-bullying. The purpose it to understand how teacher students at university level, perceive the campaign and its messages, as well as how they perceive the campaign in relation to their future teacher profession. The study’s theoretical framework includes the theory of two-step flow of communication, with the core concept of opinion leaders. It also includes teachings from the social marketing discipline. To better understand the context of the study, the theory of secondary socialisation is used, together with a social norms-perspective. The study uses a quantitative survey method. Empirical data is collected through an online survey and is later analysed and discussed with the help of the aforementioned theoretical framework. The results show that the teacher students think the topics of the campaign are important. In general, they rate their knowledge on the campaign topics highly. They claim to know a lot about sexism, racism, homophobia and societal norms. However, they rate their knowledge on other topics lower – they claim to not know as much about online anonymity, legislation about hate speech or the resources that are available when cyber-bullying occurs. The analysis shows that the teacher students are aware of the socialising role that comes with their future profession. They seem to think that it is part of their responsibility as teachers to work with the themes specified in the campaign. It seems like they think the campaign material and classroom exercises would be useful tools when it comes to living up to that responsibility

The purpose of this essay is to study the consequences of the swedish concept ”näthat” (hate on the internet hate), similar to the english hate speech, against swedish journalists and it's consequences for journalism as a whole in a democracy. How does it affect swedish journalists to have sensitive information about themselves and their families on public websites? How does threats from anonymous people affect them?   The study focus on the work ethics of journalism and it's function in a democratic society, how net hate affects it, and what consequences net hate may have on democracy.   The method of choice is a qualitative interview study, where the results from the interviews were analyzed against the theoretical science. The following people were chosen for the interviews: Helena Giertta, editor in chief at the newspaper Journalisten, Björn Wiman, head of culture at the newspaper Dagens Nyheter, Ann Persson, reporter at Dagens Nyheter, Johan Everljung, legally responsible publisher at the Swedish Television in Umeå, and Josefine Holgersson, reporter at the Swedish Television in Umeå.   In short: The study concludes that net hate is a big threat against journalism, in the sense that it can, and is, being used as a tool to silent journalists and sources that speaks about sensitive subjects as feminism, immigrants and related matters. It is also clear that some groups are more frequently using it, such as xenophobic groups. The problem is therefore that many people, at the risk of being subject of net hate, decide not to participate in neither the public conversations in society or as sources in the media. As a consequence, some matters will not be featured and reported on, and that is very problematic not only for journalism as a whole, but also for democracy. / Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka konsekvenser så kallat ”näthat”, har på journalistiken: Hur påverkas journalister av att bli uthängda och hotade av anonyma? Vad får det för konsekvenser för journalistiken? Tyngdpunkten i undersökningen ligger på den journalistiska yrkesrollen i en samhällelig kontext, hur den påverkas av näthat, vad näthatet kan få för konsekvenser för demokratin och även att problematisera och studera begreppet näthat.   Metodologiskt bygger studien på en kvalitativ intervjustudie där resultaten ska jämföras med, och analyseras mot, normativ teori i form av befintlig litteratur och empirisk forskning. För att få svar på studiens frågeställningar valdes fem informanter ut genom strategiskt och snöbollsurval efter sin yrkesmässiga relevans. Valda informanter var Helena Giertta, chefredaktör på tidningen Journalisten, Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Ann Persson, nyhetsreporter på DN, Johan Everljung, ansvarig utgivare på SVT i Umeå och Josefine Holgersson, nyhetsreporter på SVT i Umeå. Med hjälp av materialet (intervjuer, och litteratur) ville studien ge en bild av hur näthatet påverkar journalistiken och journalisters yrkesutövande.   Kortfattat kom studien fram till att hot och hat på nätet är ett stort problem för journalistiken och det kan få stora konsekvenser för demokratin. Näthat används som ett verktyg för att tysta journalister och källor som vissa grupper (oftast främlingsfientliga) ogillar. Det är tydligt att vissa ämnen som ”feminism”, ”invandrare” och ”flyktingar” är extra känsliga och ofta generar näthat. Att det dessutom ofta är redan utsatta grupper som påverkas (exempelvis kvinnor och flyktingar) gör problemet ännu allvarligare då det kan leda till att dessa än mer utesluts eller väljer att inte medverka i det offentliga samtalet, vilket urholkar journalistikens demokratiuppdrag: att förmedla information, vara ett forum för debatt och diskussion, kommentera samhällsskeenden och granska politiken.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur Polisen i Malmös arbete mot näthat bland unga, i synnerhet sådant näthat som tenderar att eskalera till fysisk misshandel, bedrivs och upplevs idag. Vidare avser studien att utforska om, och i så fall hur, detta arbete kan effektiviseras, såväl utifrån enskilda polisers som ungdomars perspektiv. För att fylla studiens syfte tillämpas en kvalitativ ansats, vilken utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp. All insamlad data analyseras genom tematisk analys, där underlaget från poliserna bland annat mynnat ut i teman som: Internet som startpunkt för fysiska konflikter, missnöjdhet över dagens preventiva arbete mot näthat och förbättringsåtgärder online. Datamaterialet från ungdomarna återspeglas i sin tur genom teman som: Anonymitet som accelerator för näthat, önskan om ökad polisiär närvaro online samt förhållningssätt på sociala medier. Slutligen integreras samtliga datamaterial i en resultatdiskussion, varpå några av studiens viktigaste slutsatser är: 1) Polisen i Malmös arbete mot näthat bland unga, i synnerhet sådant näthat som tenderar att leda till fysisk misshandel, upplevs idag vara mycket bristfälligt, 2) Polisen bör i större utsträckning följa internets utveckling samt de trender och brottstriggande beteenden som cirkulerar på sociala medier bland unga, samt 3) Polisens arbete kan förslagsvis förbättras genom att öka närvaron på de plattformar där ungdomar främst uppehåller sig, såväl som att öka närvaron på och samverkan med skolor, fritidsgårdar och andra sociala aktörer.

Violence against women journalists is increasing all over the world, especially online, and previous research shows that journalists develop different strategies to avoid harassment. Costa Rica is the country in Latin America that has the highest level of press freedom but that does not mean that harassment is non-existing. However, there is little research to be found on how the work of women journalists in Costa Rica is affected by harassment and which strategies they use to avoid it. Through nine semi- structured qualitative interviews with women journalists in Costa Rica, this Minor Field Study examines how the work of women journalists in Costa Rica is affected by harassment, threats, digital attacks, and physical violence. The interviews reveal that harassment against female journalists in Costa Rica occur today, and during the journalists’ careers they have experienced online violence, physical violence, sexual harassment and pressure. The harassment comes from bosses, colleagues, sources, trolls, the audience, and the government. The journalists develop strategies like self- censorship, changing occupations and avoiding being alone with bosses and sources. Some also block people and comments on social media, confront the harasser or try to ignore the harassment. Harassment does also affect the journalists’ feelings in a negative way and many women state that the harassment affects their journalistic work. The reasons for why they think they are exposed are because they are women, the macho culture in Costa Rica, and because of the president. The topics and the news media outlet also have an impact. Most of the participants feel like harassment is worse today than what it has been, even though there are more laws today. The results are discussed in relation to the theories Gender in the newsroom, The chilling effect, Affective Events Theory and Intersectionality. To summarize, harassment against women journalists in Costa Rica do affect their daily journalistic work.

With online communication being increasingly integrated with our everyday lives, internet hate has become a growing problem. This is receiving growing attention in the media and research. In recent years, scientists have begun to shift their focus from the hate itself, to responses to these forms of violation. However, research has been mainly solution orientated and for example focused on legal aspects. Thus, we maintain that the field lacks a media technology based analysis, which this paper intends to contribute to. The aim of this study is to investigate what impact design and functionality in social media has on its users, with relation to user’s counter-strategies on the reception of offensive content. Note that this study is restricted to social media, and not focused on digital media at large. Within the framework of this essay, we have conducted three focus-group interviews and nethnographic studies. The empirical data from our focus groups has determined which social media platforms we examined in the nethnographic study, and subsequently in our analysis. The collected data has been analysed in relation to previous research on social media and internet hate. We have also used theories on resistance, suppression techniques, space of possible actions, norms and the relationship between offline/online and front stage/back stage. The analysis has resulted in five themes that describe the following key findings: 1) social media's positive connotations are problematic in relation to offensive content, but the receivers of internet hate are inventive in working around embedded norms, 2) sometimes no response is the best defence, 3) the culture around the like-function has a significant role in the resistance to internet hate on social media, 4) the shrinking distance between the world online and offline, as well as public and private rooms, affects everyday resistance to violations on social media, and 5) production of positive content and interaction with help of built-in functions are perceived as ways to affect the climate and cooperative resistance. We do not purport to provide technical or design-related proposals for development. However, we believe that our results, among other things, can be used for future development and improvement of social media platforms, and as a basis for further research on resistance to violations on social media.

An ordinary gamer - a qualitative analysis of the treatment of women in CS:GO is an essay with the aim to examine the treatment of women who play CS:GO, and the influence of the response and to highlight the player interaction and communication in the game and its influence on the individual. With questions concerning treatment, the consequences of treatment and future interest in gaming and the gaming industry, the paper examines how a selection of women look at the treatment they receive in CS:GO. The essay also focuses on player interaction and communication in the game, and examines the importance of communication in the game, and the impact on the individual. To analyze the result, gender theories regarding femininity, masculinity, queer, gender hierarchy and patriarchal structures was used. The study was conducted with 10 qualitative interviews of girls aged 14-24 years who play or have played CS:GO. The study also uses a more ethnographic method where I play the game to observe the communication, treatment and response at close range. The result show a broad picture of the response to that woman gets, and contains stories about the good, bad and neutral approach. The results also show that the treatment is something very subjective and different for all individuals. Furthermore, the results also shows patriarchal structures within the game and how men use power and violence in order to organize women. Regarding communication and play interaction, is it through interviews and observations clear that communication plays an important role in the game and affect the individual to either play better or worse depending on what type of response and treatment the player gets. Conclusions are that women that play CS:GO are treated in different ways, some take it more personally than other and some are affected bigger than other. Some women choose not to play the game or only play with friends while other choose to play with an anonymous profile and to distort their voice.