Den här studien omfattar alla läromedel som är utgivna efter 2018 i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 i svenska. Syftet har varit att analysera läromedlen utifrån förekomst av genus, etniciteter samt religion. Resultatet visar att nationella minoriteter inte finns representerade i de analyserade läromedlen. Resultatet visar också att olika etniciteter inte framkommer i läromedlen, även om det förkommer människor med olika hudfärger. Etnicitet kan dock inte baseras på hudfärg. Resultatet visar också att religion och religiösa symboler inte förekommer i de analyserade läromedlen, annat än som ett fåtal symboler för julfirande samt bilder av kvinnor med hijab. Angående genus visar resultatet på att fördelningen mellan kvinnligt kodade karaktärer och manligt kodade karaktärer skiljer på sig i antal och framställning. Antalet manligt kodade karaktärer syns mest på bild, men omnämns inte i lika stor omfattning i text. Antalet kvinnligt kodade karaktärer omnämns i text och bild oftare än manligt kodade karaktärer. Antalet kvinnligt kodade karaktärer är 158 fler än manligt kodade karaktärer totalt. Utav dessa är dock flera kvinnligt kodade karaktärer djur: kor och hönor etc. De didaktiska implikationerna av resultat från denna studie visar på att man som undervisande lärare inte kan förlita sig på att läromedel i svenska i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 följer likabehandlingskravet i Lgr 11. Samt att det budskap som elever möts av är homogent, vitt och icke-religiöst. Dessa implikationer är inte generaliserbara utanför studiens ramar, men det kan ändå anses intressant för undervisning i svenskämnet i läs- och skrivinlärning för årskurs 1.

The aim of this thesis is to study how public libraries can work to support and promote a national minority language. In the thesis Uppsala Library’s work with the Finnish language is reviewed from 2000 to present.  The data was collected through qualitative interviews with five key figures from Uppsala Library and the Uppsala municipality, visits in four local public libraries and the digital library during the spring 2019 and by examining the official documents of the municipality and information that the local public libraries have produced between 2000 and 2019. Uppsala Library’s work with the Finnish language is discussed in the thesis through themes of power, nationalism and identity processes and analyzed in terms of language revitalization. The findings show that during the first decade Uppsala treated the Finnish language as any other foreign language. It provided access to media in Finnish, but the Finnish language was not visible in the library policy or in the library’s information material and program activities in Finnish were few. A major change in Uppsala Library’s work with the Finnish language started in 2010 when the municipality joined the administrative area for the Finnish language. Since 2010 Uppsala Library has with special efforts supported and promoted the Finnish language. Finnish is used in the library’s information material and is visible in the municipality’s and the library’s documents. Uppsala Library offers many kinds of media in Finnish. The library has organized events where the Finnish language is used for children and adults. The events have also brought to light the Swedish Finns’ experiences and the historical connection the Finnish language has to Sweden. Information in Finnish in the physical and digital libraries, however, could be improved. The objective of the Swedish policy on minorities is to provide support for the historical minority languages so that they are kept alive. Uppsala Library’s work during the 2010s shows public libraries’ potential as a forum for minority politics and their importance in the work with minority language revitalization. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Oxenholt, Patrik (2016) En kvalitativ studie angående samiska elevers upplevelse av den svenska skolans undervisning kring den samiska kulturen och traditionen.Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med studien är att bidra med förståelse om hur samiska elever upplever hur den egna kulturen samt traditionen förmedlas i skolans undervisning.TeoriDe teoretiska ansatserna i studien är representation, kulturell identitet, elitrasism samt skapandet av de ”andra”.MetodStudiens ansats är kvalitativ och sju elever med samisk integrerad undervisning intervjuades i två fokusgrupper. Studien innefattar även enkätundersökning vid en grundskola i södra Sverige samt en skola i södra Norrland.ResultatResultatet visar att skolans förmedling av den samiska kulturen samt traditionen är bristfällig samt icke tidsenlig. Både samiska/icke samiska elever upplever skolans framställning samt förmedling av den samiska kulturen och traditionen mindre bra. Det krävs att skolan belyser den samiska kulturen och traditionen mer i skolans undervisning.

The content of teaching materials considerably affects pupils’ attitudes and worldview. This paper is an analysis of textbooks used in 7th through 9th grade of the Swedish School system in Swedish as a Second Language (SSL) and English as a Foreign Language (EFL). The purpose of this paper is to look at which minority groups, the five official national minorities as well as other minorities, are included and portrayed in the textbook series Tre gånger svenska and Wings Mini as well as to see if there is any bias in their portrayal. The seven types of bias investigated; invisibility, stereotyping and generalizations, unreality, imbalance and selectivity, fragmentation and isolation, linguistic bias and cosmetic bias are an adaption of the framework to detect bias in curriculum materials presented by Sadker and Zittleman (2002/2003). An explanation of the term bias is presented and the paper also discusses ethnicity due to the necessity of making groups to be studied. The study shows that neither of the textbooks examined adhere to the curriculum of the Swedish compulsory school system’s demand for objectivity and that the goal that all children should have knowledge about the five national minorities and their cultures, languages, religion and history is not fulfilled by these books. All seven forms of bias are present in both textbook series with stereotyping being the most frequent form in the SSL material. In the EFL material all forms except cosmetic bias and unreality are found throughout the textbooks. The language in the EFL material contributes to a Eurocentric colonial tone and in countries outside of Great Britain minorities are given little space and are portrayed in mainly stereotypically historical contexts and not as present in a modern society. Although the SSL material frequents many names and pictures of minorities many of them are cosmetic. The concept of ethnocentrism is explicitly brought up to discussion by the same authors/editors who let the language in these textbooks draw up a dichotomy between majority and minority groups which is not present in the EFL material. The need for different perspectives is brought up and colonialism is presented as an invasion with negative effects for the native peoples in countries outside of Sweden. Both textbook series make the new world economical order almost invisible by generally presenting countries in Asia, Africa and South- and Central America in only a rural perspective focused on poverty. The need for didactic text competency for teachers is discussed and a question is posed on politicians’ responsibility to provide financial possibilities for schools to buy new textbooks as the curriculum and the Swedish school system are being changed this year.

Elever med utländsk bakgrund presterar generellt sämre i NO-ämnen än elever med svensk bakgrund. Det kan endast delvis förklaras med socioekonomiska faktorer och språksvårigheter. Det är däremot tänkbart att de försämrade resultaten för elever med utländsk bakgrund kan förklaras av normativ exkludering. Syftet med denna studie är att undersöka om läroplanens krav på alla elevers rätt till likvärdig undervisning uppfylls. De frågeställningar som ställs är om identifieringsmöjligheterna för elever med olika etnisk bakgrund har påverkats av kraven i Lpo94 och Lgr11, och om arbetet med skolans värdegrund återspeglar sig i förändringar av läroböckernas illustrationer. Studien är en kartläggning av förekomsten av synliggörande och normativ exkludering genom osynliggörande med fokus på elevernas förutsättningar inför högstadiet. Den består av en kvantitativ kartläggning av vilka som är avbildade i barn- och skollitteratur under 1750–2015 (utifrån etnicitet, kön och ålder). Den ska inte ses som en läromedelsanalys utan snarare som en analys av värderingar visade genom läromedels­inköp. Studien kan påvisa både långsiktiga trender och kortare fluktuationer i såväl andelen avbildade som graden av inkluderande avbildning. Ingen ökad grad av inkludering kunde detekteras under slutet av 1900-talet och under 2000-talet (förutom angående andelen barn i littera­tur för äldre barn). Märkbarapositiva effekter av Lpo94, Lgr11 och de senare årens värdegrundsarbete i skolan kan alltså inte detekteras. Det bör därför krävas nya typer av insatser för att kunna uppnå kravet på likvärdig undervisning för alla elever. / The purpose of this study is to examine if the Swedish ethnocentrism influences the education in biology in Swedish school: if students with different ethnical background have unequal opportunities to identification due to inequality in representation in Swedish school books, and of the current Swedish curriculum Lgr11 and the previous curriculum Lpo94 have had any effect on representation in Swedish school books. Students with non-Swedish ethnical background generally perform less well in science than students with Swedish ethnical background. It can only be partially explained by socio-economic factors or language skills. However, norm-based exclusion could be a major factor. This study focus on normative exclusion through invisibilizing. It reports an intersectional quantitative study of depiction of age, ethnicity, gender and national minorities in Swedish children and school books 1750–2015. It is not an analysis of text books as such but rather an analysis of values shown by purchases of educational material. The analyses revealed both long-term trends and shorter fluctuationsin the degree of depictions as well as in the degree of exclusion/inclusion. The study cannot find any detectable increase in ethnic or gender inclusion during the late 20thand the 21thcentury. Therefore, any significant positive effects of the national Swedish curricula Lpo94 and Lgr11 and the focus of core values (“värdegrund”) can be excluded.

Sedan år 2000 har Sverige fem erkända nationella minoriteter - samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Bland annat har detta inneburit att samtliga svenska kommuner är skyldiga att samråda med de nationella minoriteterna i frågor som berör dem. Då den uppföljning och utvärdering som hittills utförts nästan enbart fokuserat på kommunernas arbete med frågan och hur de upplever att samråden fungerar, har denna uppsats syftat till att kartlägga hur de minoritetsrepresentanter som är aktiva i de kommunala samråden upplever sitt deltagande. Studien har således ett beskrivande syfte snarare än ett förklarande. För att undersöka detta har en enkät skickats ut till de representanter för den sverigefinska minoriteten som är aktiva i 55 av de 59 kommuner som är anslutna till förvaltningsområdet för finska. Enkätfrågorna är uppdelade i fyra delområden och antas täcka in de viktigaste dimensionerna gällande inflytande, påverkan och deltagande. Dessutom har frågor angående personernas bakgrund ställts för att på så vis kunna upptäcka skillnader i uppfattningen om hur samråden fungerar med hänsyn till dessa bakgrundsvariabler. De slutsatser som dras är först och främst att samråden tycks fungera bra. Strax under 70 procent av de som besvarat enkäten känner sig nöjda med hur samrådet i sin kommun fungerar överlag. En mycket stor majoritet av minoritetsrepresentanterna känner bland annat att de kan göra sina röster hörda på samrådsmötena och att kommunens representanter är intresserade av deras åsikter. Något färre, om än fortfarande en majoritet, anser att minoritetsrepresentanternas åsikter är avgörande för de beslut som fattas. Den kritik som lyfts mot samråden i enkäten handlar främst om att göra mötena mer effektiva och att beslutsprocessen ofta är mycket utdragen. Få skillnader i svar med hänsyn till bakgrundsvariabler såsom utbildning, ålder, kön eller tidigare engagemang har upptäckts. I den mån skillnader finns är de inte systematiska utan skiljer sig åt mellan olika frågor. Utifrån detta dras slutsatsen att de som är aktiva i samråden tycks kunna delta på samma villkor.

This bachelor thesis will discuss Sweden’s minority politics, describe the national minorities, what rights they have and how these rights are observed. The purpose is to present the formal Swedish minority politics and how it is working in reality. Will Kymlicka’s theory about special group rights for minorities will be applied to find out how these rights corroborate with the legal rights. Sweden’s minority politics is based on the Council of Europe’s two conventions for minority protection, so the main analytical focus will be on how these articles are followed in practice by Swedish authorities. The results show that there are some similarities between Kymlickas group rights and the rights that the national minorities in Sweden have, but there are important differences. Swedish authorities also has problems to live up to the European Council’s minority conventions, so the main conclusion is that several improvements must be made in Swedish minority politics.

Introduction. This study investigates the needs of the Sami people when it comes to the local library and its functions and activities. The Sami are recogniced as the indiginous people of Sweden, and was historically put under the stress of colonisation by the Swedish government, causing a loss of language, culture and ultimatly damaged the feelings of identity in parts of the Sami population. Method. With the help of 3 focus groups made up of members of local Sami associations, this study gathered the opinions of the Sami, when it comes to their local library and what they wish the library would do for them. The discussions were recorded, transcribed and analysed. Results. The Sami had a clear idea of their needs and demands, and could state them clearly. They wished for more litterature in the Sami languages, more litterature with parallel languages: Sami/Swedish side by side to aid in reading, more audio books, more cultural events and a bigger exposure of the Sami to the public. They also wished for activities aimed at the Swedes, to educate them about the history and struggles, life and culture of the Sami. Conclution. The local libraries of Sweden have a big potential to fulfil the needs and wishes of the Sami. They need to consider not only activities aimed directly at the Sami, but to an equal amount activities aimed at the Swedes, to educate them about all things Sami. These educational activities can and should take place in all parts of Sweden, not only in communities with a visible Sami population. This is a two years master’s theses in Library and Information Science.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de nationella minoriteterna synliggörs på ett svenskt folkbibliotek samt hur bibliotekets arbete kan förstås utifrån R. David Lankes teoretiska ramverk för The New Librarianship. Enligt tidigare studier är det flera av Sveriges folkbibliotek som idag inte uppfyller det lagstadgade uppdraget gentemot de nationella minoriteterna. Uppdraget ska realiseras av olika aktörer i samhället, däribland biblioteken och bibliotekarier. Hur uppdraget utförs verkar vara beroende av resurser men framförallt av professionens kunskap och kompetens vilket sannolikt är något som påverkar målgruppens synliggörande på biblioteken. Det avser både på individnivå och institutionell nivå. Det skapar en ojämlikhet i samhället och är problematiskt ur flera aspekter men främst på grund av att man inte uppfyller lagstiftningen om demokratiska, mänskliga rättigheter. Lisa Hussey (2010) menar att det sätt som professionella inom biblioteks-och informationsvetenskap tillhandahåller tjänster kan stärka positiva sociala strukturer men det kan också förstärka orättvisor.  Metod och teori: Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete gentemot de nationella minoriteterna i Sverige. Det empiriska materialet består av en semistrukturerad intervju med två respondenter, en observationsstudie av biblioteksrummet och en textanalys av Upplands Väsby kommuns biblioteksplan 2021–2024. För analys av studiens resultat, används utvalda delar av R. David Lankes teoretiska ramverk The New Librarianship. Material och resultat: Genom studier av den semistrukturerade intervjun, observationsstudien och närläsning av Upplands Väsby biblioteksplan framkom det sju teman som resultatet delades in i. I undersökningen framgår det att den enskilda bibliotekariens engagemang, kunskap och kompetens spelar en viktig roll för bibliotekets arbete med att stärka och främja de nationella minoriteterna. Det framgår även att det är en politisk fråga och en fråga om resurser som påverkar hur målgruppen synliggörs i samhället. I resultatet lyfts även vikten av samverkan fram, dels med minoriteterna själva, dels med andra aktörer i samhället. Slutsatser: På Upplands Väsby bibliotek drivs det ett medvetet och riktat arbete för de nationella minoriteterna. Det kan ses som en utveckling av uppdraget och en ny bibliotekarieroll, som med rätt kompetens och kunskap har utrymme att bedriva ett värderingsstyrt biblioteksarbete. Med begränsade resurser behöver prioriteringar göras och man kan även med små medel synliggöra och samverka på olika sätt. Genom omvärldsbevakning och att vara i samtal med andra kan man vidga sin kunskap. De delarna tillsammans och att verka för mångfald av människor, litteratur och programverksamhet kan ändå åstadkomma viss skillnad i bibliotekens arbete gentemot de nationella minoriteterna. / Problem and purpose: The purpose of this study is to investigate how the national minorities are made visible in a Swedish public library and how the library´s work can be understood from R. David Lankes theoretical framework The New Librarianship. According to previous studies, several of Sweden’s public libraries do not fulfill their statutory mission towards the national minorities. The mission must be realized by various actors in society, including libraries and librarians. How the assignment is carried out seems to depend on resources, but above all by the librarian’s knowledge and competence, which is likely something that affects the visibility of the target group in the libraries. This applies both at the individual level and at the institutional level. It creates an inequality in society and is problematic from several aspects, but mainly due to not complying with the legislation on democratic, human rights. Lisa Hussey (2010) argues that the way library and information science professionals provide services can reinforce positive social structures but also reinforce injustice. Method and theory: The survey is a qualitative case study of Upplands Väsby library’s work towards the national minorities in Sweden. The empirical material consists of a semi structured interview with two respondants, an observation study of the library room and a text analysis of Upplands Väsby municipality library plan 2021-2024. For analysis of the study’s result, selected parts of R. David Lankes theoretical framework The New Librarianship are used. Materials and results: Through studies of the semi-structured interview, the observation study and a close reading of Upplands Väsby’s library plan, seven themes emerged which the result were divided into. The survey shows that the commitment, knowledge, and competence of the individual librarian play an important role in the library’s work to strengthen and promote the national minorities. It also appears that it is a political issue and a matter of resources that affect how the target group is made visible in society. The result also highlights the importance of cooperation with the minorities themselves and with other actors in society. Conclusions: At Upplands Väsby’s library, a conscious and targeted work is carried out for the national minorities. It can be seen as a development of the mission and a new librarian role, which with the right skills and knowledge has room to carry out value-driven library work. With limited resources, priorities need to be set, but even with small funds you can collaborate with and make the national minorities visible in different ways. By observing the world around you and being in conversations with other, you can expand your knowledge. Those parts together and working for a diversity of people, literature and program activities can still make a certain difference in the work of the libraries for the national minorities.

År 2019 förstärktes Sveriges skollag och därmed förskolans uppdrag med att främja Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer i förskolan (Skolverket, 2018a). Trots förstärkningen i skollagen framgår det i tidigare forskning att det förekommer kunskapsbrister i skolan, därmed även i förskolans verksamhet, kring Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer (Rodell Olgaç, 2020). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en del av svaret på kunskapsbristerna kan återspeglas i de diskurser som dominerar samhällsdebatten kring nationella minoriteters språk och kulturer i Sverige. En viktig plattform för skapandet och reflektionen av dessa diskurser är media (Fairclough, 1995). Studien har därför genomförts som en dokumentanalys, där fokuset har varit på mediediskurser som berör nationella minoriteters språk och kulturer. Analysen har sedan fortsatt med att undersöka på vilket sätt de framträdande mediediskurser potentiellt kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet. Det insamlade materialet bestod av tidningsartiklar från tre av Sveriges största dagstidningar under år 2010- år 2022. För att identifiera och analysera mediediskurser har kritisk diskursanalys använts samt Faircloughs (1992; 2015) tredimensionella analysmodell. För att utforska hur dessa mediediskurser kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet har även Nancy Frasers teori om social rättvisa tillämpats (Fraser, 2003; 2008; 2011). Resultaten av studien tyder på att mediematerialet som behandlar nationella minoriteter genomgående uttrycker bland annat en assimilerande och diskriminerande diskurs under hela den analyserade tidsperioden. En analys med utgångspunkt i Frasers (2003) teori om social rättvisa har resulterat i att dessa diskurser kan utgöra hinder för förskolans främjande av nationella minoriteters språk och kulturer. Den framträdande diskrimineringsdiskursen och assimileringsdiskursen kan i sin tur riskera att öka den kulturella dominansen på samhällelig nivå och förstärka en enspråkig norm där svenska språket och kulturen anses vara överordnat andra språk och kulturer, inklusive nationella minoriteters språk och kulturer. Dessa konsekvenser av diskurserna kan i sin tur riskera att negativt påverka förskolans pedagogiska arbete genom att politiska beslut om förskolans läroplansinnehåll inte prioriterar nationella minoriteters språk och kulturer samt att förskolans strävan mot en likvärdig förskola, där alla barn har rätt till sitt/sina språk, riskeras att motverkas. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att det är av stor vikt att förskolepersonal intar ett normkritiskt perspektiv för att bli medvetna om de normer och strukturer som hindrar främjandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer i förskolan och på så sätt kunna arbeta för en mer socialt rättvis förskoleverksamhet.