I detta examensarbete diskuteras huruvida barnprogram kan vara lärande för förskolebarn och vilka möjligheter det finns att använda barnprogram som material för lärande i förskolan. Undersökningen syftar till att uppmärksamma barnprogram ur ett lärandeperspektiv med fokus på matematik, teknik, språk och naturkunskap eftersom dessa lärandeområden kan förankras i förskolans läroplan och dess definition av kunskap och lärande. Observationer av ett barnprogram ligger till grund för undersökningen och tolkas med hjälp av aktuell forskning i ämnet. Undersökningen utgörs av TV-observationer av tio avsnitt ur barnprogrammet Stor och Liten. Resultatet av undersökningen visar att barnprogram innehar flertalet möjligheter att vara lärande för barn utifrån ovanstående lärandeområden samt även som material för lärande i förskoleverksamheten. Att se teknik och multimedias potential och vara öppen för barnprograms möjligheter till lärande för små barn är viktiga slutsatser i denna undersökning. En annan viktig slutsats är insikt kring de möjligheter som finns för vidare användning av barnprogram som material för lärande i förskolan.

Vad tycker elever på handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar på just dessa elevers syn på skolämnet Naturkunskap och bygger på elevers inställning till olika arbetssätt och arbetsområden. Det övergripande syftet är att öka intresset för naturvetenskap i allmänhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program.Via två empiriska undersökningar, en enkät samt intervjuer, är målet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förända med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del är positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lärare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande är det som prioriteras högst bland eleverna. / How does pupils on the Buisness och administrationprogram feel about their education in science? The aim is to improve these pupils attitudes towards science.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delområden i biologi. Progressionen har undersökts från årskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap på gymnasiet. Studien har genomförts med hjälp av enkäter där eleverna har fått besvara öppna frågor kring fotosyntes, växthuseffekt, matspjälkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrån tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frågorna kring fotosyntes, växthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frågan om matspjälkning. Vi har också undersökt varifrån eleverna själva anser att de fått sin kunskap ifrån gällande de valda ämnesområdena. Här pekar resultaten på att skolan anses vara en viktig källa till elevernas kunskap.

Människan är beroende av biologisk mångfald men utgör samtidigt ett hot mot den. Detta hot kan möjligtvis avhjälpas genom ett förmedlande av kunskaper. Ett sätt på vilket förmedlandet av kunskaper kan ske är genom läroböcker i skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur biologisk mångfald behandlas i läroböcker för naturkunskap 1b. Detta genom att 1) Studera hur biologisk mångfald definieras mot bakgrund av den definitionen som fastställts av konventionen om biologisk mångfald (CBD) som består av tre nivåer 2) Studera vilka incitament som ges för att bevara biologisk mångfald genom fyra argument som lagts fram av Helldén med flera samt 3) Studera hur biologisk mångfald behandlas utifrån den faktabaserade, normerande och pluralistiska traditionen. Detta har gjorts genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Studien kom fram till att samtliga läroböcker är ofullständiga i sin behandling av biologisk mångfald utifrån de tre ovannämnda frågeställningarna sammantaget. Vad gäller den första frågeställningen återfanns alla tre nivåer i enlighet med CBD i tre av fem läroböcker. Läroböckerna som anger den andra nivån av biologisk mångfald som handlar om variation av arter gör det på ett ofullständigt sätt. Detta eftersom böckerna endast förklarar denna nivå på ett sätt som antingen syftar på artrikedom eller endast som variation av arter utan att vidare förklara vad detta innebär. Variationen av arter innefattas nämligen både av artrikedom och den relativa abundansen. Artrikedomen tas förvisso upp antingen explicit eller implicit men den relativa abundansen återfinns inte i läroböckerna. Detta är en ny insikt inom området och därför bör lärare beakta detta när de undervisar och möjligen kompensera för detta. Vad gäller den andra frågeställningen är det endast två av fem läroböcker som tar med alla fyra incitament för bevarandet av biologisk mångfald som lagts fram av Helldén med flera. Vad gäller den sista frågeställningen är det endast en bok som utmärker sig och behandlar biologisk mångfald utifrån den pluralistiska traditionen på ett fullgott sätt.

Undervisning i sexualitet, samtycke och relationer är ett väl omdebatterat undervisningsområde under ständig utveckling. Den ständiga utvecklingen kan dels tänkas bero på den nyligen införda läroplanen, Lgy22, dels avslöjanden från tidigare forskning vilka tyder på ett elevmissnöje kring den undervisning eleverna fått möjlighet att ta del av. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur verksamma lärare och deras elever uppfattar den undervisning i sexualitet, samtycke och relationer som ges inom ämnet naturkunskap samt hur Lgy22 influerat arbete. Detta för att försöka skapa en bild av de faktorer elever upplever påverka undervisningen. Studiens resultat tar utgångspunkt i semistrukturerade lärarintervjuer samt elevenkäter vilka analyserats med hjälp av en interpretativ fenomenologisk analysmetod. Enkäterna och intervjuerna möjliggjorde en inblick i de båda studiegruppernas livsvärldar där lärarnas erfarenheter skildrar de många möjligheter samt utmaningar undervisningen inbegriper medan elevernas upplevelser förtäljer vilka utav lärarnas undervisningsval som tycks mer eller mindre önskvärda när det kommer till att organisera en godtycklig undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Framgångsfaktorer har kunnat konstateras i form av organisatoriska möjligheter vilka belysts av lärarna och bekräftats av eleverna, dels ett diskussionsorienterat arbetssätt, dels ett undervisningsinnehåll som tar hänsyn till elevernas önskemål. De utmaningar lärarna upplevde undervisningen inbegripa, bland annat med anknytning till okunskap kring elevernas tidigare erfarenheter samt en oro att diskussionerna kan inkräkta på det personliga, tycks däremot inte influera elevernas upplevelser av undervisningen och detsamma gäller den nya läroplanens inverkan på naturkunskapslärarnas arbete. Utifrån elevernas upplevelser synliggörs även en tydlig korrelation mellan undervisningens innehållsliga variation och upplevda förbättringsområden. Föreliggande studie kan med andra ord ses som en tillgång när det kommer till att organisera undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer.

No description available.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som handlar om samhällsfrågor med naturvetenskaplig grund. Det är ett centralt innehåll för kursen Naturkunskap 1b i vilken elever ska lära sig att göra ställningstagande och ha handlingskompetens i frågor om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin användning av läromedel för undervisning om hållbar utveckling. Baserat på ett sociokulturellt synsätt på lärande undersöker studien läromedel som medierande verktyg för elevers lärande. Genom en analys av läromedel och intervjuer med naturkunskapslärare undersöks både hur hållbar utveckling framställs i läroböcker samt lärares uppfattning av läromedel för sin undervisning. Det didaktiska begreppet selektiva undervisningstraditionerna används för att identifiera hur hållbar utveckling framställs i materialet. Resultatet visar att läroböckerna framställer hållbar utveckling genom både faktabaserad och normativa undervisningstraditioner och att lärarna uppfattar sina läromedel som stöttande verktyg för både sin egen och elevers förståelse av hållbar utveckling. Studiens slutaster är att lärarnas använder läroböckerna som scaffolding och att böckerna är ett medierande verktyg för att främja faktakunskap om naturvetenskap och normativa värderingar för miljöskydd och mänskliga rättigheter.

This study examines what kinds of questions teachers and students ask during science lessons in three primary schools in Sweden. The study is based on the following questions: What kinds of questions do the teachers ask? How do the teachers describe the question asking behavior they use in the lessons? How do the teachers follow up students' answers? What kinds of questions do the students ask and how do teachers handle these inclass? This is a qualitative study based on interviews of four primary school teachers and observations of their Science lessons, covering topics as the solar system, electricity and the lives of the magpie and the squirrel. The theoretical frame of the study is social constructivism, which focuses on how knowledge is constructed in the social context of the classroom through language and other semiotic means. The questions asked by teachers and students are classified into two levels (high-order and low-order questions) based on Bloom's taxonomy. The results of the study shows that teachers mostly ask low-order questions during these lessons and that they ask three times as many questions as the students. In lessons where more “abstract” topics were discussed, such as the solar system, the low-order questions were more frequently asked by the teachers. The students asked questions when they were “invited” to do so and they asked more high-order questions during lessons where “abstract” topics were discussed.

The purpose of the study is to find out in what way educators in different preschools work with cross-curricular activities in learning, and how they plan activities in everyday life with purpose to promote children's motor skills in connection with mathematics and science. The questions are as follows: What are the pedagogues' views on physical activity as part of cross-curricular teaching in preschool? How do teachers work with movement and learning in connection with the subject’s mathematics and science? The method we have used is qualitative interviews conducted with eight respondents from four different preschools, we chose to apply open interview questions to give the respondent room to share their own experiences. We have chosen three different subject matters that represent each major topic in our study and the first is mathematics that deals with the overall need for an educator who has knowledge of and uses mathematical terms in everyday life. The second is Natural science education that takes place in the outdoor environment and makes learning context more concrete for the children and gives opportunity for the educators to establish conversations about discoveries. The third subject matter is about physical activity and play, which is a big part of the children's play where they learn with their whole body. The results we have collected from the respondents have shown that physical activity does not usually form part of the planning in the teaching and that it mostly occurs spontaneously. Mathematics teaching integrated with physical activity usually takes place in conjunction with singing and movement where the children develop, among other things, rhythm. Nature is by the educators considered to be an excellent place to teach natural knowledge as it becomes more concrete for the children and takes place in a more natural way. The preschool department, which is on a bus in an outdoor area, includes a lot of the subject natural knowledge where they among other things often see, discover and talk about the environment and biology. A common view of the educators is that the children learn with their whole body and that it applies to all learning subjects in preschool.

I följande kunskapsöversikt sammanställs forskning för utomhuspedagogik med koppling till naturkunskapsundervisning för elever i årskurs F-3. Forskningen berör både för- och nackdelar med utomhusundervisning men även de möjligheter och svårigheter som lärarna kan bemöta när de bedriver sina utomhusundervisningar. Syftet med arbetet var att undersöka vad forskningen belyser om vad för påverkan utomhuspedagogik har för elever i deras lärande i naturkunskap i årskurs F-3.    Flertal systematiska sökningar har gjorts i följande databaser: Google Scholar, SwePub och ERIC. För att besvara frågeställningarna utifrån trovärdiga källor i kunskapsöversikten baseras den på vetenskapliga artiklar och vetenskaplig forskning.   Forskningen som sammanställs i kunskapsöversikten belyser hur utomhuspedagogik leder till en förbättring av elevernas inlärningsförmågor, hur elevernas kreativitet och fysiska hälsa utvecklas i en positiv riktning. Forskningen som förekommer visar även hur skolresultaten förbättras när lärarna väljer att bedriva sin undervisning i utomhusmiljön.