<p>The year 2000 the Sami languages were recognized as official minority languages in Sweden, which among other things mean that there is a government decision to provide the means for their further existence. The purpose of this thesis is to discuss the role of the Swedish public libraries in revitalizing the South Sami language. This is an important topic to address, since the South Sami language faces serious threats today. Furthermore, the role of the public libraries in revitalizing the minority languages due to the Swedish engagement is not yet defined. The study focuses on Jämtlands läns bibliotek, a choice based on the fact that this library is located in a region with a large South Sami population. In the light of existing policy documents, and up-to-date research results dealing with the South Sami language situation, we made an interview study based on three distinct questions at issue. These deals with the responsibility of the library, the present work at the library, and the future work of the library. In answering these questions at issue, we made eight interviews with strategically selected persons; four librarians and four Samis. Since there is no established library praxis regarding the routines to revitalize threatened languages in Sweden, the purpose was to let the informants themselves contribute to the definition of the phenomenon’s at hand. Our conceptual frameworks were Kenneth Hyltenstam´s theories on language processes, Dorte Skot-Hansen´s & Marianne Andersen´s categorization of the different functions of the library, and Mikael Stigendal´s perspective on the librarian’s role in integration.</p><p> </p><p>Our results show that there is a gap between what the librarians perceived as immediate demand, and the real needs of the South Sami group; a gap which the library in the light of it´s educating commission has a responsibility to bridge. The results also show that the library´s work today concerning this matter is inadequate, and that the library receives a low level of trust from the Sami informants. However, the results also show a mutual interest in cooperation, in order to investigate possible and constructive ways forward. Crucial to successful results showed to be the integration of South Sami competence in the overall resources of the library, and to contribute to the normalization of the Sami presence in the region in other ways.</p> / Folkbiblioteken och de nationella minoriteterna

Då romerna har varit en marginaliserad, exkluderad och diskriminerad minoritet i majoritetssamhället Sverige, är studiens syfte att få en bild av hur romerna, beskrivs i den svenska skolan över tid. Studien utgör två olika undersökningar utifrån fenomenologi som teori och metodansats. I den läromedelsanalys som genomförts, visar resultatet att romerna som objekt knappt varit synliga, och i den mån de synts, har bilden varit statisk och homogen. I undervisningen i skolan idag, visar resultatet av de intervjuer som genomförts, att bilden av romerna till viss del har förändrats, men att de lärare som tillfrågats är osäkra på vad de ska undervisa om då information om romernas historia saknas.

The study examines the recountings of the work of five librarians at four public libraries in smaller municipalities in southern Sweden with their assignment of national minorities. Reports have shown that there are shortcomings in many libraries with regard to the fulfillment of goals described in the Library Act’s writing about national minorities. The study aims to investigate what activities representatives of libraries recount they work with, how they reason about national minorities’ visibility in the library space and how they view the library’s minority policy role. The method used is semi-structured interviews. The material is analyzed thematically. The theory guiding the study is R. Audunson et. als theory of libraries as a meeting place and its ability to bridge gaps in society. In the librarians’ recountings it appears that they primarily work with libraries as being low intensive meeting places which includes collections, expositions and visibility in the library space. Some of them work with events that can be described as high intensive activities. The results of the study cautiously suggests that it may not be sufficient to solely serve as low intensive meeting places in same ways as before in order to break old traditions of not having prioritized national minorities in the past. The study contributes with descriptions of librairians’ experiences of and thoughts on the subject at a time when national minority policies are being raised and the results may provide insights on how additional incentives for public libraries can be designed.

Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.

The National Library of Sweden Kungliga Biblioteket has been assigned by the Swedish government to establish resource libraries for the Swedish national minorities. The library of the Finnish Institute in Stockholm is the resource library for the national minority Swedish Finns (also known as Sweden Finns) and the national minority language Finnish. This study examines how a collaboration between the Finnish Institute’s Library and public libraries can support the public libraries in their efforts to pay specific attention to, protect and promote the national minority Swedish Finns and the Finnish language, according to the Swedish Library Act and the Act on National Minorities and Minority Languages and Sweden’s minority policy goals. The theories guiding the study are R. Putnam’s theory of social capital and A. Vårheim’s and R. Audunson’s et. al. theories of public libraries as places creating social capital. The data was collected through qualitative interviews with seven librarians, representing both the Finnish Institute's Library and four public libraries in designated municipality level administrative areas for Finnish. The results show that public libraries could enhance their services and increase social capital of the minority group by cooperating with the Finnish Institute’s Library and make use of its resources and knowledge of the target group. This could support public libraries in paying more attention to children, young people, elderly people and also those in need of Finnish language revitalisation. Though the public libraries participating in this study had less cooperation with the resource library than expected, they’ve got much support from their municipalities and were more active in their library services for the Swedish Finns than many other public libraries in Sweden.

Genom Lgr11 tillkommer nya skrivelser inom samhällskunskapsämnet som syftar till att elever som slutgjort grundskolan ska besitta kunskaper om Sveriges fem nationella minoriteter. I denna studie har jag undersökt hur lärare i grundskolans senare år resonerar kring deras undervisning om de nationella minoriteterna inom ramen för samhällskunskapen. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med sju lärare verksamma i kommunala skolor i Skåne för att belysa resonemangen. Jag har dels undersökt vad lärarna har för uppfattning om läroplanens skrivelser gällande de nationella minoriteterna och hur uppfattningen påverkar lärarens sätt att integrera ämnet i undervisningen. Vidare har jag undersökt om lärarnas ser några svårigheter i undervisningen som behandlar ämnet inom ramen för samhällskunskapen.Resultaten diskuteras i avslutande del med läroplansteoretiskt perspektiv och tidigare forskning i ämnet. Baserat på de svar jag fått i mina intervjuer belyser jag lärarnas uppfattning om diskrepans mellan läroplanens skrivelser och den tidsram som står till lärarnas förfogande. Uppfattningen bland lärare om läroplanens skrivelser gällande de nationella minoriteterna visar sig vara grundläggande för hur lärarna tar sig an ämnet fortsättningsvis och hur läraren väljer att integrera ämnet i undervisningen. Studien visar även att lärarens intressen och förkunskaper färgar innehållet och underlaget för undervisningen. Genom att belysa ämnet önskade lärarna motverka fördomar bland eleverna. Svårigheter i undervisningen om de nationella minoriteterna föranleds, förutom av tidsbrist, av geografiska aspekter. Detta gör att lärarna i sitt urval av ämnesstoff väljer bort innehåll i undervisningen som behandlar sverigefinnar och tornedalingar i stor utsträckning. Flertalet lärare väljer ändå att undervisa om samerna eftersom de har särskild status som urfolk i Sverige.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia? / The purpose with this work of developing is to show and give proposal on how you on a thematic way can educate about the Swedish national minorities and human rights. After including previous research, history didactics and historical awareness as theories, and the new teaching program Lgr 11 I have done an education plan witch concerns pupils in secondary school in the three subject’s history, Swedish and civics The plan span five weeks and has various elements like theoretical lectures, pictures, movies, drama, creativity and writing exercises. This is to fulfill the different needs among the pupils. The developing work rests on the following two issues: Witch aspects are important in a thematic work in school about human rights and the national minorities in the light of the objective in the teaching program Lgr 11, and why? How can a work like this, on a didactical way, get the pupils aware of the subject history?

Sveriges fem nationella minoriteter (samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) omskrivs i såväl skolans styrdokument som i svensk lagstiftning. Aktuell studie syftar till att utifrån en fenomenografiskt inspirerad metodologi, genom intervjuer, undersöka hur lärare uppfattar sin kompetens om de nationella minoriteterna, hur man didaktiskt arbetar med området samt hur man förhåller sig till den nya läroplanen och samhällsansvaret. Studien genomförs i ett förvaltningsområde i norra Sveriges inland med intervjuer som enda datainsamlingsmetod. Inom fenomenografin och variationsteorin är uppfattningsbegreppet centralt och i resultatet presenteras lärares uppfattningar kopplat till studiens frågeställningar. Genom tiderna har personer tillhörande de nationella minoriteterna utsatts för både kränkningar och annan diskriminering, företeelser som av studiens deltagare kopplas samman med bristande kunskap inom området. Samstämmighet råder gällande den uppfattat låga kompetensen och universitet och högskolor kritiseras för att inte lyfta området. Samhällskunskapsämnets relevans för att skapa goda samhällsmedborgare lyfts och ämnets status gentemot andra teoretiska ämnen ifrågasätts. Didaktiska förfaranden som vuxit fram ur känslan att inte kunna ge eleverna tillräckliga kunskaper presenteras samt att de för lärarna kända analoga läromedlen kritiseras. / Sweden's five national minorities (Sami, Roma, Jews, Swedish Finns and Tornedalians) are described in both the school's governing documents and in Swedish legislation. The study aims to use a phenomenographically inspired methodology, through interviews, to investigate how teachers perceive their competence about the national minorities, how to didactically work with the area and how to relate to the new curriculum and social responsibility. This study is conducted in an administrative area in northern Sweden's inland with interviews as the only data collection method. In phenomenography and variation theory, the concept of perception is central and the result present teachers’ perception linked to the study’s questions. Through the ages, people belonging to the national minorities have been subjected to both violations and other discrimination, phenomena that are linked by the study's participants to a lack of knowledge in the field. There is a consensus regarding the perceived low level of competence and universities and colleges are criticized for not highlighting the area. The relevance of the social science subject for creating good citizens is highlighted and the subject's status compared to other theoretical subjects is questioned. Didactic procedures that have emerged from the feeling of not being able to give the students sufficient knowledge are presented and that the analogue teaching materials known to the teachers are criticized.

Judar är en av Sveriges nationella minoriteter. Enligt Sveriges lag ska de nationella minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla sin kultur främjas. Samtidigt vittnar judar om ökad antisemitism i det svenska samhället. Denna studie utforskar hur tidskriften Judisk Krönika skildrar judiska identiteter i Sverige samt hur upprätthållandet av dessa identiteter påverkas av antisemitism. Genom en tematisk innehållsanalys med hjälp av Giddens teori om självidentiteter är gemenskap och potentiella risker med att uttrycka sin identitet centrala faktorer för att upprätthålla judiska identiteter. Närmare bestämt formas judiska identiteter av historia, kulturliv, traditioner, värderingar samt erfarenheter av antisemitism et cetera. Sammanfattningsvis belyser Judisk Krönika att judiska identiteter är dynamiska och kontextberoende, präglade av både kollektiva och individuella erfarenheter.

Åland har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra år på nacken är det inte alltid det går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Denna uppsats undersöker hur det åländska nationalitetsskyddet har kommenterats av Europarådets rådgivande kommitté i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den åländska utvecklingen granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frångå en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestämmelser, där framför allt de senare utgör en viktig del av det åländska nationalitetsskyddet. Med hjälp av idéanalys har den åländska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag. Den åländska behörigheten gällande immigration och integration samt den rådgivande kommitténs övervakning har även kartlagts, vilket visar att kommittén hittills har kommit både med förslag som vid förverkligande skulle stärka det åländska nationalitetsskyddet och sådana som skulle försvaga det. / The Åland Islands enjoy one of the world’s most extensive systems of cultural and linguistic safeguards. It was, however, created almost one hundred years ago, which often makes its compliance with more recent human rights treaties complicated. This thesis examines how the Advisory Committee of the European Council has commented on the cultural and linguistic safeguards of the Åland Islands in its monitoring work regarding the Framework Convention for the Protection of National Minorities. These comments and the Ålandic developments are analysed in relation to Will Kymlicka’s theory on minority nationalism, which states that national minorities, like majority populations, can leave a xenophobic and exclusionary nationalism based on ethnicity and adapt an inclusive civic nationalism that is open and welcoming towards immigration. Kymlicka argues that this requires that the minority exercise some control over the volume of immigration and over the terms of integration, where particularly the latter form an integral part of Åland’s cultural and linguistic safeguards. Ålandic nationalism has been analysed using an analysis of ideas, and the results show that it has gone from having ethnic features to showing clear civic characteristics. The competences of the Åland Islands in the areas of immigration and integration and the monitoring of the Advisory Committee have also been examined, which shows that the Committee so far has brought forward proposals that would strengthen the Ålandic safeguards as well as proposals that would weaken them.