The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject. From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are. Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science.

Laborationer är ett naturvetenskapligt arbetssätt, som ger tillfälle för eleverna att förstå hur den naturliga världen fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillåter antingen att läraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lär sig mer, men i utbyte mot högre krav på samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, då de bara följer instruktionerna. Studiens syfte var att undersöka vad eleverna lärde sig i styrda respektive öppna laborationer om verkningsgrad i Naturkunskap A på Elprogrammet. Studien var kvantitativ i form av enkäter, med inslag av kvalitativa observationer. Materialet analyserades med ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet blev att eleverna lärde sig inte mer om begreppet verkningsgrad i varken de öppna eller styrda laborationerna. Den kvalitativa analysen gav att eleverna fokuserar mer på begrepp i den öppna laborationen och i den styrda koncentrerar eleverna sig på att producera resultat.

Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap. Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen– i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen. Gällande den naturvetenskapliga begreppsbildningen däremot, är medvetenheten låg gällande det process- och målinriktade arbetssättet för naturvetenskaplig begreppsbildning. Lärarna fokuserar på läs, skriv- och räkneutveckling framför naturvetenskaplig begreppsbildning, varför så kallad ”utematte” ibland ersätter en möjligt integration av de båda ämnena. Utematte definierar jag som matematik, där naturmaterial användes som redskap för den matematiska begreppsbildningen

<p>Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen– i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen. Gällande den naturvetenskapliga begreppsbildningen däremot, är medvetenheten låg gällande det process- och målinriktade arbetssättet för naturvetenskaplig begreppsbildning. Lärarna fokuserar på läs, skriv- och räkneutveckling framför naturvetenskaplig begreppsbildning, varför så kallad ”utematte” ibland ersätter en möjligt integration av de båda ämnena. Utematte definierar jag som matematik, där naturmaterial användes som redskap för den matematiska begreppsbildningen</p>

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt. Slutsatsen är att förskollärarna i studien, till stor del, har en god vilja och ett engagemang att stimulera barns intresse för naturkunskap och de delger oss många goda och konkreta exempel på hur detta kan göras. / Young children show early interest in science and it is the preschool’s mission to capture and exploit this interest. The purpose of this thesis is to investigate how preschool teachers work to stimulate children’s interest in science. The study is based on six qualitative interviews with preschool teachers from three different preschools in a medium-sized Swedish city. The study addresses what an exploratory approach means to the preschool teachers and how they work to take the children’s interest in science further. The result is that preschool teachers stimulate children’s interest in science by being present, asking ambitious questions, photographing events, discussing in the team and by working theme oriented. The conclusion is that preschool teachers in the study largely has a good will and commitment to stimulate children’s interest in science, and they provide us many good and concrete examples of how this can be done.

Höstens 2011 övergick svensk gymnasieskola till ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” (Lgy 11) och i samband med detta lyftes sex- och samlevnads-undervisning in i flera ämnen, bland annat i naturkunskap. Eftersom sex och samlevnad i alla tidigare läroplaner legat utanför ämnena uppkom en unik situation när området skulle implementeras. Syftet med denna studie har varit att få en bild av hur detta nypålagda uppdrag kunde lösas. Empirin i studien utgörs av transkriberade samtal förda under seminarier i ett arbetslag med naturkunskapslärare som läste en fortbildningskurs i sex- och samlevnadsundervisning. Studiens bakgrund ger en historisk resumé över sex- och samlevnadsundervisning i Sverige med gymnasiefokus och har ett lärarperspektiv. Kapitlet ger inblick i frågor som rör undervisningens komplexitet där personliga gränser, jämställdhet, elevperspektiv, hälsofrämjande perspektiv och alla elevers delaktighet är centrala. Det insamlade materialet har behandlats med en diskursanalytiskt inspirerad metod. Av resultatet framgår att lärargruppens funderingar ligger i linje med en hel del av litteraturen, men en markant skillnad framträder. Dikotomin mellan risk och bejakande, som belyses i flera texter, är inte tydligt framgående i samtalen. Istället binds samtalen om undervisning samman av lärarnas omtanke om eleverna. I omtanken ryms flera aspekter av elevernas liv och leverne, men utan litteraturens motsättningar. När de diskursliknande sammanhangen skola samt hälso- och sjukvård ställs i relation till varandra framgår, av lärares och skolsköterskas resonemang, att det förutsätts finnas en större tilltro till hälso- och sjukvårdens fysiologiska kunskaper, oavsett faktiska förhållandena.

Detta examensarbete har för avsikt att ta reda på vilka faktorer inom ”Expectancy-Value” (Förväntan - värde) teori är avgörande för motivationen i naturkunskap blandgymnasieeleverna. Förväntan-värde teori utgår ifrån 2 faktorer: förväntan på attlyckas och målvärden, dvs värden man sätter på målen. Undersökningen ämnar attbesvara frågan om samverkan mellan elevernas förväntningar på sina egna förmågoroch målvärde ur elevernas och lärarens perspektiv. Två kompletterande metoderanvänds: lärarintervjuer och elevenkäter. Resultat pekar på ett komplext samspelmellan ovannämnda faktorerna. Eleverna värderar högt viktighet av sinaprestationer. Däremot visar de varken starkt inre intresse eller ser innehålletsviktighet utanför skolan. Lärarna anger större perspektivet på fenomenet ochelevsvaren. Vidare nämns andra betydelsefulla faktorer som ligger i samklang medförväntan-värde teoretiska ramverket. Examensarbetets resultat är viktigt både förförfattarens framtida jobb samt för lärare och forskare som vill skapa förståelse avfenomenet, förbättra undervisningskvalité och som underlag för vidare forskning.

Forskning har tidigare visat att laborativa aktiviteter i den naturvetenskapliga undervisningen kan bidra till fler olika typer av lärande hos eleverna. Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till och arbetar med laborativa aktiviteter i det tvärvetenskapliga gymnasieämnet naturkunskap. Litteraturen har visat att lärares förhållningssätt kan bero på en rad olika faktorer såsom ämneslojalitet, erfarenhet och kompetensutveckling. De frågeställningar som denna undersökning grundar sig på handlar om jämförelser i förhållningssätt mellan lärare med olika ämnesbakgrund, vilka skillnader som finns mellan laborativa aktiviteter i naturkunskap jämfört med biologi eller kemi samt vilka skillnader som finns bland laborativa aktiviteter i de olika naturkunskapskurserna. Undersökningen har genomförts som en enkätstudie där 41 undervisande lärare i naturkunskap deltog. Även om statistisk signifikans inte kunnat säkerhetsställas i den första frågeställningen på grund av det relativt lilla urvalet visar resultaten på både likheter och skillnader mellan förhållningssätt hos lärare med olika ämnesbakgrund. Resultaten visar också att de allra flesta lärare inte alls eller delvis använder samma laborationer i naturkunskap som i biologi och kemi där ämnesinnehåll, teoretisk-, och praktisk svårighetsgrad lyfts som största skillnader. Många likheter syns även mellan de olika naturkunskapskurserna men en tendens till att NK1b och kanske framförallt NK2 är utformade mer för att förbereda eleverna för framtida naturvetenskapliga studier. En slutsats som kan dras av undersökningen och som också ligger i linje med skolinspektionens granskning är att det finns stor spridning mellan skolor vilka förutsättningar som lärare ges att genomföra laborativa aktiviteter. Detta är något som kan äventyra den likvärdiga utbildning alla elever i Sverige har rätt till. Resultaten från denna undersökning visar också på spridning inom lärarkåren bland annat på antalet laborativa aktiviteter som genomförs samt deras upplägg. Eftersom naturkunskap är ett relativt nytt ämne saknas det forskning på området och det behövs därför fler och mer omfattande studier för att säkerhetsställa en gemensam konsensus kring vad ämnet naturkunskap är och bör innehålla. Detta för att säkerhetsställa en kvalitativ och likvärdig kunskapsnivå i hela landet både bland elever och undervisande lärare.