Näthat på sociala medier är ett socialt fenomen som blivit aktuellt med den globala digitaliseringen. Forskning generellt beskriver näthat som ett samlingsbegrepp av olika beteenden såsom kränkningar eller mobbning som sker online. Definitionen av näthat är avgörande för att kunna studera ämnesområdet och att urskilja traditionell mobbning från nätmobbning. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Genom de bedrivna kvalitativa intervjuerna kan det fastställas att “traditionell” mobbning och mobbning som sker över nätet har likvärdiga konsekvenser gällande personers mående. Offer uppger konsekvenser av psykosomatiska symptom såsom ångest och depression. Resultatet påvisade även en allmän attityd mot nätkränkningar och nätmobbning som inte stämmer överens med konsekvenserna. På sociala medier förekommer det en ständig risk för användare att bli utsatta för näthat, oavsett tid och rum vilket gör personerna till lättillgängliga offer. Genom intervjuerna framgick det att marginaliserade grupper inom samhället exempelvis personer med funktionsvariationer, HBTQ-personer och personer med utländsk etnicitet, löper hög risk för att utsättas för nätkränkning och nätmobbning. Förutom ytterligare forskning krävs det att samhället tar fenomenet på allvar. I framtiden måste sociala aktörer samarbeta för att öka den allmänna förståelsen över hur användare ska kunna behandla varandra med respekt på sociala medier. / Cyberagression on social media has become an issue over the world, since the technological revolution in the modern society. Research on the field describes cyberagression as a generic term of online behaviors like harassment or bullying on the Internet. The definition of cyberagression is essential to do research in the subject and to distinguish “traditional” bullying from cyberbullying. The aim of this study is to investigate young adults’ experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying on social media by using semi- structured qualitative interviews. According to the conducted interviews it can be confirmed that traditional bullying and bullying online has comparable consequences to the overall health of the individuals. Victims of cyberagression report negative effects on their well-being of psychosomatic difficulties, for instance anxiety and depression. The results of the study approved that the general attitude to cyberharassments and cyberbullying did not correspond with the consequenses of cyberaggression. On social media the online-users can be exposed to cyberhate regardless of time or space and it brings the opportunity for being easy-target victims. Due to the interviews it appeared that marginalized groups for example persons with various disabilities, part of the LGBTQ- community and persons with foreign origin had a substantial risk to be victimized of cyberharassment and cyberbullying. In addition to further research in the field, society has to take the phenomenon more seriously. In the future social actors need to collaborate as the understanding can increase about how the Internet users can treat each other more respectfully on social media.

Normer skapas i mötet med andra och vägleder människor om vad som är okej eller inte, normalt eller onormalt. Näthat är ett vanligt förekommande fenomen på sociala medier och tendenser visar på att det har blivit normaliserat men även att det är svårt att motverka. Vuxna i samhället har det yttersta ansvaret för att barn och unga ska växa upp under trygga uppväxtvillkor, så även på internet. En kvalitativ studie har därför genomförts för att undersöka samt analysera ungdomars normer och uppfattningar gällande näthat och insynsbegränsningar, samt hur näthatrelaterade situationer hanteras om det uppstår. Två fokusgrupper, med totalt 8 informanter i åldrarna 15 till 24, har intervjuats och materialet har därefter analyserats tematiskt. Resultatet visade att ungdomar har lärt sig tolerera det näthat som förekommer på sociala medier, trots att de inte tycker det är okej. För att öka tryggheten och skydda sig själva från att bli utsatta, tillämpar de tekniska åtgärder och begränsar vilka som får ta del av det som publiceras. Avslutningsvis visade resultatet att ungdomar hanterar näthat i största utsträckning enskilt och i tystnad utan att involvera andra.  Studiens slutsats är att det behövs vidare forskning och ökad kunskap på en samhällelig nivå kring hur tystnadskulturen samt skuld och skam gällande näthat kan motverkas hos ungdomar samt även vilka metoder som kan vara användbara för att ungdomar inte ska ta på sig allt ansvar gällande näthat själva.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka Nyheter24s kampanj om näthat för att förstå hur den är uppbyggd och vad den har för innehåll. På vilket sätt Nyheter24s kampanj är uppbyggd handlar om vilken typ av journalistiska texter som ingår i kampanjen och vilken typ av redaktionellt textformat som dominerat. Vilket innehåll de väljer att publicera i sin kampanj handlar om vilka frames som används i kampanjen och hur näthat framställs av Nyheter24. Syftet ligger till grund för uppsatsens två frågeställningar: 1) Hur är No Hate-kampanjen uppbyggd? och 2) På vilket sätt skriver Nyheter24 om näthat inom ramen för No Hate-kampanjen? Frågeställningarna kommer besvaras med en kombination av två metoder. En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Kombinationen bidrar till att både ge en överblick av materialet som utgör kampanjen samt skapa djupare förståelse för texternas innehåll. Undersökningen görs inom ramen för Agenda setting theory och dess andra nivån. Studiens resultat visar att Nyheter24 främst lyfter skribentens personliga åsikter om näthat och känslomässiga effekter av näthat. Det syns i forma av känsloladdade ord, personliga berättelser och exempel på människor som blivit utsatta för näthat. Det kombineras med objektiv information i form av statistik och fakta, den typen av innehåll fungerar främst som ett komplement till det övrigt subjektiva innehållet i kampanjen. / The aim of this study is to examine Nyheter24 campaign about internethate to understand its compostion and to identify its different components. To successfully identify the campaigns compostion it is necessary to see what different type of journalistic texts are featured in the campaign and which ones are overrepresented. To see in which way Nyheter24 writes about internehate ten texts will be studied thoroughly to see which frames reoccur in these texts. Furthermore the essay will identify which frames regarding internehate reoccur in the campaign. With the help of the aim of the study, two research questions have emerged: 1) How is the No Hate campaign structured? 2) In what way does Nyheter24 write about internethate in their No Hate campaign? The research questions will be answered by a combination of two different methods. A quantitative content analysis and a qualitative textanalysis. The combination of these two methods will be usefull to answer the research questions since they will give an overlook of the campaign material and then a deeper understanding of the texts content. The result will be studied with help of the agenda setting theory and its second level. The result of the study show that Nyheter24 has primarily chosen to focus on the authour’s personal opinion regarding internethate and the emotional impact internehate has. This is showed by the usage of words connected to feelings and by personal stories surrounding internethate. This is combined with statistics and facts and this type of information is mainly used as a complement to the other two categories

In recent years, there have been many debates about fat female bodies in the media. Fat women are often associated with moral failure, laziness and stupidity. Women’s fat bodies are loaded with negative meanings because of dominant negative attitudes. These attitudes tells fat women that they need to change their bodies, in order to fit in a society where beauty standards are characterized with certain ideals around skinnyness. In this study, i will show how fat female bodies are being discussed on Flashback forum. I’m using a gender and intersectionalitative perspective. Anti-feminists uses Flashback forum to express sexist, homophobic and racist comments about different authors of feminist and body-positive blogs. These feminist bloggers are questioning the oppression that fat women faces in their everyday lives, and they wan’t to make all bodies visable by countering prejudice about fat female bodies. When does Flashback take threats against female feminist bloggers seriously?

Uppsatsen handlar om internetanvändare på Youtube och 4chans reception av ett videoklipp med performancekonst utförd av konststudenten Natacha Stolz. Många kommentarer uttrycker en stark och ofta misogyn avsky mot verket och konstnären. Med hjälp av Jessica Sjöholm Skrubbes artikel om reception, åverkan och klotter på offentliga nakenakter samt Mary Russos teorier om den groteska kvinnokroppen analyseras kommentarer och videoremixer på verket utifrån termer av kön, kroppslighet och gruppkultur på internet.

Näthatet uppmärksammas idag som ett växande problem. Internets utbredning har gett upphov till att hat och hot yttras mer obegränsat. Syftet med föreliggande studie var att utforska kvinnliga journalisters utsatthet av näthat samt bidra med kunskap om behovet av potentiellt stöd. Deltagarna var tio väletablerade frilansande samt redaktionsanställda kvinnliga journalister. Datainsamlingen gjordes med fokuserade kvalitativa intervjuer. Tematisk analys användes som metod för dataanalys. Resultatet visade på näthat som ett djupt etablerat mångfacetterat fenomen. Utsattheten för näthat ansågs bidra bl.a. till stress, rädsla och påverkan på det allmänna välbefinnandet. Utsattheten kunde hanteras genom olika copingstrategier samt praktiska åtgärder. Journalisterna i studien visade på en djuplodande medvetenhet om hatfenomenet och vilja att förmedla sin kunskap om näthatet och dess konsekvenser. Vidare framhölls ett behov av stöd och ansvarstagande från arbetsgivare och rättsväsende. Resultatet i föreliggande studie är i linje med befintlig forskning om hat och hot på nätet. / Internet hate is today highlighted as a growing issue. The expansion of internet hate has given rise to a more unrestricted expression of hate and threats. The present study aimed to explore female journalists’ exposure of internet hate and to contribute with knowledge regarding the need of potential support. The participators consisted of ten well established freelance and editorial female journalists. The data was collected with focused qualitative interviews. Thematic analysis was used as method for the data analysis. The result showed internet hate as a deep established multifaceted phenomenon. The exposure of internet hate was among other things considered contribute to stress and fear, and to have an impact on the general well-being. The exposure could be handled with the use of various coping strategies and practical measures. The journalists in the present study showed a profound awareness regarding the phenomena of hate and willingness to mediate their knowledge about internet hate and its consequences. Furthermore, a need of support and responsibility from employers and the judicial system was emphasized. The result in the present study is in line with existing research about hate and threats online.

Web 2.0 opened up for a lot of opportunities, digital spaces became open for everyone to participate. But if groups of people get harassed and threatened in this spaces, how does that affect participation? Threats, hateful comments and harassment is a phenomenon that appears to be a common part of life online. Some groups of people may experience this more then others. To investigate this further a qualitative study was conducted using two different methods of internet research; observation and interview online. I wanted to study how cyber hate take the expression against female bloggers that write about feminism. The women that participated in this study have all been harassed and received threats online of various kinds. The blogs that were observed all write about subjects that question and criticize social structures and norms that many take for granted. This seems to spark hatred and threats against these female bloggers. The interviewed bloggers had different strategies for dealing with cyber hate they received. One example of this is that they all review the comments before posted on the blog. A problem that a majority of the bloggers expressed was that general public and the justice system did not take cyber hate seriously. Some people that threats and post hateful comments do that with their full name exposed.  The study indicates that anonymity didn’t play that big part, as first expected, in how people expresses themselves online.

I dagens samhälle ökar internetanvändningen ständigt och likaså gör näthatet. De som kränker andra personer över nätet anonymt kallas för troll och oftast får det ingen konsekvens. Polisen kan inget göra då det inte finns någon tydlig lagstiftning kring näthat och de som faller offer för näthatet får ta hand om det själva. Syftet med studien är således är att undersöka vad individer som upplevt sig blivit utsatta för någon typ av kränkning på nätet har tagit för lärdom från händelsen samt att undersöka om kränkningar på nätet har påverkat individens välmående. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide på sju informanter. Vi valde en semistrukturerad intervjuguide eftersom vi valde att utgå från den hermeneutiska metodansatsen som bygger på att få en förståelse för en upplevelse. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med andra teorier som community of practice samt erfarenhetsbaserat lärande som fokuserar på hur en individ lär sig i olika kontexter. Då vi även ville se hur individens välmående påverkades valde vi även att utgå från begreppet KASAM och empowerment. I vårt resultat var de teman vi kunde se i samtliga transkriberingar och de vi tyckte var mest återkommande: Upplevelsen, strategier, och makt. Samtliga informanter upplevde sin situation som jobbig men många kände sig även stärkta av den och de använde sig av olika strategier för att hantera näthatet och lärde sig på så vis att hantera den. Våra informanter kände sig ofta maktlösa då varken polisen eller internetsidan kunde hjälpa dem, de fick då försöka ta tillbaka makten över situationen och blev således stärkta av den. Vår slutsats är att näthat är lika verklig och jobbig som den mobbning som sker i verkligenheten och det behövs en ordentlig lagstiftning kring vad som är tillåtet att säga på nätet. Samtidigt behöver interntsidor ta ansvar och arbeta på sina säkerhetsinställningar och skapa en trygghet åt användaren. / In today's community the ever-increasing use of the internet also causes cyber bullying, those who violate other people over the net anonymously is called trolls. The police can´t do anything when there´s no law around this type of cyber bullying and those who fall victim have to take care of the situation themselves. The purpose of this study is to examine individuals descibed experience about beeing victims of some type of abuse on the net and what they learned from the incident and to examine how violations of the web has affected the individual's well-being. The survey was conducted using a semi-structured interview guide in seven participants, we chose a semi-structured interview guide because we proceeded from the hermeneutic method approach based on gaining an understanding of an experience. We started from a sociocultural perspective with other theories like community of practice and experience-based learning that focuses on how an individual learns in different contexts. We also wanted to see how the individual's well-being was affected so we used the concept of SOC and empowerment. Our results were three themes we could see in all the transcripts: Experience, strategies, and power. All participants perceived their situation as difficult, but many also felt empowered by it, and they used various strategies to deal with the violations and they learned in such way to handle it. Our participants often felt powerless when neither the police or the internet page could help them, they had to try to take control over the situation and was because of that, strengthened by it. Our conclusion is that violations on the net is as real as bullying in real life. The need for a proper legislation about what´s allowed to say online is necessary and internet need to take responsibility and work on their security settings and create a sense of security for the user.

I detta arbete presenteras hatfulla kommentarer på internet som ett sam- hällsproblem som vi bör göra något åt. Webbplatsen Exponerat.net presenteras som en källa till hatfulla kommentarer. Med hjälp av ett förenklande antagande om att de kommentarer som finns på Exponerat kan utgöra en god representation för hatfulla kommentarer på internet konstruerar vi en klassificerare. Klassificeraren utvärderas i två steg; det ena med hjälp av tiofaldig korsvalidering och det andra manuellt. Klassificeraren uppvisar acceptabla precision/recall-värden i det första utvärderingssteget men faller kort i det manuella. Arbetet avslutas med en diskussion om rimligheten i det förenklande antagandet att använda en enda källa. / Hate speech on the internet is a serious issue. This study asks the question: "Is it possible to use machine learning to do something about it?". By using crawled comments from the blog Exponerat.net as a representation of “hate” and comments from the blog Feber.se as “not-hate” we try to construct a classifier. Evaluation in done in two steps; one using 10-fold cross validation and one using manual evaluation methods. The classifier produces an acceptable result in the first step but falls short in the second. The study ends with discussions about if it is even possible to train a classifier using only one source of data.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på fritidshem upplever att sociala medier påverkar elevers relationer, vilka för- och nackdelar det finns med dessa, samt hur fritidslärare ser på sin egen samt vårdnadshavarnas roll i elevernas sociala medie-användande. Insamlingen av empiriskt material har skett via intervjuer av fritidslärare som arbetar på sju olika skolor i Stockholms innerstad och förorter. Materialet har analyserats med hjälp av Scheffs (1994) teori om sociala band och resultatet har utmynnat i att lärarna på fritidshemmen upplever att sociala medier har stor betydelse för elevernas sociala relationer. Fritidslärarna upplever att sociala medier ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt upprätthålla sina sociala relationer. De uttrycker även att elever lätt hamnar i konflikter, utsätts för näthat och har svårigheter med bemötanden av varandra vid kommunikation via sociala medier. De upplever även att eleverna har lättare att kränka någon via sociala medier eftersom man inte behöver mötas ansikte mot ansikte. Fritidslärarna upplever att användandet av sociala medier skapar gemenskap men även utanförskap hos eleverna samt att vuxna har en betydande roll i elevers användande av sociala medier för att förebygga eventuella konflikter.