Este estudo teve como objetivos analisar o conceito náusea em pacientes no período pósoperatório imediato; avaliar a validade de conteúdo e clínica do diagnóstico de enfermagem Náusea no período pós-operatório imediato, considerando-se o modelo de Fehring; identificar a incidência do referido diagnóstico em pacientes no período pós-operatório imediato; verificar possíveis associações entre os antecedentes de náusea obtidos na análise de conceito e os identificados nos pacientes com náusea no pós-operatório imediato e verificar a frequência de ocorrência das características definidoras principais e secundárias do diagnóstico Náusea. A pesquisa foi desenvolvida em três etapas: análise de conceito, validação de conteúdo e validação clínica. A análise de conceito seguiu as oito fases propostas por Walker a Avant: selecionar o conceito, definir o objetivo da análise, identificar a utilização do conceito, definir atributos definidores, desenvolver casos-modelos, desenvolver outros casos, identificar antecedentes e consequentes e verificar as referências empíricas. Essa etapa foi fundamental para a realização das etapas posteriores (validação de conteúdo e validação clínica), permitindo a construção de definições operacionais e a elaboração de instrumentos de coleta de dados mais direcionados ao cenário do paciente com náusea no período pós-operatório. Participaram da validação de conteúdo 52 expertos que responderam a um instrumento que continha dados de identificação profissional e de validação do diagnóstico de enfermagem Náusea (enunciado, definição, posição que ocupa na estrutura taxonômica e características definidoras, descritas em uma escala tipo Likert). A maioria dos expertos considerou o domínio 12 (Conforto), a classe 1 (conforto físico) e o enunciado (náusea) adequados ao diagnóstico. Foram sugeridas modificações na definição atual do referido diagnóstico de enfermagem. Quatro características definidoras foram consideradas principais (relato de náusea, salivação aumentada, aversão à comida e sensação de vômito) e oito foram denominadas secundárias (deglutição aumentada, gosto amargo na boca, palidez, taquicardia, diaforese, sensação de calor e frio, alterações da pressão arterial e dilatação pupilar). Na etapa de validação clínica, 106 pacientes foram incluídos na amostra. Para a coleta de dados, foram utilizados o questionário de avaliação pré, intra e pósoperatória e a Escala Hospitalar de Ansiedade e Depressão. A náusea foi avaliada em duas etapas: 1) análise das manifestações objetivas (dois enfermeiros simultaneamente) e 2) subjetivas (um enfermeiro). A incidência de náusea foi de 21,70% e, na maioria das vezes, de moderada intensidade. Os antecedentes associados à presença de náuseas no pós-operatório foram: sexo, idade, tipo de anestesia, presença de dor, movimentação e alimentação pósoperatória e odores nocivos. Na etapa 1, a característica definidora denominada principal foi relato de náusea, e as manifestações secundárias foram sensação de vômito, palidez e deglutição aumentada. O índice de concordância variou de 86,95% a 100,00%. Na etapa 2, as características consideradas principais foram relato de náusea e sensação de vômito, e as características definidoras secundárias identificadas foram salivação aumentada e sensação de calor e frio. Os escores totais do diagnóstico de enfermagem Náusea foram de 0,79 e 0,73 para as validações de conteúdo e clínica respectivamente, considerado válido para a Taxonomia da North American Nursing Diagnosis Association - International (NANDA-I). Concluiu-se que o relato de náusea, sensação de vômito, palidez, salivação aumentada, deglutição aumentada e sensação de calor e frio são fortes indicativos do diagnóstico de enfermagem Náusea. / The aims of this study were to analyze the nausea concept in patients during the immediate postoperative period; to assess the content and clinical validity of the nursing diagnosis nausea in the immediate postoperative period, considering Fehring\'s model; to identify the incidence of this diagnosis in patients during the immediate postoperative period; to check for possible associations between the nausea antecedents obtained in the concept analysis and those identified in patients with immediate postoperative nausea and to verify the frequency of the primary and secondary defining characteristics of the Nausea diagnosis. The research was developed in three phases: concept analysis, content validation and clinical validation. The concept analysis followed the eight phases proposed by Walker and Avant: select the concept, define the aim of the analysis, identify the use of the concept, define defining attributes, develop model cases, develop other cases, identify antecedents and consequences and check empirical references. This phase was fundamental to accomplish further phases (content validation and clinical validation), permitting the construction of operational definitions and the elaboration of data collection instruments that were better directed at the context of postoperative nausea patients. Fifty-two specialists participated in the content validation, who answered an instrument with professional identification data and the validation of the nursing diagnosis nausea (wording, definition, position in taxonomic structure and defining characteristics, described on a Likert scale). Most experts considered domain 12 (Comfort), class 1 (physical comfort) and the wording (nausea) adequate for the diagnosis. Modifications were suggested in the current definition of the referred nursing diagnosis. Four defining characteristics were considered primary (reported nausea, increased salivation, aversion toward food and gagging sensation), while eight were called secondary (increased swallowing, sour taste in the mouth, pallor, tachycardia, excessive sweating, feeling hot and cold, blood pressure alterations and pupil dilation). In the clinical validation phase, 106 patients were included in the sample. For data collection the pre, intra and post-operative assessment questionnaire and the Hospital Anxiety and Depression Scale were used. Nausea was assessed in two phases: 1) analysis of objective manifestations (two nurses simultaneously) and 2) subjective (one nurse). The incidence level of nausea corresponded to 21.70%, in most cases of moderate intensity. The following antecedents were associated with the presence of nausea and vomiting: gender, age, anesthesia type, presence of pain, postoperative movements and meals and harmful smells. In phase 1, the defining characteristic that was considered primary was reported nausea and the secondary manifestations were gagging sensation, pallor and increased swallowing. Agreement levels ranged between 86.95% and 100.00%. In phase 2, reported nausea and gagging sensation were considered primary characteristics, while increased salivation and feeling hot and cold were identified as secondary defining characteristics. The total scores of the nursing diagnosis Nausea corresponded to 0.79 and 0.73 for the content and clinical validations, respectively, which are considered valid for the Taxonomy of the North American Nursing Diagnosis Association - International (NANDA-I). In conclusion, reported nausea, gagging sensation, pallor, increased salivation, increased swallowing and feeling hot and cold are strong signs of the nursing diagnosis Nausea.

Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan. / Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.

Uma das manifestações mais comuns em sala de recuperação anestésica é a náusea, geralmente associada à anestesia. Além do aspecto subjetivo do desconforto, os pacientes que não apresentam melhora desse sintoma podem ter alta retardada, tanto da sala de recuperação anestésica quanto hospitalar. Como conseqüências, temos a demora do retorno às funções normais, a elevação dos custos hospitalares e um menor grau de satisfação do paciente. O objetivo do presente estudo foi realizar uma análise crítica das evidências disponíveis na literatura sobre os fatores relacionados e características definidoras do diagnóstico de enfermagem náusea, no período pós-operatório imediato, por meio de uma revisão integrativa. No desenvolvimento deste estudo, utilizaram-se como fonte de levantamento de dados quatro base de dados: Lilacs, Pubmed, Cinahl e Cochrane - Revisões Sistemáticas, e a amostra constituiu-se de 31 estudos. A análise das publicações selecionadas demonstrou que as náuseas e vômitos no período pós-operatório são considerados eventos relacionados e, na maioria das vezes, avaliados como um evento único. Os fatores relacionados identificados, de acordo com a freqüência de aparecimento e nível de evidência, foram: sexo feminino, não fumante, história prévia de náuseas e vômitos no pós-operatório, história de náusea associada ao movimento, idade, tipo de cirurgia, uso de opióides no trans e pós-operatório, uso de anestésicos voláteis e administração de óxido nitroso. Em relação às características definidoras evidenciamos nos estudos analisados: palidez, taquicardia, aumento na salivação, transpiração, sensação de calor e frio, rubor, consciência do impulso do vômito, tonturas, bradicardia, dilatação pupilar, variações na pressão arterial, respiração profunda, rápida e irregular. A importância de aperfeiçoar e legitimar os elementos que fazem parte da Taxonomia II da NANDA (2006) está em possibilitar aos profissionais enfermeiros que atuam em centro cirúrgico e recuperação pós-anestésica o planejamento da assistência de enfermagem ao paciente nos três períodos da experiência cirúrgica, visando à minimização das complicações no pósoperatório e promover uma reabilitação mais rápida e tranqüila. / Nausea is one of the most common adverse events in the pots-anesthesia recovery room. It is usually associated to anesthesia. Besides the subjective aspect it can be very distressing for patients. The patients who are suffering from nausea and do show any improvement at all may have a late discharge from both the post-anesthesia recovery room and the hospital. The delayed return to normal functions, the high hospital costs, and the lower degree of the patient\'s satisfaction are some of the consequences. The aim of the present study was to perform a critical analysis of the available evidences in the literature about the related factors and the defining characteristics of nursing diagnosis nausea over the immediate postoperative period by means of an integrative review. During the development of this study systematic reviews and four databases for data collection were used: Lilacs, Pubmed, Cinahl, and Cochrane. From the screened reports, 31 of those were potentially relevant for the purpose of this study. The analysis of the retrieved studies showed that vomiting and nausea in the postoperative period are considered to be closely related and most of the time no distinction can be made between nausea and vomiting. The identified factors related according to the rate of appearance and evidence level were the following: female gender, non-smoking, prior history of vomiting and nausea in the postoperative period, history of nausea associated to motion, age, type of surgery, opioid use in a trans- and a postoperative period, use of volatile anesthetics, and nitrous oxide administration. In relation to the defining characteristics we highlighted the following: pallor, tachycardia, an increased secretion of saliva (sialorrhea, salivation), and perspiration, sensation of cold and heat, blush, awareness of the vomiting impulse, dizziness, bradycardia, pupillary dilation, arterial blood pressure changes, deep, fast, and irregular breathing. The importance to improve and to validate the NANDA\'s Taxonomy II (2006) elements is to enable the registered nurses, who work at surgery centers and anesthesia recovery rooms, to plan the nursing care for the patient in the 3-period of surgical experience aiming at to minimizing the complications in the postoperative period and to stimulate a fast and an undisturbed rehabilitation.

Bakgrund:  Symtomkontroll är en viktig del i den palliativa vården. Sjuksköterskan har en central roll i denna vård. Fokus inom tidigare forskning har legat på smärthantering och därför gjordes denna litteraturöversikt som belyser vikten av hantering av illamående i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka förekomsten av illamående hos palliativa patienter samt sammanställa sjuksköterskans kunskap kring hantering av dessa patienters illamående inom hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 16 artiklar.  Resultat: Förekomsten av illamående hos palliativa patienter i litteraturöversikten var mellan 7-40 %. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att de har god kunskap för att kunna symtomskatta, behandla och utvärdera behandling av illamående i palliativ vård. Det visade även en skillnad av sjuksköterskors upplevda kunskap kring palliativ vård beroende på arbetslivserfarenhet.  Det framkom i resultatet att symtomskattning inte alltid utfördes och att validerade skattningsinstrument för illamående inte alltid användes. En del palliativa patienter är medicinskt underbehandlade och utvärdering av behandling av illamående förekom inte alltid hos palliativa patienter i hälso- och sjukvården. Resultatet visade även på skillnader i hantering av illamående utifrån kön och ålder.  Konklusion: Sjuksköterskorna hade mer kunskap om symtomhantering desto mer erfarenhet de hade. Det behövs mer utbildning för att hantera illamående, både på grundnivå inom sjuksköterskeprogrammet men även fortsatt utbildning på arbetsplatserna. Det behövs mer forskning inom detta för att identifiera mer exakt vilken kunskap sjuksköterskor saknar. Det behövs även mer forskning för att undersöka hur sjuksköterskan fastställer illamåendets orsak. / Background: Symptom management is an important part in palliative care. Nurses have a central role in this care. Previous research highlights pain management, this literature review aims to shed light on the importance of nausea management in palliative care.  Aim: To examine the prevalence of nausea in palliative patients and to compile nurses’ knowledge about management of these patient’s nausea in healthcare.  Method: A literature review based on 16 articles.  Result: Prevalence of nausea in palliative patients in the literature review was between 7-40%. The result shows that nurses rate their knowledge high when it comes to symptom estimation, treating symptoms and evaluate treatment of nausea in palliative care. Nurses knowledge of palliative care differed depending on their work experience. It also showed that symptom estimation doesn’t always occur and validated tools to estimate nausea are not always used. Some palliative care patients are medically undertreated for nausea and evaluation of nausea-treatment isn’t always done. The result also showed discrepancies of treatment between gender and age.  Conclusion: Nurses’ had more knowledge about symptom management the more work experience they had. There is a need for further education in how to manage nausea both in nursing school and at the workplace. Additional research is needed to identify exactly what knowledge nurses’ lack. There is also a need for research that examines how nurses determines the cause of nausea.

Aim: The aim of the study was to evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3-12 years old after undergoing Tonsillectomy (TE) or Tonsillotomy (TT) at the post anaesthetic care unit (PACU), children’s ward and at home.  Background: TE involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. TT is a less invasive method with lower risk of bleeding and postoperative pain and nausea according to performed studies. Method: A prospective, comparative follow-up study design. Eighty-seven children from December 2008 until April 2009 in the ages 3-12 undergoing TE or TT participated. Visual analogue scale (VAS) was used for children’s pain and nausea assessments. Result/Findings: Significantly fewer children operated on by the TT assessed postoperative pain ≥ 3 according to the VAS than children operated on by the TE in both the PACU and the children’s ward. A significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the PACU and children’s ward with fewer TT children that assessed nausea VAS ≥ 3. The time of postoperative care was shorter among the TT children in both the PACU and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the TE children compared to the TT children. Conclusion: The results of our study indicated that TT is a more favourable alternative than TE in children.

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder. Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva hur komplementära metoder kan lindra cytostatikaframkallat N/V. Metod: Studien var en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades. Resultat: Efter sammanställningen av resultaten sorterades metoderna in i olika kategorier: Stimuli, Kost och Aktivitet. Diskussion: Det finns komplementära metoder som lindrar N/V vid cytostatikabehandling. En kombination av olika komplementära metoder kan förebygga, reducera och/eller lindra cytostatikaframkallat N/V. Däremot syntes inte alltid effekten förrän några dagar efter påbörjad cytostatikabehandling. Oro inför cytostatikabehandling är förknippat med graden och förekomst av N/V och utveckling av betingat N/V. Sjuksköterskans arbete utförs utifrån forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Det är önskvärt med mer forskning kring komplementära metoder vid cytostatikaframkallat N/V, för att kunna erbjuda varje enskild patient den optimala behandlingen. / Every fourth patient experience nausea and vomiting (N/V) of varying degrees during chemotherapy treatment and a lot of patients feel it is the most painful and debilitating with cancer during treatment. Treatment of N/V is given as prevention and does not guarantee full protection for each patient. Complementary methods are used for both treatment and prevention of N/V. In fear of N/V, a lot of patients choose not to have chemotherapy or discontinue their chemotherapy treatment prematurely. Aim: The aim was to describe how complementary methods can relieve chemotherapy-induced N/V. Method: The study was a literature review and eleven scientific articles were analysed and compiled. Result: After compiling the results, the complementary methods could be divided into different categories; Stimuli, Diet and Activity. Discussion: There are complementary methods that relieve N/V during chemotherapy treatment. A combination of different complementary methods can prevent, reduce and/or relieve chemotherapy-induced N/V. However, the effect was not noticeable until a few days after initiation of chemotherapy. Anxiety before chemotherapy is associated with the degree and the presence of N/V and development of anticipatory N/V. Since nurses work must be performed after research-based- and experienced knowledge more research is needed to give strength to the complementary methods.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten. Kirurgiska ingrepp har visats ge olika grader av illamående. Exempelvis innebär laparaskopi en ökad risk för PONV. Betydelsefullt är att sjuksköterskan har kunskap och kan identifiera, samt uppmärksamma, tidiga tecken hos patienten. Dessa tecken kan vara blekhet, kallsvettighet eller en ökad hjärtfrekvens. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkning. Litteraturstudiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kombinationen av antiemetika och icke farmakologiska åtgärder ger en viss lindring av PONV. Det vore önskvärt att upptäcka omvårdnadsåtgärder som minskar incidensen av PONV eftersom en stor andel av sjukvården utgörs av kirurgiska patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder klargörs inte helt och borde tydliggöras genom mer forskning inom området. / Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common surgical complication. The cause of PONV is not precisely clear, in contrast to the pathophysiology of general nausea. Consequences of PONV include increased care suffering and longer duration in hospital care. To prevent or relieve PONV, nurses can identify risk factors. Surgical procedures have been shown to have various degrees of nausea, such as laparoscopy have an increased risk for PONV. It is significant that the nurse has knowledge about the relevant symptoms and can identify early signs of the patient. The aim of this study was to illuminate nursing interventions to prevent postoperative nausea and vomiting. The results of this literature study were based on 12 scientific articles. The results showed that the combination of antiemetic and non-pharmacological measures gave some relief of PONV. Desirable would be to identify nursing interventions that could decreased the incidence of postoperative nausea and vomiting of the surgical patients as they constitute a large proportion of patients within the health care. Recommended nursing strategies are not entirely clear and need to be clarified through further research on this topic, nursing care intervention.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat håravfall, fatigue, illamående och kräkning. De vetenskapliga artiklar som användes för denna litteraturstudie hämtades ur Högskolan Dalarnas databaser Elin@Dalarna och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och betygsättning av artiklarna kvarstod 18 artiklar som ansågs relevanta och låg till grund för resultatet av denna studie. Samtliga artiklar bedömdes ha en god vetenskaplig kvalitet. Resultatet av denna litteraturstudie visade att behandling mot håravfall med kylmössa hade god effekt men att biverkningarna kunde vara svåra att uthärda. Information från sjuksköterskan om sminkningsteknik och användning av peruk, upplevdes av patenten vara viktig vid håravfall. Regelbunden träning och avslappningsövningar hade en positiv effekt på fatigue. Sjuksköterskans information till patienter om fatigue och egenvårdsåtgärder, visade sig också vara till hjälp för patienterna. Vidare lindrade akupressur besvären vid illamående och kräkning. Sjuksköterskornas regelbundna kontroller av cytostatikarelaterade biverkningar förbättrade omvårdnadens kvalitet

<p>Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.</p><p>Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.</p>