Denna studies syfte var att ta reda på hur några lärare i norra Sverige ser på sitt uppdrag att undervisa om de fem nationella minoriteterna, hur de arbetar mot läroplanens mål och vilka utmaningar och möjligheter de möter i sin undervisning. I min studie har jag använt en kvalitativ undersökning. Undersökningen består av muntliga intervjuer med två lärare och skriftliga svar via mejl-kontakter med tre lärare inom mellan- och högstadiet i små byaskolor och på en gymnasieskola i norra Sverige. Jag har även skickat fråga via e-post till två förlag gällande deras läromedel och innehållet om de nationella minoriteterna i läromedlen. De lärare som medverkade i min studie är alla medvetna om deras uppdrag och fyra av fem undervisar om minoriteterna då det ingår i deras ämnen. Alla lärare är positiva till uppdraget och anser att det är viktigt med undervisning om minoriteterna. Bristen av material ser dessa lärare som en utmaning. En möjlighet för alla lärare är just det att några av grupperna finns naturligt i samhället, vilket innebär att det är lättare att hitta arbetssätt och material till undervisningen. Lärarna arbetar efter de målen som står i läroplanen. Läraren som inte undervisar om minoriteterna är ändå positiv till att göra det ifall det blir aktuellt i hennes undervisning. Fortsatt skulle det vara intressant att få information på hur undervisningen fungerar på andra skolor i samma kommun och hur rektorerna i kommunen ser till att uppdraget fullföljs.

Studiens syfte var att undersöka rektorers perspektiv på hur nationella minoriteters språk och kulturer kan synliggöras i förskolan. Studien hade en kvalitativ ansats och resultatet bygger på intervjuer med åtta rektorer i förskolan. De frågeställningar som studien undersökte var: vilka utmaningar med arbetet att synliggöra nationella minoriteter i förskolan kommer till uttryck i rektorernas beskrivningar och vilka förutsättningar krävs enligt rektorerna för att kunna synliggöra nationella minoriteter i förskolan. Resultatet visar att rektorerna ser ett dilemma i att synliggöra nationella minoriteter eftersom de anser att det kan leda till att de nationella minoriteterna framställs som avvikande. Vidare visar resultatet en upplevd kunskapsbrist inom området vilket leder till att synliggörandet betraktas som en utmaning. Resultatet analyserades utifrån ett postkolonialt perspektiv och begreppet andrafiering. Studiens slutsats är att det behövs utbildning och kritiska diskussioner för att förskolan ska kunna synliggöra nationella minoriteter utan att befästa stereotypa synsätt.

Denna studies problem är tudelat. Tillgången på läromedel varierar runt om i landet samtidigt som läroboken har en stark ställning bland lärare. I och med revideringen av läroplanen riskerar lärare som undervisar med läromedel framtagna för Lgr11 att inte uppfylla kursplanens nya skrivningar om de nationella minoriteternas kultur och historia. För det andra riskerar undervisningen att presentera de nationella minoriteterna på ett icke-inkluderande sätt. Studien handlar om att undersöka i vilken utsträckning läromedlen i samhällskunskap för årskurs 4–6 tar upp samtliga nationella minoriteters rättigheter, kultur och historia samt huruvida de nationella minoriteterna framställs som aktiva eller passiva i läromedlen. För att besvara studiens syfte undersöktes i vilken utsträckning de undersökta läromedlen stämmer överens med förändringarna i Lgr22 om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och historia samt vilket sätt de nationella minoriteterna presenteras i läromedlen avseende aktörskap. Teorin som ligger till grund för studien har inspirerats av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys där det teoretiska begreppet transitivitet tillämpas. Två kvalitativa innehållsanalyser har genomförts då fyra samhällskunskapsläromedel för årskurserna 4–6 har undersökts. Resultatet visar att det inte går att undervisa med läromedel skapade för Lgr11 och uppfylla det centrala innehållet i Lgr22. Studien har hittat exempel på både osynliggörande och synliggörande av aktörskap. Då osynliggörande av aktörskap förekommer rör det tillfällen i historien då Sveriges nationella minoriteter utsatts för förtryck eller för handlingar som påverkat deras sätt att leva negativt. Synliggörande av aktörskap förekommer då nazisterna eller svenska staten har behandlat judar och romer illa, samt när svenska språket har lånat ord från romani chib. Vidare förekommer också synliggörande av aktörskap vid ett tillfälle då samer arbetar i sametinget. Resultatet ligger i linje med upptäckter som har gjorts i tidigare forskning. Studiens viktigaste slutsats är att läromedel som används i undervisningen behöver granskas kontinuerligt.

Syftet med föreliggande arbete är att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och läroböcker i ämnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gång. Ett huvudantagande är att samhällets krav har en stor påverkan på vår uppfattning om vår samtid och att framställningen av resande således har skiftat i takt med samhälleliga förändringar. För att uppnå syftet har en litteraturstudie på tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av läroböcker i ämnet historia på gymnasie- och grundskolenivå. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att det existerar en tydlig diskrepans mellan läroplanernas mål angående nationella minoriteter och vad som förmedlas i läroböckerna. / From stigmatization to ethnic minority.On the representation of travellers in research and textbooks

Genom intervjuer av åtta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historieläroböcker, försöker vi här ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i årskurs 3 till 9. Vi har i vår undersökning använt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. Våra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat på en brist i läroböckernas innehåll när det kommer till nationella minoriteter och även en brist i skolans undervisning inom samma ämne. / Through interviews with eight teachers in Kiruna and Lund, as well as analysis of policy documents and 4 history textbooks, we are trying to give an idea of the national minorities and their cultural heritage, in history teaching in grades 3 to 9. We have used a mixed qualitative and quantitative approach in our study. Our data were analyzed from the following perspectives; ethnicity, inter-cultural, socio-cultural and intersectionality. The survey revealed a lack of textbook content when it comes to national minorities and also a lack of teachings in the same subject.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare arbetar med nationella minoriteter och ta reda på vilka påverkansfaktorer som inverkar på undervisningen om de nationella minoriteterna. Studien är en flermetods-studie kring ett arbetsmaterial som skapats för förskolans arbete med minoriteter (Sametinget,2018), förskollärare har genomfört semistrukturerade enkäter och semistrukturerade intervjuer och frågorna har berört förskollärares resonemang kring arbetet med nationella minoriteter utifrån arbetsmaterialet. I analysen och diskussionen framgår påverkansfaktorer och förskollärares tolkningar och planerade undervisningar blir centrala. Vår forskning har närmat sig svaret på vad som är påverkansfaktorer för förskollärares undervisning om nationella minoriteter. Studien bidrar till forskningen kring förskolepedagogik, med fokus på förskollärares behov i sitt arbete med barn om och med nationella minoriteter. Det erbjuder insikter om hur man bäst kan stödja dessa barns utveckling och främjar en mer inkluderande utbildning.

Author: Anna Fjällborg Title: Debacle: the Relation Between the State of Sweden and the Kvens 1960-2000. The purpose if this study is to investigate the relation between the State of Sweden and the minority Kvens in the years 1960- 2000 and to learn who the Kvens are. This include the investigation of what distinguish a National Minority in Sweden. This study uses the theoretical concepts of Nation, Nationalism, Identity and Etnicity as a base and it also includes a brief history of the relation between the Swedish State and the Kvens 1809-1950. The sources for this are Public Prints from the Swedish Government and Newspaper articles, all from the period 1960- 2000. Kvens are a collective name for the minorities Kvens, Tornedalingar and Lantalaiset. Differences and similarities among those Minority groups is something that this study investigate. The name Kvens also includes Kvens in Norway, Finland and Russia. The Kvens share history, langauge, culture and traditions over the borders. 1840- 1950 was a hard time for the Kvens because the Swedish State was using coercive methods to make the Kvens to good Swedish citizens which included speaking only Swedish and live according to Swedish culture and traditions. The nationalism was strong and the State believed in one nation, one language and one etnicity. Generations of Kvens got wounds and scars and was ashamed of who they where and today a majority of them can´t talk there own language Meänkieli. In 1995 the Framework Convention for Protection of National Minorities from the Council of Europe shed a light of how the Swedish State deals with the Kvens and pointed out that it is important that the Kvens gets protection. As a result of the Convention Sweden decided that the Kvens, in terms of Tornedalingar, are a National Minority and Meänkieli is a Minority Language. The Framework Convention led the way to fast changes for the better. When this study is written the State of Sweden has decided to investigates its historical treatment of the Kvens in form of a Truth- and Reconciliation Commission which make the topic of this study both relevant and up to date. The relationship between the State of Sweden and the Kvens has steadily improved since the 1980´s and the Framework Convention has helped in many ways. This study tells us what the Framework Convention includes and which amendments Sweden has done to implement it,which became a reality in the year 2000.

This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today’s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden’s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities.

The year 2000 the Sami languages were recognized as official minority languages in Sweden, which among other things mean that there is a government decision to provide the means for their further existence. The purpose of this thesis is to discuss the role of the Swedish public libraries in revitalizing the South Sami language. This is an important topic to address, since the South Sami language faces serious threats today. Furthermore, the role of the public libraries in revitalizing the minority languages due to the Swedish engagement is not yet defined. The study focuses on Jämtlands läns bibliotek, a choice based on the fact that this library is located in a region with a large South Sami population. In the light of existing policy documents, and up-to-date research results dealing with the South Sami language situation, we made an interview study based on three distinct questions at issue. These deals with the responsibility of the library, the present work at the library, and the future work of the library. In answering these questions at issue, we made eight interviews with strategically selected persons; four librarians and four Samis. Since there is no established library praxis regarding the routines to revitalize threatened languages in Sweden, the purpose was to let the informants themselves contribute to the definition of the phenomenon’s at hand. Our conceptual frameworks were Kenneth Hyltenstam´s theories on language processes, Dorte Skot-Hansen´s & Marianne Andersen´s categorization of the different functions of the library, and Mikael Stigendal´s perspective on the librarian’s role in integration.   Our results show that there is a gap between what the librarians perceived as immediate demand, and the real needs of the South Sami group; a gap which the library in the light of it´s educating commission has a responsibility to bridge. The results also show that the library´s work today concerning this matter is inadequate, and that the library receives a low level of trust from the Sami informants. However, the results also show a mutual interest in cooperation, in order to investigate possible and constructive ways forward. Crucial to successful results showed to be the integration of South Sami competence in the overall resources of the library, and to contribute to the normalization of the Sami presence in the region in other ways. / Folkbiblioteken och de nationella minoriteterna

<p>This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today’s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden’s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities.</p>