Universitätskultur kann als eines der Haupthindernisse für die Implementierung von strategischem Management an Universitäten angesehen werden. Vorhandene Ansätze der Organisationsforschung betrachten zwar Veränderungsprozesse, diskutieren die Rolle der Organisationskultur jedoch nur am Rande und fragen nicht nach dem Wie der Umsetzung einer solchen organisationalen Veränderung. Dieser Artikel betrachtet strategisches Management an Universitäten aus einer kulturtheoretischen Perspektive und überträgt das kohäsionsorientierte Organisationsmodell auf den Hochschulkontext. Es wird gezeigt, wie dieses Modell strategische Prozesse unterstützen kann, so dass es einen praktischen Nutzen für das Hochschulmanagement bietet. / University culture is seen as one of the main obstacles to the successful implementation of the process of strategic university management. Although existing organisational approaches of changing processes give theoretical insight, they fail to consider the cultural perspective and how change can be implemented successfully. This article focuses on a cultural approach and therefore introduces a cohesive cultural model to the Higher Education (HE) context. It will be shown how this paradigm can be used in strategic management processes at universities and how it can support them. It therefore offers an approach that is applicable to the practice of university management.

Bakgrund: Sedan 1980-talet har en uppsättning organisatoriska idéer och teorier lånade från näringslivet under namnet New Public Management tagit sig in i den offentliga sektorn och sjukvården. I takt med att medvetenheten om dessa idéer och teorier ökat hos allmänheten har en levande debatt om New Public Management inom sjukvården tagit fart. Från politiskt håll har nu en önskan om att utveckla nya styrmodeller för offentlig sektor bortom New Public Management lagts fram. Därför är det av intresse att studera New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Syfte: Denna studie avser studera den rådande New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Utifrån ett kritiskt analytiskt perspektiv är syftet med studien också att undersöka hur denna diskurs kan kopplas till de strukturella relationer som manifesteras av språket. Metod: Kritisk diskursanalys Teorier: New Public Management, Revisions- och mätbarhet, Kvalitetsbegreppet, Diskursanalys, Kritisk diskursanalys Empiri: Sekundärdata bestående av debattartiklar om svensk sjukvård. Slutsats: Denna studie har identifierat en strukturell maktrelation i den diskursiva praktiken som manifesteras i språket. / Background: Since the 1980s, a collection of organizational ideas and theories borrowed from the private sector and under the name of New Public Management have entered the public sector and healthcare. As the public awareness of these ideas and theories has increased, a vivid debate about New Public Management within the healthcare has gained momentum. Politically, a wish for a development of new models of management beyond New Public Management in the public sector have been introduced. Thus, it is of interest to study the discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. Objective: This thesis aims to study the current discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. By using a critical analytical perspective the objective of the thesis is also to study how this discourse can be linked to the structural relations that manifest themselves through language. Method: Critical discourse analysis Theories: New Public Management, Auditability, Concept of quality, Discourse analysis, Critical discourse analysis Empiric: Secondary data consisting of debate articles about Swedish healthcare Conclusion: This thesis have identified a structural relation of power in the discoursive dimension which manifest itself through language.

Offentlig sektor anses inneha ett centralt ansvar för den fortsatta utvecklingen av hållbarhet då de ser till att främja och forma människors liv i samhället. Dock anses det svårt att ge en helhetsbild av hållbarhet inom kommuner eftersom begreppet är diffust och används i många olika sammanhang, i vissa fall enbart för att det förväntas användas. Lyckas inte kommuner med sin hållbarhetsutveckling kan det få stora konsekvenser för framtida generationer som inte har möjligheten till en hållbar livsstil. Denna studie undersöker Sveriges kommuner och deras arbete med mätning av miljöarbetet samt miljöredovisning. Kommunernas hållbarhetsarbete har blivit allt viktigare i takt med att människans påverkan på miljön har uppmärksammats och organisationer förväntas ta ansvar för att minska sin miljöpåverkan. / The public sector is considered to hold a key responsibility for the further development of sustainability as they look to advance and shape the lives of people in society. However, it is considered difficult to give an overall picture of sustainability in municipalities where the term is vague and used in many different contexts, in some cases only because it is expected to be used. If municipalities are not successful in their sustainability work it could result in serious consequences for future generations, who will not have the possibility of a sustainable lifestyle. This study examines the municipalities and their work with measurements for environmental performance and sustainabillity reporting. The sustainability work of municipalities has become increasingly important as the human impact on the environment has been observed and organizations are expected to take responsibility for reducing their environmental impact.

We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively. / Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

Bakgrund: Bakgrund: Under de senaste 20 åren har svensk offentlig sektor präglats av konkurrensprövning genom privatisering av tidigare offentlig sektor. Det skapar en ny marknad där privata och offentliga aktörer skall samverka under statlig samordning och övervakning. Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad är två exempel på kvasimarknader där staten står som finansiär av välfärdstjänsten samtidigt som den utförs av både privata och offentliga aktörer. Tidigare forskning belyser den problematik som uppstår då staten övergår från att vara en primär producent till en övervakande roll. Då statens roll förändras krävs tydligare regler och strukturer för att kunna samordna och styra kvasimarknader. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur kvasimarknader styrs, med avseende på upplevda verksamhetskrav och uppföljning. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer om hur beslutsfattare och marknadsaktörer upplever Stockholm stads gymnasie- och hemtjänstmarknad. Slutsatser: Studien konstaterar att hemtjänstmarknaden, som styrs via tydliga avtal, ger större möjlighet för insyn i verksamheterna och tydligare styrverktyg för Stockholms stad. På gymnasiemarknaden är det svårare för Stockholm att påverka verksamheten hos friskolor då de endast svarar mot Skolinspektionen. Det som ligger till grund för kvasimarknadens funktionalitet och effektivitet beror på det förtroende och tillit som finns mellan beslutsfattare, utförare och kund. Nyckelord: New Public Management, Offentlig styrning, Kvasimarknad, Interorganisato­riska relationer, Ekonomistyrning, Transaktionskostnadsteori. / Background: Over the past 20 years, the Swedish public sector has been characterized by competition through the increasing privatization of public welfare. It creates a new market situation where private and public sector are to co-operate under governmental coordination and monitoring. Stockholm city upper secondary school and home care market are two examples of quasimarkets where the state stands as a financier of the welfare service while it is carried out by both private and public actors. Previous research illustrates the problems that arise when the state changes from being a primary producer to a supervisory role. As the state's role changes it requires clear rules and structures in order to coordinate and control the quasimarkets. Objective: The study aims to describe and understand how quasimarkets are governed, in regard to percieved business requirements and monitoring. Design: The study is a qualitative case study with a hermeneutic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews on how policy makers and market actors are experiencing the upper secondary school and home care market. Conclusion: The study notes that the home care market, which is governed by clear agreements and contracts, provides greater transparency between policy makers and market actors. Thus creating better conditions for the usage of management control for the city of Stockholm. In the upper secondary market it is difficult for the city of Stockholm to affect the operations of private schools since they are governed by the Swedish School Inspectorate. The basis for the functionality and efficiency of quasimarkets relies on the confidence and trust that exists between policy makers, market actors and customers. Keywords: New Public Management, Public Governance, Quasimarket, Interorganizational Relations, Management Control, Transaction Cost Economics.

This qualitative study’s purpose was to investigate and compare the view towards activities for elders among the manager, employees and the elders at a nursing home. One manager, two employees and three elders participated in interviews. These interviews showed that the view towards activities among elders was generally positive. The informants stated that the activities contributed with several positive effects. Among them were the elders’ subjectively reported well-being. This indicated correlation between the results and activity theory, implying that activities are a vital part of elders’ well-being. When the informants were asked about the possibilities as well as obstacles of elders engaging in activities, economy and disease were, directly and indirectly, brought up as obstacles. Regarding the economy, the HR perspective but also new public management could serve as explanations. The largest possibility presented however was the employees; if they were passionate about activities, as would the elders also become. / Studien hade som syfte att undersöka och jämföra synen på aktiviteter för äldre bland verksamhetschef, personal och brukare på ett särskilt boende. En verksamhetschef, två personal samt tre brukare deltog som informanter i denna kvalitativa studie bestående av intervjuer. Dessa intervjuer visade att synen på aktiviteter är generellt positiv. Samtliga informanter uppgav aktiviteters positiva effekter, till exempel ett ökat välbefinnande för den äldre. Detta indikerar en korrelation mellan resultaten och aktivitetsteorin, vilken tyder på att aktiviteter är en viktig komponent i den äldres välbefinnande. När informanterna blev tillfrågade vilka möjligheter och hinder som fanns angående brukarnas deltagande i aktiviteter angavs ekonomi och sjukdom, både direkt och indirekt, som hinder av samtliga informanter. Vi tolkar dessa ekonomiska aspekter genom att använda oss av ett HR- samt new public management-perspektiv. Den största möjligheten som de alla uppgav var personalen; om de ansågs engagerade till aktiviteter, blev också de äldre det.

A última reforma administrativa brasileira de 1998 buscou na iniciativa privada ideias para melhorias em sua gestão, como o princípio da eficiência, o new public management e a maior flexibilidade na contratação e dispensa de trabalhadores. No entanto, a inovação proposta não levou em conta aquilo que as mais modernas teorias adotadas pelas organizações privadas de fato propõem. A noção de que a estabilidade da burocracia na Administração Pública seria perniciosa e menos eficiente não se sustenta, especialmente no tocante ao turnover e à retenção de quadros qualificados. A valorização do capital humano, e não o seu descarte, é que torna melhor a gestão, quer da empresa privada, quer do setor público. / The last Brazilian Public Administration reform in 1998 sought within the private sector ideas to improve its management, such as the principle of efficiency, the new public management and the greater flexibility in hiring and laying off public workers. However, the proposed innovation did not observed what private sectors present-day theories actually proposed. The notion that the bureaucracys stability in public administration would be pernicious and less efficient is inaccurate, especially with regards to turnover and retention of qualified staff. The enrichment of human capital, and not its disposal, is what makes managing better, whether in the private enterprise or in the public sector.

<p>Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv.</p><p> </p> / <p>The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst. Organisationerna i studien är Biografteatern Rio/Framtidens Mötesplats AB, Dramalabbet, Musikföreningen Fritz’s Corner samt Orionteatern AB. Empirin bygger främst på intervjuer med representanter för dessa kulturorganisationer samt en intervju med en handläggare på Stockholm stads kulturförvaltning.</p><p>I studien framkommer bland annat att Stockholms stads fördelning av verksamhets- och projektstöd fortfarande i första hand baseras på kvalitativa bedömningar av de sökande och deras verksamheter även om ansökningshandlingar blivit mer och mer kvantitativt inriktade i sin utformning. Införandet av incitamentsstrukturen har lett till en förändrad instrumentell syn på kulturen och kulturpolitiken, med ett ökat fokus på att företagisera den fria kulturlivet. Studien visar upp en bild av att Stockholms kulturpolitik under den senaste mandatperioden blivit mer polariserad. Där det tidigare rått en generell samsyn kring kulturpolitiska satsningar har det under den senaste mandatperioden, och framför allt kopplat till införandet av incitamentsstrukturen, skapats en tydligare kulturpolitisk skillnad mellan de politiska blocken.</p><p>I studien framkommer också att kulturorganisationernas finansieringstradition, som bland annat är kopplat till hur det offentliga anslagen ser ut, starkt har påverkat verksamheternas organisering, bland annat syns detta i att organisationerna utvecklat ett managementstyre. Organisationerna i studien skiljer sig i hur starkt deras verksamhet är beroende av offentliga medel. En sak som framkommer är dock att samtliga verksamheter på något sätt skulle behöva ändra sin grundläggande konstnärliga inriktning om stödet skulle försvinna.</p>

Die vorliegende Arbeit untersucht am Beispiel der Stadtstaaten Berlin und Hamburg konkrete Handlungsoptionen des strategischen Personalmanagements angesichts unausgewogener Altersstrukturen in der Landesverwaltung unter den Rahmenbedingungen des öffentlichen Dienstes. Vor dem Hintergrund einer abnehmenden Erwerbsbevölkerung und der sinkenden Attraktivität des öffentlichen Dienstes als Arbeitgeber wird das Thema „Personal“ als die Schlüsselressource für die Leistungsfähigkeit der deutschen Verwaltung identifiziert. Die Untersuchung zeigt auf, wie eine absehbare Überalterung des Personalkörpers die Leistungserbringung der öffentlichen Verwaltung beeinträchtigen wird. Sie weist nach, dass sich beide Stadtstaaten bereits heute mit punktuellem Fachkräftemangel in technischen und Spezialisten-Berufen, aber auch bei Lehren und Ärzten, konfrontiert sehen. Diese Herausforderungen werden sich durch massive Altersabgänge ab dem Jahr 2015 und eine Alterung des bleibenden Personalkörpers noch erheblich verstärken. Die Untersuchungsergebnisse zeigen jedoch, dass die hamburgische Verwaltung, aufbauend auf einer langen Modernisierungshistorie und erleichtert durch Akteurszentralismus und eine ressortübergreifend abgestimmte quantitative und qualitative Personalbedarfsplanung, über einen gut institutionalisierten und gelebten Strategiekreislauf verfügt. Dies lässt den Schluss zu, dass die Hansestadt mit ihrem strategischen Personalmanagement gut für die Bewältigung der demografischen Herausforderungen aufgestellt ist. Dagegen wird beleuchtet, wie der Umgang mit dem Thema Personal in Berlin noch immer von chronischen Sparzwängen und einem Pluralismus der Akteure geprägt ist. Die daraus resultierende, hauptsächlich quantitativ agierende Personalwirtschaft und das Fehlen einer auch nur mittelfristigen Personalstrategie werfen erhebliche Bedenken bezüglich der zukünftigen Leistungsfähigkeit der Berliner Verwaltung auf. / The present study examines the potential and limits of strategic human resources management in the German civil service by analyzing the cases of the länder of Berlin and Hamburg. Against the background of a decline in the working population and the diminishing attractiveness of careers in the civil service, only a state-of-the-art human resources management can ensure the performance of the public sector in the long run. The study demonstrates how an ageing workforce is bound to lead to a reduced performance of the civil service sector. Both of the länder analyzed are already confronted with a shortage of skilled labour for technical posts, but also for teachers and doctors. These challenges are going to be further exacerbated by massive waves of retirement and a constantly ageing employee workforce in the years from 2015 forward. The study reveals, however, that the civil service of Hamburg has developed and successfully applies a progressive human resources management strategy, due in part to the city’s rather long history of civil service modernization and the relative power of its human resources planners. Hamburg therefore seems to be rather well adjusted to face the future demographic challenges. Human resources management in Berlin, on the contrary, is continually limited by the city’s chronic budget deficit and the plurality of human resources planners. The subsequent lack of a long-term human resources strategy casts considerable doubt on the future performance of Berlin’s civil service.