Estetiska lärprocesser ska enligt läroplanen finnas med i grundskolans utbildning. Det finns olika typer av estetiska lärprocesser, exempelvis musik och dans. Däremot fokuserar denna studie enbart på drama och bild. Drama och bilds ändamål är att användas i skolans verksamhet för att alla är olika och även lär på olika sätt. Naturkunskap innehåller abstrakta ämnen där estetiska lärprocesser kan fungera som ett komplement för att fånga elevernas intresse. I den generella forskningenhar det visat sig att mötet mellan det konkreta och abstrakta är en viktig del för att öka elevernas problemlösningsförmåga samt kritiska tänkande. Både språkutvecklingen och det motoriska hos barnet har visat sig öka när estetiska lärprocesser har använts i undervisningen. Det framkom tydligt under arbetets gång att forskning inom området estetiska lärprocesser kopplat till naturkunskap var bristfällig. Syftet med denna litteraturstudie är att få syn på de utmaningar och möjligheter som forskningen beskriver med att arbeta med estetiska lärprocesser i NO-undervisningen. Materialet i litteraturstudien är inhämtad från forskningsbaserade artiklar. Utifrån sökande i olika databaser hittades artiklar inriktade till vårt område främst i databasen Education Resources Information Center (ERIC). Resultatet utifrån artiklarna sammanställs och indikerar i att drama och bild gynnar elevernas förståelse förde naturorienterande ämnena på flera olika sätt. Möjligheter synliggörs för positiv påverkan på elevers motivation, engagemang samt attityd gentemot ämnet när drama och bild nyttjas som komplement i NO-undervisningen. Däremot påvisas även utmaningar med estetiska lärprocesser, såsom lärarens ledarstil, klassrumsmiljön och resurser. Lärarens engagemang och kunskap inom naturkunskap och de estetiska lärprocesserna spelar även en viktig roll för elevernas fortsatta intresse och förståelse för naturkunskap.

Undervisningens syfte i naturkunskap är att ge eleverna förståelse för sig själva och omvärlden de lever i (LGR11 rev. 2019). Vår skyldighet som blivande lärare är att se till att alla elever lyckas, därför ligger det i vårt intresse att hitta samt tillämpa arbetssätt som främjar undervisningen i ämnet. Det finns omfattande forskning som redogör för att utomhuspedagogik är ett främjande komplement för att uppnå en framgångsrik undervisning i naturkunskap. Kunskapsöversiktens syfte är att lyfta lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap, vad de ser för möjligheter samt hinder med detta. Kunskapsöversikten är avgränsad till endast nordisk forskning och inkluderar studier med lärare verksamma i grundskolan. För att uppnå syftet granskades artiklarna utifrån följande frågeställningar:  - Vad ser lärare för möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap?  - Vad ser lärare för hinder med utomhuspedagogik i naturkunskap? Kunskapsöversikten innefattar sex vetenskapliga artiklar med fokus på lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap. Urvalet grundar sig på systematiska litteratursökningar genom databassökningar i två olika sökmotorer, samt genom manuell sökning. Utifrån forskningsfrågorna formulerades sökord som tillämpades vid databassökningen. Urvalet begränsades sedan utifrån inkluderingskriterier som var anpassade efter översiktens syfte. Därefter genomfördes en kartläggning för att styrka artiklarnas relevans för vår frågeställning och syfte. Resultatet av kartläggningen belyser likheter respektive skillnader i lärare syn på utomhusundervisning i naturkunskap. Lärarna betonar flera möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap som de menar gynnar elevers lärande. Konkretisering med autentiska upplevelser, affektiva känslor och rumsliga möjligheter lyfts som gemensamma faktorer i lärarnas utsagor. De framhäver även hinder för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Dessa berör aspekter som lärarkompetens, måluppfyllelse samt organisatoriska aspekter. Det framkommer att lärare saknar tydlig struktur och vägledning för att kunna utforma en framgångsrik utomhuspedagogisk undervisning som kompletterar den traditionella lärandekontexten inomhus. Vidare forskning erfordras för att kunna tillgodose lärares behov av resurser och vägledning.

No description available.

Syftet med studien är att belysa för- och nackdelar med inomhus- och utomhusundervisning ur elevers perspektiv. Studien har en kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två teoretiska perspektiv: homo ludens-perspektivet och det pragmatiska perspektivet. Slutsatsen är att elever ställer sig positiva till utomhusundervisning och att de kan återberätta lektionsinnehållet från utomhusvistelserna tydligare än undervisningstillfällena inomhus.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskolaEn likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till alla pedagoger borde arbeta på ett mer likvärdigt sätt i verksamheten med barnen för att de ska kunna finnas En likvärdig förskola för alla.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien ämnar även undersöka hur eleverna ser på sitt eget lärande i det utvidgade klassrummet. Det är en kvalitativ studie och för att besvara våra frågeställningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. Frågeställningarna som ställs är: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lärande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering. I resultatet framkommer det att eleverna som medverkat i studien har positiva attityder gentemot NO som sker utomhus. Samtidigt visar eleverna på vissa svårigheter kring att definiera- och förklara vad NO är, samt att kunna särskilja det från övriga ämnen så som svenska och matematik. Elevernas belyser vidare att de visuella, ett undersökande arbetssätt samt att arbeta med andra som bidragande faktorer till hur de lär sig i de utvidgade klassrummet.

Tidigare studier har visat att många lärare använder läroboken i stället för ämnesplanen när de planerar sina lektioner, något som är vanligare bland lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Andra studier har visat att det förekommer otydligheter i läroböckernas genetikavsnitt. Dessa otydligheter uppstår när den vetenskapliga förståelsen av genen funktion förenklas och förs in i läroböckerna. Fyra lärarintervjuer genomfördes för att undersöka hur lärare planerar sin undervisning utifrån lärobok och ämnesplan och läroboksanalyser utfördes för att se hur genetikinnehållet var utformat. Läroboksanalyserna visade att det fortfarande förekommer otydligheter kring genbegreppet i läroböckerna som kan skapa svårigheter för elevers förståelse av genetik. Intervjuanalysen pekade på att lärarna planerade olika för användning av läroboken i biologi- och naturkunskapsklasser, där läroboken användes mycket mer sällan i naturkunskapsklasserna. Vidare indikerade intervjuanalysen även att läroboken var mer styrande i planeringen av genetik än i andra ämnesinnehåll. Diskussionen fokuserar på vilken roll läroboken spelar när lärare planerar sina lektioner och kring skillnaden i undervisning för de elever som ska gå vidare till naturvetenskapliga högskolestudier och de som inte ska det.

En del av syftet med ämnet naturkunskap i den svenska gymnasieskolan är att ge eleverna en slags naturvetenskaplig allmänbildning eller scientific literacy, som grund för diskussion och ställningstaganden i aktuella samhällsfrågor. Att undervisa naturkunskap med utgångspunkt i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är en metod där argumentation och diskussion får ta mycket plats i klassrummet. Studier visar dock att många lärare känner att diskussionen sker på bekostnad av kursens naturvetenskapliga innehåll och en omfattande studie visar att elever baserar sina argument på värderingar i högre grad än kunskap. Den här studien undersöker elevers argumentation och vad den baseras på för att öka kunskapen om hur argumentation och diskussion kan användas i undervisningen på ett bra sätt. Eleverna instruerades att argumentera för och emot en SNI som de själva valde. Deras skriftliga argument analyserades sedan med avseende på perspektiv (biologiskt, ekonomiskt eller socialt perspektiv) och grund (kunskap, värdering eller personlig erfarenhet). Resultaten visade att en övervägande majoritet av argumenten baserades på kunskap, en mindre del på värderingar och ytterst få på personlig erfarenhet. Det perspektiv som flest argument utgick ifrån var biologiskt, men det varierade mellan ämnena. En slutsats är att hur elever argumenterar är i hög grad beroende av hur den lärarledda diskussionen i klassrummet ser ut, vilka typer av argument som tas upp där och hur de värderas. Som lärare är det alltså viktigt att ha klart för sig vad bra argumentation är och föregå med gott exempel för eleverna.