This study examines what kinds of questions teachers and students ask during science lessons in three primary schools in Sweden. The study is based on the following questions: What kinds of questions do the teachers ask? How do the teachers describe the question asking behavior they use in the lessons? How do the teachers follow up students' answers? What kinds of questions do the students ask and how do teachers handle these inclass? This is a qualitative study based on interviews of four primary school teachers and observations of their Science lessons, covering topics as the solar system, electricity and the lives of the magpie and the squirrel. The theoretical frame of the study is social constructivism, which focuses on how knowledge is constructed in the social context of the classroom through language and other semiotic means. The questions asked by teachers and students are classified into two levels (high-order and low-order questions) based on Bloom's taxonomy. The results of the study shows that teachers mostly ask low-order questions during these lessons and that they ask three times as many questions as the students. In lessons where more “abstract” topics were discussed, such as the solar system, the low-order questions were more frequently asked by the teachers. The students asked questions when they were “invited” to do so and they asked more high-order questions during lessons where “abstract” topics were discussed.

The purpose of the study is to find out in what way educators in different preschools work with cross-curricular activities in learning, and how they plan activities in everyday life with purpose to promote children's motor skills in connection with mathematics and science. The questions are as follows: What are the pedagogues' views on physical activity as part of cross-curricular teaching in preschool? How do teachers work with movement and learning in connection with the subject’s mathematics and science? The method we have used is qualitative interviews conducted with eight respondents from four different preschools, we chose to apply open interview questions to give the respondent room to share their own experiences. We have chosen three different subject matters that represent each major topic in our study and the first is mathematics that deals with the overall need for an educator who has knowledge of and uses mathematical terms in everyday life. The second is Natural science education that takes place in the outdoor environment and makes learning context more concrete for the children and gives opportunity for the educators to establish conversations about discoveries. The third subject matter is about physical activity and play, which is a big part of the children's play where they learn with their whole body. The results we have collected from the respondents have shown that physical activity does not usually form part of the planning in the teaching and that it mostly occurs spontaneously. Mathematics teaching integrated with physical activity usually takes place in conjunction with singing and movement where the children develop, among other things, rhythm. Nature is by the educators considered to be an excellent place to teach natural knowledge as it becomes more concrete for the children and takes place in a more natural way. The preschool department, which is on a bus in an outdoor area, includes a lot of the subject natural knowledge where they among other things often see, discover and talk about the environment and biology. A common view of the educators is that the children learn with their whole body and that it applies to all learning subjects in preschool.

I följande kunskapsöversikt sammanställs forskning för utomhuspedagogik med koppling till naturkunskapsundervisning för elever i årskurs F-3. Forskningen berör både för- och nackdelar med utomhusundervisning men även de möjligheter och svårigheter som lärarna kan bemöta när de bedriver sina utomhusundervisningar. Syftet med arbetet var att undersöka vad forskningen belyser om vad för påverkan utomhuspedagogik har för elever i deras lärande i naturkunskap i årskurs F-3.    Flertal systematiska sökningar har gjorts i följande databaser: Google Scholar, SwePub och ERIC. För att besvara frågeställningarna utifrån trovärdiga källor i kunskapsöversikten baseras den på vetenskapliga artiklar och vetenskaplig forskning.   Forskningen som sammanställs i kunskapsöversikten belyser hur utomhuspedagogik leder till en förbättring av elevernas inlärningsförmågor, hur elevernas kreativitet och fysiska hälsa utvecklas i en positiv riktning. Forskningen som förekommer visar även hur skolresultaten förbättras när lärarna väljer att bedriva sin undervisning i utomhusmiljön.

Detta är en kunskapsöversikt skriven med syftet att undersöka hur laborativ undervisning kombinerat med olika pedagogiska strategier kan främja lärandet inom de naturvetenskapliga ämnena för elever i åk F-3. För att besvara vår frågeställning genomfördes sökningar i databaserna Web of Science, Swepub, Libsearch och Ebsco. Totalt valdes nio artiklar och rapporter ut som underlag till vårt arbete. Eftersom det finns begränsad forskning kring laborativ undervisning för årskurserna F-3, inkluderade vi även artiklar som behandlade laborativ undervisning för årskurserna 4–6. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en bredare undersökning av relevanta studier och forskningsresultat inom ämnet, samtidigt som det gav en mer omfattande förståelse för laborativ undervisning över flera tidiga skolår. Genom att utvidga undersökningsintervallet till årskurserna 4–6 strävade vi efter att komplettera bristen på specifik forskning för de lägre årskurserna och därmed bidra till en mer mångsidig och heltäckande kunskapsbas. Resultatet visar på olika sätt att genomföra laborativ undervisning och hur detta kan främja elevernas lärande inom naturvetenskap. Exempel på pedagogiska strategier som synliggörs i vår kunskapsöversikt är argumentbaserad undervisning, Kolbs erfarenhetsbaserade lärandemodell, och undersökande arbetssätt. De pedagogiska strategierna som presenteras kan alla bidra till att konkretisera ämnet naturvetenskap för elever i de tidiga skolåren och därmed öka intresset och förståelsen för de naturvetenskapliga ämnena.

Illavarslande rubriker om klimatet och klimatångest har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Debatter och diskussioner om global uppvärmning, klimatförändringar och konsekvenser av dessa verkar endast stiga i intresse. Engagemanget sprider sig bland samhällsmedborgare och likaså verkar, enligt många alarmerade rubriker, även negativa känslor kopplat till klimatet spridas. Klimatångest har blivit ett begrepp som florerar i forskning och vardagliga situationer allt mer. Forskning visar att klimatångest kan drabba alla, men kanske värst barn och unga. Samma ungdomar som de alarmerande rubrikerna syftar till befinner sig också i skolan där detta är ett viktigt och nödvändigt inslag. Frågeställningarna i examensarbetet syftar till att undersöka vilken medvetenhet och inställning gymnasieungdomar, som läser naturkunskap, har till frågor om miljö, klimat och hållbar utveckling. Frågeställningarna undersöker också i vilken utsträckning dessa gymnasieungdomar känner klimatångest, hur de upplever skolans undervisning och hur detta påverkar deras lust att lära sig mer om miljö, klimat och hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med en digital enkät som totalt besvarades av 123 naturkunskapselever i olika årskurser på gymnasiet. Resultatet visar att många elever anser sig ha en klimatpåverkan och kunna reflektera över denna. Vissa skillnader i medvetenhet och kunskap framkommer mellan de olika årskurserna där de äldre eleverna bedöms ha en mer nyanserad bild av klimatläget. Det framkommer även att många elever känner en oro och ångest kopplat till klimatet, men att ordet ”ångest” är ett starkt känsloladdat ord och att många skolungdomar hellre använder ordet ”oro”. Trots, eller kanske tack vare, elevernas i många fall negativa känslor kopplat till området anser de undervisningen som viktig, meningsfull och nödvändig för att öka förståelsen och lösa klimatkrisen. Många elever vill att skolan ska undervisa ännu mer om klimatet och ha ett större fokus på lösningar av klimatkrisen eftersom undervisningen tenderar att bli ångestladdad när den kopplas till negativa konsekvenser i det aktuella och framtida läget.

Since studies points out declining interest in science among students in Swedish schools, I have in this paper chosen to examine how some students at the Social Science Programme are experiencing the lessons in Natural Science and how to make lessons more interesting according to these students. The purpose of this study was to gain a greater understanding of how teachers would develop new perspectives and tools to make lessons in Natural Science more interesting. I also wanted to investigate whether an intercultural perspective could be a possible tool to increase students’ interest and motivation. As a theoretical framework, I have assumed Vygotskij's sociocultural perspective, Habermas's theory of deliberative conversations and an intercultural perspective. Through a qualitative approach, I conducted interviews with students and teachers. The main results showed that students felt that natural Science lessons were too theoretical and undemocratic and that they wanted to have more student interactions, such as discussions and group works. One problem highlighted was the fear of saying the incorrect thing or for the teacher to reveal incompetence. The conclusion is that the students wanted to have more practical aspects of teaching, which can be relatively simple and that an intercultural education would benefit the school's democratic mandate, encourage more students' preferences of learning strategies and enable more students through more secure environment where everyone feels included.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare i årskurs F-3 använder sig av laborativ undervisning och utomhuspedagogik samt huruvida elevers lärande främjas genom arbetssätten. Frågan har undersökts genom systematiska databassökningar, vilket genererat en mängd olika artiklar. Dessa har noga granskats och genomgått tre urval. Forskningens resultat visar att lärares användning av laborativ undervisning och utomhuspedagogik inte är tillräcklig eller obefintlig, vilket grundar sig i oro och obekvämhet. Trots det visar forskningen att elevers lärande främjas när lärare vågar och väljer att använda sig av arbetssätten. Vår slutsats är således att lärare behöver tro på sin egen förmåga och skapa de bästa förutsättningarna för sina elever i enlighet med styrdokumentens krav. Avslutningsvis har slutsatsen dragits att det finns ett behov av mer forskning kring området.

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects.  This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis.  The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.

Skolinspektionen menar att alla elever har rätt till att få sex- och samlevnadsundervisning. Den syftar till att stärka självkänslan hos eleverna och bidra till att de kan ta ansvarsfulla och medvetna beslut rörande sexualitet, relationer och hälsa. För att lärare ska känna sig bekväma och trygga i sin undervisande roll krävs kompetens i form av faktakunskaper och insikter om vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett visst moment. Skolinspektionen för fram vikten av att verktyg och stöd görs tillgängliga för lärare.Syftet med denna studie är att utifrån lärares beskrivningar få en fördjupad kunskap inom känsliga ämnen i sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasiekurserna Biologi 2 och Naturkunskap 1a1. I denna studie genererade tre kvalitativa intervjuer, en parintervju samt två enskilda intervjuer resultat som användes som underlag för diskussion och slutsatser.Tidigare forskning på området har varit knapp och svår att hitta. Detta arbete söker öka kunskapsbidraget inom val av arbetssätt och hur undervisningen av känsliga ämnen inom sex- och samlevnadsundervisningen kan bedrivas.Som teoretisk utgångspunkt används den didaktiska triangeln som visar på en grundläggande beskrivning av hur lärare, elev och innehåll förhåller sig till varandra. Den utökade didaktiska triangeln ligger närmre som förklaringsmodell till detta arbete och fokus ligger på hur lärarens olika kompetenser utgör grunden för valet av vilka arbetssätt som används vid undervisning av känsliga ämnen.Lärarna har en hög medvetenhet om vilka faktorer som kan påverka sex- och samlevnadundervisningen. Informanterna uttrycker att det är av stor vikt att elevernas egna frågor får ta plats och att det är viktigt som lärare att skapa strukturer, arbetssätt, i undervisningen som avpersonifierar framförallt elever men även lärare och istället fokusera på sakfrågan.Även om elevernas önskemål till viss del bör ligga till grund för den undervisning som bedrivs är det läraren utifrån sin profession som ska styra den. Resultatet i denna studie visar att utifrån det informanterna berättat bör alla parametrar i den didaktiska triangeln (didaktisk kompetens, ämneskompetens samt social kompetens) tas i beaktning men att den sociala kompetensen i sex- och samlevnadsundervisningen verkar ha en mer avgörande roll än de övriga två. / The Swedish Schools Inspectorate believes that all students have the right to receive sex and cohabitation education. It aims to strengthen students' self-esteem and help them make responsible and conscious decisions regarding sexuality, relationships and health. In order for teachers to feel comfortable and secure in their teaching role, competence is required in the form of factual knowledge and insights into which working methods are suitable for a particular part. The Swedish Schools Inspectorate emphasizes the importance of tools and support being made available to teachers.The purpose of this study is to, based on teachers' descriptions, gain an in-depth knowledge of sensitive subjects in sex and cohabitation teaching in the upper secondary school courses Biology 2 and Natural Science 1a1. In this study, three qualitative interviews, a couple interview and two individual interviews generated results that were used as a basis for discussion and conclusions.Previous research in the field has been scarce and difficult to find. This work seeks to increase the knowledge contribution within the choice of working methods and how the teaching of sensitive subjects in sex and cohabitation education can be conducted.As a theoretical starting point, the didactic triangle is used, which shows a basic description of how teachers, students and content relate to each other. The extended didactic triangle is closer as an explanatory model for this work and the focus is on how the teacher's different competencies form the basis for the choice of which working methods are used in teaching sensitive subjects.Teachers have a high level of awareness of the factors that can affect sex and cohabitation education. The informants express that it is of great importance that the students' own questions take place and that it is important as a teacher to create structures, working methods, in teaching that depersonalize primarily students but also teachers and instead focus on the issue.Although the students' wishes should to some extent form the basis for the teaching that is conducted, it is the teacher based on his profession who should guide it. The results of this study show that based on what the informants said, all parameters in the didactic triangle (didactic competence, subject competence and social competence) should be taken into account, but that social competence in sex and cohabitation education seems to play a more decisive role than the other two.

Enligt 2011 års läroplan för gymnasieskolan ingår det i fysikämnet att eleverna ska kunna delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor från ett naturvetenskapligt perspektiv. Hållbar utveckling kan bidra till förståelse för fysikens betydelse i samhället, där energibegreppet, energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle ingår i kursen Fysik 1. Hur detta manifesteras kan analyseras i termer av scientific literacy, emfaser, SSI/SNI, etc. Studien jämför fyra läroböcker i fysik med en kvantitativ, men tolkande, textanalys baserad på en metod med tolkningsschema som utarbetats av Engström för att undersöka hur hållbara energisystem behandlas i undervisning och läroböcker för Fysik A enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. En jämförelse görs även mellan läroböcker för Fysik 1 och Naturkunskap 1b avseende energiområdet för att undersöka skillnader i tyngdpunkt mellan olika visioner av scientific literacy för de båda ämnena. Vidare görs en kvalitativ textanalys mellan olika utgåvor av samma läroboksserie om i vad mån olikheterna förklaras av skillnader mellan 2011 och 1994 års läroplaner. Slutligen ingår en kvalitativ textanalys av hur begrepp relaterade till termodynamikens andra huvudsats behandlas i läroböckerna och i vad mån detta överensstämmer med övriga skillnader. Innehållsanalysen indikerar att skillnaden mellan fysikläroböckerna vad gäller visioner av scientific literacy är förhållandevis liten, men större vad gäller inslagen av teknikrelaterat innehåll. Däremot är skillnaden tydlig mellan ämnena, där läroböckerna i fysik kännetecknas av dominans för vision I, där naturvetenskapen i sig och dess metoder dominerar, medan läroböckerna i naturkunskap har ett klart större inslag av vision II, som har större inslag av att sätta naturvetenskaperna i en samhällelig och politisk kontext. Skillnaderna i hur fysikläroböckerna behandlar termodynamikens 2:a huvudsats är i överensstämmelse med den kvantitativa textanalysen. I vad mån debatten om olika visioner för scientific literacy i Sverige hanteras genom att ha parallella ämnen med överlappande innehåll diskuteras. Likaså huruvida det finns en tendens att läroplanens skrivningar konserverar valet av vilka SNI-frågor som tas upp i undervisningen. Detta riskerar i så fall att strida mot principen att dessa skall vara aktuella och av intresse för eleverna. / According to the Swedish curriculum for the senior secondary school from 2011, it is part of the physics subject that students should be able to participate in debates about social issues and to discuss ethical issues from a scientific perspective. Sustainable development can contribute to an understanding of the importance of physics in the society, with the energy concept, energy resources and energy usage for a sustainable society included in the course Physics 1. How this is manifested can be analyzed in terms of scientific literacy, emphases, socio-scientific issues, etc. The study compares four textbooks for Physics 1 using a quantitative, but interpreting, text analysis based on a method and coding scheme developed by Engström for investigating how sustainable energy systems is dealt with in education and textbooks for Physics A according to the Swedish curriculum for the upper secondary school from 1994. A comparison is also made between textbooks for Physics 1 and Science studies 1b concerning the energy area in order to compare differences in emphasis between different visions of scientific literacy for the two subjects. Furthermore a qualitative text analysis is made between different editions of the same textbook series about to what extent the divergence can be explained by the difference in curricula. Finally a qualitative text analysis is included about how concepts related to the second law of thermodynamics is dealt with in the textbooks and to what extent this corresponds with other differences. The content analysis indicates that the difference between the textbooks in physics concerning visions of scientific literacy is comparatively small, but larger when it comes to contents related to technical applications. On the other hand, the difference is obvious between the subjects, with the textbooks in physics being dominated by vision I, which is dominated by science as such and its methods, while the textbooks in science studies have a decidedly larger element of vision II, thus including more attempts to set science in its social and political context. The difference in how the textbooks in Physics describe the second law of thermodynamics is in accordance with the quantitative text analysis. To what extent the debate between different views of scientific literacy in Sweden is handled by having separate subjects with partly overlapping contents is discussed. Likewise whether there is a tendency that the formulation in the curriculum conserves the choice of which socio-scientific issue is brought up in the teaching. This would, however, be in conflict with the principle that these should be current and of interest to the students.