Syftet med studien var att undersöka vilka strategier media använder sig av för att medikalisera sorg och nedstämdhet till depression i de fyra största svenska dags- och kvällstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, 2015–2019 (n=50). I det västerländska samhället har det skett en ökad medikalisering och därför ville vi undersöka hur detta har gått till i svensk media med hjälp den diskurspsykologiska metodansatsen och socialkonstruktionismen. Studiens resultat visade att medikaliseringsdiskursen var den dominanta diskursen där media beskriver depression som något som har biologiska orsaker som bör behandlas inom vården med medicin. De tolkningsrepertoarer i form av metaforer som vi kunde identifiera i vårt datamaterial och som understödjer medikaliseringsdiskursen var: depression som ett mörker, depression som en tyngd och depression som något man går in i. Dessa metaforer kunde förstås som sjukdomsmetaforer. Studien visade också att media använde sig av subjektspositionerna:  experten, den diagnostiserade och den nedstämda kändisen, dessa var de som gavs mest utrymme att uttala sig i media om nedstämdhet, sorg och depression. Resultatet visade också att media använder sig av retoriska strategier så som: den medikaliserade inramningen, före- och efter berättelser, extremfallsformuleringar, vaccinering mot egenintresse och modalitetsmarkörer. Dessa retoriska strategier används i media för att försvara sig, parera invändningar samt att få sina beskrivningar att framstå som trovärdiga och fakta. Vi kunde också identifiera en motdiskurs där media använder psykosociala faktorer för att beskriva nedstämdhet och sorg som en frisk reaktion på naturliga påfrestningar och individens livssituation.

Maja Axelsson och Yelda Jebrail: “Att känna gör mig och dig till människor: gestaltning av psykisk ohälsa i utvald skönlitteratur för barn och unga”. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning 4–6, G-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I uppsatsen görs en kvalitativ litteraturanalys där vi analyserar tre skönlitterära böcker som behandlar ämnet psykisk ohälsa. Uppsatsen avser undersöka olika uttrycksformer av psykisk ohälsa med ett fokus på barnperspektivet och nutidsperspektivet. Syftet med denna uppsats är att utforska hur psykiskt ohälsa framställs i tre utvalda skönlitterära verk för barn och unga samt hur dessa böcker kan integreras i undervisningssammanhang med hänsyn till det didaktiska perspektivet som lyfts fram i diskussionen. För att uppnå detta kommer vi att utforska vilka former av psykisk ohälsa som kommer i uttryck hos de olika huvudpersonerna och analysera möjliga följder av att integrera ett sådant tema i undervisningen. Vi kommer även att diskutera begreppet mentalisering och hur elever kan utveckla sin mentaliseringsförmåga med hjälp av skönlitteratur. Våra slutsatser visar att psykisk ohälsa tar olika uttryck för huvudpersonerna i våra valda verk. På grund av detta blir psykisk ohälsa som tema relevant att diskutera i samband med skönlitteratur då det ger elever möjlighet att få syn på hur det kan uttrycka sig för olika personer och det skapar i sin tur möjligheter för lärande och vidare förståelse.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka samband mellan nedstämdhet och kön, ålder, kommunikationssvårigheter, smärta, sömnsvårigheter samt beteende- och psykiska symtom bland vårdtagare på särskilt boende.   Bakgrund. Depression tillhör de stora folksjukdomarna. Den drabbar människor i alla åldrar och är en del i den ökande psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige. Uppskattningsvis 20-25 % av de äldre på särskilda boenden lider av depressiva symtom. Omvårdnadspersonal visar sig ha brister i att identifiera depressiva symtom hos äldre personer vilket medför sämre behandlingsprognoser än om de upptäcks tidigare. Design. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie där vårdtagare (n=575) på särskilt boende i Umeå skattades av personal angående förekomst av olika fysiska och psykiska symtom. Statistikprogrammet SPSS användes för att beräkna samband mellan olika faktorer och nedstämdhet. Resultat. Tre faktorer var oberoende associerat med nedstämdhet; smärta, insomningssvårigheter och psykiska symtom. Nedstämda äldre var dessutom mer benägna att ha problem att äta, vara vaken nattetid samt ha beteendesymtom. De var även skattade som mer psykiskt vårdtunga av vårdare. Konklusion. Studien visar att hos nedstämda på äldreboende finns ofta ytterligare problematik i form av smärta, insomningsproblem och psykiska symtom. Dessa faktorer är värda att ta i beaktande vid val av behandling mot nedstämdhet.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur patienter som haft en hjärtinfarkt och/eller genomgått en kranskärlsoperation skattar sin oro och nedstämdhet före och efter ett års hjärtrehabilitering samt om det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors skattningar.</p><p>Enkäter innehållande patienters självskattning av oro och nedstämdhet före och efter hjärtrehabilitering, Hospital Anxiety and depression scale (HAD), samlades in från Hälsoinvest i Högbo. Författarna till denna studie valde att samla in enkäter från 1996- 2001.</p><p>För att få delta i hjärtrehabiliteringen måste patienterna vara i arbetsför ålder och haft hjärtinfarkt och/eller genomgått kranskärlsoperation samt vara icke rökare. HAD- formuläret innehöll sju frågor rörande oro och sju frågor rörande nedstämdhet. Undersökningsgruppen bestod av 115 personer: 34 kvinnor och 81 män. Medelåldern på deltagarna var 52,4 år (range = 33-61 år). Huvudresultatet visade att deltagarna signifikant hade minskat graden av oro och nedstämdhet över tid. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan mäns och kvinnors skattningar av oro och nedstämdhet före eller efter hjärtrehabilitering. Kvinnor respektive män minskade signifikant sin grad av oro och nedstämdhet över tid. Denna studie indikerar att hjärtrehabilitering behövs för att minska patienters oro och nedstämdhet i samband med kranskärlssjukdom.</p>

<p>Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige. Det var totalt 348 män och kvinnor som besvarade två enkäter, den första vid behandlingens början och den andra ca 10 veckor efter avslutad behandlingen. Bortfallet var 16 %. Datainsamlingen gjordes med HADS – Hospital Anxiety and Depression scale. Efter att datan bearbetats statistiskt visade resultaten följande signifikanta skillnader. 1. Kvinnorna rapporterade högre grad av oro än männen både före och efter behandlingen samt högre grad av nedstämdhet efter behandlingen. 2. Både kvinnornas och männens grad av nedstämdhet var högre hos de par där behandlingen inte resulterade i graviditet jämfört med de par som blev gravida. 3. De kvinnor som inte blev gravida visade mer oro efter ett negativt behandlingsresultat än de kvinnor som blev gravida.</p><p>Slutsatsen från föreliggande studie är att kvinnor som genomgår behandlingar med ägg- eller spermiedonation känner mer oro och nedstämdhet än sina partners. Känslorna är av övergående natur och minskar då behandlingarna resulterar i graviditet.</p> / <p>Every year children all over the world are born as a result of gamete donation. In Sweden oocyte donation has been legally used since 2003 and sperm donation has been regulated in law since 1984. The aim of this study was to investigate the extent of anxiety and depression in couples going through treatments with oocyte- or sperm donation. Participants of the study were men and women who received treatment with oocyte- and sperm donation at one of the seven fertility centers in Sweden. A total of 348 men and women answered two questioners, the first one at the beginning of the treatment and the second one around 10 weeks after the end of the treatment. The drop-out rate was 16 percent. Data collection was made with the HADS – Hospital Anxiety and Depression scale. When the data had been statistically processed the results showed following significant differences: 1.The women reported a higher degree of anxiety than the men before as well as after the treatment and a higher degree of depression after the treatment. 2. The extent of depression was higher among those women and men who didn´t become pregnant compared to those who did. 3. The women who didn´t become pregnant were more anxious after failed treatment than the women who became pregnant. The conclusion is that women who receive treatment with oocyte- or sperm donation are more anxious and depressed than their partners. The feelings are temporary and seem to decrease when the treatment results in pregnancy.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur patienter som haft en hjärtinfarkt och/eller genomgått en kranskärlsoperation skattar sin oro och nedstämdhet före och efter ett års hjärtrehabilitering samt om det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors skattningar. Enkäter innehållande patienters självskattning av oro och nedstämdhet före och efter hjärtrehabilitering, Hospital Anxiety and depression scale (HAD), samlades in från Hälsoinvest i Högbo. Författarna till denna studie valde att samla in enkäter från 1996- 2001. För att få delta i hjärtrehabiliteringen måste patienterna vara i arbetsför ålder och haft hjärtinfarkt och/eller genomgått kranskärlsoperation samt vara icke rökare. HAD- formuläret innehöll sju frågor rörande oro och sju frågor rörande nedstämdhet. Undersökningsgruppen bestod av 115 personer: 34 kvinnor och 81 män. Medelåldern på deltagarna var 52,4 år (range = 33-61 år). Huvudresultatet visade att deltagarna signifikant hade minskat graden av oro och nedstämdhet över tid. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan mäns och kvinnors skattningar av oro och nedstämdhet före eller efter hjärtrehabilitering. Kvinnor respektive män minskade signifikant sin grad av oro och nedstämdhet över tid. Denna studie indikerar att hjärtrehabilitering behövs för att minska patienters oro och nedstämdhet i samband med kranskärlssjukdom.

Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige. Det var totalt 348 män och kvinnor som besvarade två enkäter, den första vid behandlingens början och den andra ca 10 veckor efter avslutad behandlingen. Bortfallet var 16 %. Datainsamlingen gjordes med HADS – Hospital Anxiety and Depression scale. Efter att datan bearbetats statistiskt visade resultaten följande signifikanta skillnader. 1. Kvinnorna rapporterade högre grad av oro än männen både före och efter behandlingen samt högre grad av nedstämdhet efter behandlingen. 2. Både kvinnornas och männens grad av nedstämdhet var högre hos de par där behandlingen inte resulterade i graviditet jämfört med de par som blev gravida. 3. De kvinnor som inte blev gravida visade mer oro efter ett negativt behandlingsresultat än de kvinnor som blev gravida. Slutsatsen från föreliggande studie är att kvinnor som genomgår behandlingar med ägg- eller spermiedonation känner mer oro och nedstämdhet än sina partners. Känslorna är av övergående natur och minskar då behandlingarna resulterar i graviditet. / Every year children all over the world are born as a result of gamete donation. In Sweden oocyte donation has been legally used since 2003 and sperm donation has been regulated in law since 1984. The aim of this study was to investigate the extent of anxiety and depression in couples going through treatments with oocyte- or sperm donation. Participants of the study were men and women who received treatment with oocyte- and sperm donation at one of the seven fertility centers in Sweden. A total of 348 men and women answered two questioners, the first one at the beginning of the treatment and the second one around 10 weeks after the end of the treatment. The drop-out rate was 16 percent. Data collection was made with the HADS – Hospital Anxiety and Depression scale. When the data had been statistically processed the results showed following significant differences: 1.The women reported a higher degree of anxiety than the men before as well as after the treatment and a higher degree of depression after the treatment. 2. The extent of depression was higher among those women and men who didn´t become pregnant compared to those who did. 3. The women who didn´t become pregnant were more anxious after failed treatment than the women who became pregnant. The conclusion is that women who receive treatment with oocyte- or sperm donation are more anxious and depressed than their partners. The feelings are temporary and seem to decrease when the treatment results in pregnancy.

Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd. Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa. Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet. Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa. Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan.

Bakgrund: Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en reumatisk sjukdom karaktäriserad av ögon- och muntorrhet samt påverkan på olika organ. En överväldigande trötthet är vanligt. En orsak till tröttheten kan vara ett behandlingsbart tillstånd såsom nedstämdhet. Tröttheten kan leda till nedsatt livskvalitet, arbetsförmåga och påverka relationer med familj och vänner.Syfte: Att kartlägga hur vanligt det är med trötthet i en grupp av patienter med pSS samt om tröttheten har något samband med nedstämdhet eller nedsatt livskvalitet.Metod: Sextiotvå patienter deltog i studien. Patienterna fick fylla i fyra instrument/enkäter angående trötthet, nedstämdhet och livskvalitet (VAS trötthet, ESSPRI, HADS, SF-36). Deskriptiv och jämförande statistik användes i analyserna.Resultat: Totalt 72,6 % av patienterna skattade en hög grad av trötthet och utmattning mätt med VAS. Vi fann en signifikant korrelation mellan tröttheten och nedstämdheten (r = 0,51, p =0,00002). Det fanns även en god korrelation mellan tröttheten och nedsatt livskvalitet.Slutsats: I denna studie visas att trötthet är vanligt förekommande bland patienter med pSS och att tröttheten är korrelerad med nedstämdhet och försämrad livskvalitet. / Background: Primary Sjögren’s Syndrome (pSS) is a rheumatic disease characterized by dry eyes and dry mouth and different organs affected. An overwhelming tiredness, fatigue, is common. One cause of fatigue might be a treatable condition such as depression. Fatigue can lead to decreased quality of life, impaired work ability and affect relationships with family and friends.Objective: To identify the prevalence of fatigue in a group of patients with pSS and if there is any relation between fatigue and depression or impaired quality of life.Method: Sixty-two patients participated in the study. Patients completed four instruments/questionnaires regarding fatigue, depression and quality of life (VAS fatigue, ESSPRI, HADS, SF-36). Descriptive and comparative statistics were used in the analyses.Results: Overall 72.6 % of patients scored a high degree of fatigue as measured by VAS. We found a significant correlation between fatigue and depression (r = 0, 51, p=0.00002). There was a good correlation between fatigue and reduced quality of life.Conclusion: This study shows that fatigue is common among patients with pSS and that fatigue is correlated with depression and a lower quality of life.

<p>Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.</p><p>Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.</p><p>Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.</p><p>Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.</p><p>Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan.</p>