<p>The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject.</p><p>From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are.</p><p>Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science.</p>

Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare. Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap. Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.

The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject. From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are. Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science.

Laborationer är ett naturvetenskapligt arbetssätt, som ger tillfälle för eleverna att förstå hur den naturliga världen fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillåter antingen att läraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lär sig mer, men i utbyte mot högre krav på samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, då de bara följer instruktionerna. Studiens syfte var att undersöka vad eleverna lärde sig i styrda respektive öppna laborationer om verkningsgrad i Naturkunskap A på Elprogrammet. Studien var kvantitativ i form av enkäter, med inslag av kvalitativa observationer. Materialet analyserades med ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet blev att eleverna lärde sig inte mer om begreppet verkningsgrad i varken de öppna eller styrda laborationerna. Den kvalitativa analysen gav att eleverna fokuserar mer på begrepp i den öppna laborationen och i den styrda koncentrerar eleverna sig på att producera resultat.

Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap. Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen– i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen. Gällande den naturvetenskapliga begreppsbildningen däremot, är medvetenheten låg gällande det process- och målinriktade arbetssättet för naturvetenskaplig begreppsbildning. Lärarna fokuserar på läs, skriv- och räkneutveckling framför naturvetenskaplig begreppsbildning, varför så kallad ”utematte” ibland ersätter en möjligt integration av de båda ämnena. Utematte definierar jag som matematik, där naturmaterial användes som redskap för den matematiska begreppsbildningen

<p>Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen– i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen. Gällande den naturvetenskapliga begreppsbildningen däremot, är medvetenheten låg gällande det process- och målinriktade arbetssättet för naturvetenskaplig begreppsbildning. Lärarna fokuserar på läs, skriv- och räkneutveckling framför naturvetenskaplig begreppsbildning, varför så kallad ”utematte” ibland ersätter en möjligt integration av de båda ämnena. Utematte definierar jag som matematik, där naturmaterial användes som redskap för den matematiska begreppsbildningen</p>

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt. Slutsatsen är att förskollärarna i studien, till stor del, har en god vilja och ett engagemang att stimulera barns intresse för naturkunskap och de delger oss många goda och konkreta exempel på hur detta kan göras. / Young children show early interest in science and it is the preschool’s mission to capture and exploit this interest. The purpose of this thesis is to investigate how preschool teachers work to stimulate children’s interest in science. The study is based on six qualitative interviews with preschool teachers from three different preschools in a medium-sized Swedish city. The study addresses what an exploratory approach means to the preschool teachers and how they work to take the children’s interest in science further. The result is that preschool teachers stimulate children’s interest in science by being present, asking ambitious questions, photographing events, discussing in the team and by working theme oriented. The conclusion is that preschool teachers in the study largely has a good will and commitment to stimulate children’s interest in science, and they provide us many good and concrete examples of how this can be done.

Höstens 2011 övergick svensk gymnasieskola till ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” (Lgy 11) och i samband med detta lyftes sex- och samlevnads-undervisning in i flera ämnen, bland annat i naturkunskap. Eftersom sex och samlevnad i alla tidigare läroplaner legat utanför ämnena uppkom en unik situation när området skulle implementeras. Syftet med denna studie har varit att få en bild av hur detta nypålagda uppdrag kunde lösas. Empirin i studien utgörs av transkriberade samtal förda under seminarier i ett arbetslag med naturkunskapslärare som läste en fortbildningskurs i sex- och samlevnadsundervisning. Studiens bakgrund ger en historisk resumé över sex- och samlevnadsundervisning i Sverige med gymnasiefokus och har ett lärarperspektiv. Kapitlet ger inblick i frågor som rör undervisningens komplexitet där personliga gränser, jämställdhet, elevperspektiv, hälsofrämjande perspektiv och alla elevers delaktighet är centrala. Det insamlade materialet har behandlats med en diskursanalytiskt inspirerad metod. Av resultatet framgår att lärargruppens funderingar ligger i linje med en hel del av litteraturen, men en markant skillnad framträder. Dikotomin mellan risk och bejakande, som belyses i flera texter, är inte tydligt framgående i samtalen. Istället binds samtalen om undervisning samman av lärarnas omtanke om eleverna. I omtanken ryms flera aspekter av elevernas liv och leverne, men utan litteraturens motsättningar. När de diskursliknande sammanhangen skola samt hälso- och sjukvård ställs i relation till varandra framgår, av lärares och skolsköterskas resonemang, att det förutsätts finnas en större tilltro till hälso- och sjukvårdens fysiologiska kunskaper, oavsett faktiska förhållandena.