Bakgrund: Att vara nyutexaminerad kan vara en svår utmaning, allra mest inom ett mångfacetterat yrke som sjuksköterskeyrket är. En bra start kan vara av stor vikt både för trivseln och för intentionen att stanna kvar i yrket. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av första tiden som yrkesverksamma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitetsgranskade kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl, PubMed och PsycInfo och resultatet har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Ur analysen framkom det tre teman “Nyutexaminerades erfarenheter av erhållen teoretisk och praktisk kunskap, Nyutexaminerades erfarenheter av relationer i teamet och Nyutexaminerades erfarenheter av arbetsmiljön” med sammanlagt sju subteman. Konklusion: Litteraturstudien visar på att de nyutexaminerade har många motgångar framför sig som nyutexaminerade sjuksköterskor. De har behov av både inskolning och en tillåtande miljö där de kan utvecklas i sin profession. Vidare forskning behövs för att minska avståndet mellan teori och praktik som idag är en stor del av de nyutexaminerades vardag. / Background: To be newly graduated can be challenging, even more in a multifaceted profession as the nurse profession is. A god start can be important for the professional’s wellbeing and their intensions to stay in the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated registered nurses experience of their first period of time as professionals. Methods: A literature study based on 10 quality reviewed qualitative articles. Database research was made in Cinahl, PubMed and PsycInfo and the result were analyzed using Fribergs five steps model. Results: The analysis revealed three main themes “New graduate’s experiences of acquired theoretical and practical knowledge, New graduate’s experiences of relationships in the team and New graduate’s experiences of the work environment” with the total of seven subthemes. Conclusion: The literature study shows that the new graduates have many setbacks ahead of them as newly graduated nurses. They need both an introduction period and an understanding environment where they can develop in their profession. Further research is needed to reduce the distance between theory and practice, which today is a part of the new graduates' everyday life.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att arbetsrelaterad stress kan bidra till negativa konsekvenser i form av både fysisk och psykisk ohälsa för sjuksköterskor. Att sjuksköterskans välbefinnande påverkas kan i sin tur leda till att omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera strategier nyutexaminerade sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera stress i omvårdnadsarbetet.  Metod: Studien använde en kvalitativ ansats och granskade 11 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med hjälp av Popenoe med fleras modell. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor som upplevde arbetsrelaterad stress använde sig av varierande copingstrategier i sitt arbete. I resultatet framkom fyra teman för stresshantering: Självmedkänsla, Stöd, Kontroll, Återhämtning. Konklusion: Studiens slutsatser pekar på att stöd, självmedkänsla och återhämtning är väsentliga komponenter för att främja välbefinnande hos nyutexaminerade sjuksköterskor och därmed öka patientsäkerheten. För att stödja dessa sjuksköterskor i deras övergång till yrket föreslås implementering av stödsystem och riktlinjer som främjar dessa strategier. Detta kan potentiellt skapa en mer positiv och stödjande arbetsmiljö för sjuksköterskor i början av sina yrkesliv. / Background: Work-related stress, according to research, can contribute to adverse consequences in the form of both physical and mental health issues for nurses. This, in turn, can negatively impact patient care and safety. Aim: The purpose of this literature review was to identify strategies that newly graduated nurses can employ to manage stress in their nursing practice. Method: The study utilized a qualitative approach, reviewing 11 scientific articles from CINAHL, PubMed, and PsycInfo. These articles were assessed for quality using the SBU's criteria and analyzed through the Popenoe et al model. Results: Newly graduated nurses experiencing work-related stress employed various coping strategies in their work. The results revealed four themes for stress management: Self-compassion, Support, Control and Recovery.  Conclusion: The study's conclusions highlight that support, self-compassion, and recovery are essential components to promote well-being and patient safety among newly graduated nurses. To support the new nurses in their transition to the profession, the implementation of support systems and guidelines that promote these strategies is recommended. This could potentially create a more positive and supportive work environment for nurses at the beginning of their careers.

Introduction: Contemporary hospital settings are a challenging learning and working environment for healthcare professionals. The challenges are largely related to the increasing need for healthcare caused by an ageing population, a lack of personnel resources, and demands for time efficiency. Therefore, it is of interest to study how individuals and teams learn during these working conditions. Nurses are especially exposed when entering working life, why this profession has been of interest to explore further in this thesis. Furthermore, the interprofessional team is significant in providing qualitative care at the hospital wards, which could be affected by the lack of nurses and demands for efficiency. Aim: To explore work integrated learning from an individual nurse and interprofessional team learning perspective in a contemporary hospital ward setting. Methodology: Two qualitative approaches were used in this thesis. Study I was a qualitative content analysis based on individual interviews with 10 nurses within hospital ward care. Study II was an insider action research project (IAR) within a specific hospital ward. Data from the project in Study II were analyzed using the cycle of expansive learning. Results: Study I showed that, during their early working life, newly graduated nurses learned their profession by developing and using different learning strategies. Their initial strategy was to learn how to perform daily tasks as safely and effectively as possible. However, in learning how to provide qualitative care, the nurses realized the importance of participating in bedside care to gain clinical experience. Opportunities to learn from clinical experiences and reflection were essential for developing as a new nurse. Study II explored work integrated learning in an interprofessional ward team. The learning process resulted in the establishment of a digital planning board to illustrate the patients’ recovery process during their stay at the ward. This board opened an opportunity to learn about core values and goals for discharge, but also contributed to boundary awareness between the professionals, which was important for collaboration to improve patient safety in daily work. Discussion: The results reveal that work-integrated learning was manifested in an interdependency between the professionals and the health-care organization. The interdependency was multifaceted as the professionals were dependent on each other to learn as individuals in relation to each other, and to develop their joint work processes. The professionals were also dependent on the organizational prerequisites to learn. This result shows the need for the professionals to develop their own learning strategies to manage daily work, which was associated with the professional’s motivation in leading their own professional development towards qualitative and safe care. Conclusion: The results of this thesis reveal that the professions within a hospital ward setting are largely dependent on each other to create conditions for work integrated learning. The individuals and the team both had strong determination, will, and desire to learn to provide patients with care that was as qualitative and safe as possible. The quality of work-integrated learning was found to be related to the professions’ awareness of boundaries, knowledge, and responsibilities related to each other within the interprofessional team. / Denna studie har utforskat det arbetsintegrerade lärandet hos nyutbildade sjuksköterskor och hos ett interprofessionellt team, i en sjukhusavdelningsmiljö. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar såsom brist på personal, högt vårdflöde samt uppgiftsväxling, tvingar de nyutbildade sjuksköterskornas att anta strategier som gör att det måste förlita sig på andrahandsinformation för bedömning av patienters status. Även om det patientnära arbete uttrycks som väsentligt för att lär sig yrket, tvingas de nyutbildade ofta att prioritera administrativa uppgifter och därmed missas väsentligt information viktig för lärande och för att kunna hantera arbetet säkert och kvalitativt. Organisatoriska förutsättningar riskerar därmed också att ”förlänga” lärandet mot ett expert-kunnande. Resultat visa dock att det finns en styrka i att hitta sina egna vägar att ta sig fram i en svår lärandemiljö, där den professionelles ”jävlar anamma”, engagemang och motivation för att lära, påverkar både riktning och innehåll i lärandet. Resultatet visar att hos både den enskilda sjuksköterskan och hos teamarbetets medlemmar fanns ett driv, vilja och önskan att lära för att kunna ge patienterna en så god och säker vård som möjligt. Det arbetsintegrerade lärandet visade sig också vara relaterat till professionernas medvetenhet om hur deras egna professionella gränser, kunskap och ansvar förhöll sig till övriga medarbetare i teamet. Att skapa ett medvetande om professionella gränser inom teamet innebar att utveckla kunskap om varandras professionella ansvar och bidrag till vårdteamet som helhet samt vilka värderingar och målsättningar som kunde leda teamets arbete framåt. Undersköterskans roll för sjuksköterskans och vårdteamets arbetsintegrerade lärande var central. Att tydliggöra gränser mellan professionerna kräver ett gediget arbete som tar tid, motivation och uthållighet hos både individer och ledning. Ett arbete som kan vara svårt att åstadkomma i vardagsarbetet och därför kräver särskilda insatser men kan ha avgörande beredelse för vårdkvalitén och patientsäkerheten. Sammanfattningsvis kan denna uppsats bidra med fördjupad kunskap om arbetsintegrerat lärande i dagens sjukhusvård. Inom sjukhusvården, där effektivitetskrav dagligen måste balanseras gentemot bristande resurser, kan sjukhusavdelningar lärandemiljö ifrågasättas. Strategiska lärandestrategier krävs för att kunna säkerställa ett kvalitativt arbetsintegrerat lärande för nyutbildade sjuksköterskor och för teamet. / <p>Paper  B is not included in the electronic version. </p>

<p> Hypertension is a modifiable risk factor for cardiovascular disease. The current treatment options are drug therapy and lifestyle modifications. A promising lifestyle modification therapy for the management of hypertension is isometric exercise, as several studies have demonstrated that isometric handgrip (IHG) training reduces resting arterial blood pressure (ABP) (Peters et al., 2006; Taylor et al., 2003; Wiley et al., 1992). The purpose of the present investigation was two-fold: 1) to examine the effectiveness of IHG training in reducing resting ABP in newly diagnosed hypertensive patients, in comparison to matched controls receiving advice from a physician about lifestyle modifications; and 2) to examine markers of autonomic function, specifically, heart rate variability (HRV) to determine if changes in the autonomic nervous system (ANS) existed between the two groups of hypertensive adults.</p> <p> Resting blood pressure and heart rate were assessed with an automated acquisition system before, during and after the 6-week intervention period. Also, power spectral analysis of HRV was used to assess changes in modulation of the ANS. Participants in both groups (n=14) were given lifestyle modification recommendations regarding diet, exercise and stress reduction, while participants in the training group (n=8) also completed a bilateral IHG training protocol 3 times/week at 30% maximum voluntary contraction (MVC).</p> <p> Our results demonstrate that contrary to our hypothesis, isometric exercise in combination with lifestyle modification recommendations did not result in a reduction of resting ABP or change indices of HRV. Possible explanations for these results are that unlike previous IHG training, the present study was the first to use home-based training and the small sample size of this investigation would limit our ability to identify alterations in resting ABP or HRV.</p> / Thesis / Master of Science (MSc)

The purpose of this qualitative survey is to create a deeper understanding of the school-age educare in Swedish schools, the language development for newly arrived students and what challenges there are, as well as how school-age educare teachers collaborate with guardians and other people in the school to be able to contribute to the language development of newly arrived students. We interviewed four school-age educare teachers from schools in the greater Stockholm area and analyzed the results from a social constructionist perspective and previous research in this area. The results from our study indicate that school-age educare teachers work with newly arrived students' language development in different ways, but there are shortcomings in terms of strategies, tools, methods, and processes. There is a need for skills development to improve this work. In addition, good collaboration between the staff and guardians is essential to achieve better results. Since newly arrived students have different needs and backgrounds, it is important to take this into account and strive for the right conditions so that a safe, inclusive social environment can be created. The school needs to work to find solutions for competence development and improved cooperation in their operations. A fascinating future research area focusing on the language development of newly arrived students is regarding tools, training, and frameworks for after-school teachers. It is about how modern digital tools such as Google Translate and AI services can support after-school teachers in creating a more inclusive learning environment.

<p dir="ltr">Nursing, deeply rooted in social justice principles, faces the contemporary imperative of achieving health equity. However, the perception of social justice among nurses, particularly newly graduated registered nurses (NGRNs), remains unclear, posing a significant challenge amid high turnover rates in this population, threatening the realization of health equity goals.</p><p dir="ltr">Through this study, I sought to enhance nursing knowledge by delving into the understanding, cocreation, processing, and response to social justice among NGRNs. Utilizing a constructivist grounded theory methodology, I explore NGRNs’ narratives and perceptions concerning social justice, addressing the research question: How do NGRNs understand, cocreate, process, and respond to social justice in their nursing practice?</p><p dir="ltr">Findings from the grounded theory study reveal seven categories with subsequent subcategories, culminating in the development of a proposed theoretical framework. This framework elucidates four overarching global themes: “Best Care for all, No Matter What,” “Novice Emancipators,” “Making the Human Connection,” and “Supportive Organizational Culture.” I used theoretical modeling to delineate a middle-range theory titled “NGRN Evolving Process of Social Justice Transition.”</p><p dir="ltr">The study’s conclusions have significant implications for nursing education, practice, research, and policy. They highlight the importance of shaping future nursing landscapes through a focus on NGRNs’ social justice transition. Emphasizing the pivotal role of social justice identity in NGRNs’ progression to expert nurses, the study underscores the critical need to foster this identity during NGRNs’ transition period. Implications extend to curriculum structure, onboarding programs, leadership, and policy, aiming to promote person-centered care and health equity. This study marks the inception of a journey towards continual support for NGRNs as advocates for social justice, potentially catalyzing substantial societal change with nursing at the forefront of the pursuit of equity.</p>

No / There is widespread agreement among agencies governing UK water management that more extensive domestic water metering combined with additional measures will deliver a more efficient domestic water usage. This paper argues that qualitative research is needed to select and hone additional measures. According to theory, cooperation to reduce water use is more likely if people: a) believe in the necessity to reduce use; b) feel costs are fairly shared; and c) believe their actions can affect the situation. The case study of Lydd, Kent, is presented. Lydd is the first location in which compulsory water metering has been imposed in the UK. Qualitative information was collected to inform the communication strategies being implemented by the water supply company. The investigation found that none of the three factors predicted by theory were completely present. The paper concludes by providing some recommendations for improving the water company's communications strategy for encouraging a reduction in domestic water use. The key role of qualitative information in assisting in the targeting and design of water demand management programmes is highlighted.

BakgrundTyp 2 diabetes är en sjukdom som ständigt ökar och leder till många komplikationer. Egenvård är en stor del i behandling, vilket kräver att patienterna har insikten och förmågan till att utföra egenvårdsåtgärderna för att kunna leva med typ 2 diabetes, vilket kan vara utmanande för många patienter. Därför har sjuksköterskan en stor del i behandling av typ 2 diabetes då dessa patienter behöver en hel del undervisning om sjukdomen. SyfteSyftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av egenvård vid nydiagnostiserad typ 2 diabetes. MetodStudien är en litteraturöversikt som besvarar ett syfte med hjälp av vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att hitta artiklarna. Resultat i denna litteraturöversikt grundades på elva artiklar som publicerades mellan 2014–2024. ResultatStudiens resultat framkom till tre huvudkategorier, sjukdomsacceptens, utmaningar för förändring i levnadsvanor och egenvårdfrämjande faktorer. Sjukdomsacceptansen hade en stor betydelse i hur patienterna engagerade sig i egenvårdsåtgärderna, och utmaningar leder till bristande egenvård. Stöd från hälso-och sjukvården ansågs viktigt hos patienter med typ 2 diabetes. SlutsatsLitteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde att egenvård som nydiagnostiserade typ 2 diabetes var utmanande. Detta på grund av sjukdomen krävde stora insatser från patienterna och kunskap för att kunna leva med sjukdomen. Att bearbeta de känslomässiga reaktioner som tillkommer med sjukdomen hade stort påverkande i hur patienterna följde egenvårdåtgärderna. Stöd var viktigt för patienterna då den främjade patienterna egenvård. / BackgroundType 2 diabetes is a disease that is constantly increasing and leads to many complications. Self-care is a major part of treatment, requiring patients to have the insight and ability to perform the self-care measures in order to live with type 2 diabetes, which can be challenging for many patients. Therefore, the nurse has a great part in the treatment of type 2 diabetes as these patients need a lot of education about the disease. AimTo describe patients ' experience of self-care in newly diagnosed Type 2 diabetes. MethodThe study is a literature review that answers a purpose with the help of scientific articles. The databases PubMed and CINAHL were used to find the articles. Results in this literature review were based on Eleven articles published between 2014–2024. ResultsThe results of the study came to three main categories, disease acceptance, challenges to change in living habits and self-care promoting factors. Disease acceptance had a major impact in how patients engaged in the self-care interventions, and challenges lead to lackof self-care. Health care support was considered important in patients with type 2 diabetes. ConclusionsThe results of the literature study showed that the patients experienced that self-care as newly diagnosed type 2 diabetes was challenging. This because of the disease required great effort from the patients and knowledge in order to be able to live with the disease. Processing the emotional reactions associated with the disease had a major impact on how the patients followed the self-care measures. Support was important for patients as it promoted patient self-care.

Vi har gjort en studie som handlar om den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten. Sverige tar emot 5000 kvotflyktingar varje år och segregeringen har under lång tid ökat och klyftorna har blivit större. Det har dessutom pågått en desinformationskampanj på nätet där svensk socialtjänst anklagas för att de omhändertar muslimska barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka nyanländas kommunikation med socialtjänsten och innebörden av det interkulturella mötet. Vi vill med detta öka kunskapen för att främja det interkulturella mötet och integration. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer där sju nyanlända fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av kommunikationen med socialtjänsten. Genom våra kvalitativa intervjuer har studiens frågeställningar besvarats. Dessa handlar om hur kommunikationen med socialtjänsten upplevs och vad kultur har för betydelse i mötet med socialtjänsten. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och fem teman som analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån ett sociologiskt, psykologiskt och interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att kultur enligt respondenterna inte har en stor betydelse i kommunikation med socialtjänsten. Många upplever att anpassningen till den svenska kulturen är svår och upplever inte någon förståelse från socialtjänsten kring detta. Samtliga respondenter har inga förväntningar på men önskar att socialtjänsten ska besitta en interkulturell kompetens. När vi analyserade resultatet kom vi fram till slutsatsen att den första tiden i Sverige styrs av att tillgodose grundläggande behov så som att komma i trygghet och att det kan vara en anledning till att kultur initialt inte har en sådan stor betydelse för nyanlända i kommunikationen med socialtjänsten. Vi kunde även se utifrån ett interkulturellt perspektiv att det finns brister i den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten men att respondenterna la lite eller ingen vikt vid det. / We have done a study that deals with the intercultural communication between newcomers and social services. Sweden receives 5,000 quota refugees every year and segregation has for a long time increased, and the gaps have become larger. There has also been an online disinformation campaign where Swedish social services are accused of taking Muslim children into care. The purpose of this study was therefore to investigate newcomers' communication with social services and the meaning of the intercultural encounter. With this, we want to increase knowledge to promote the intercultural meeting and integration. To achieve the purpose, qualitative interviews were conducted where seven new arrivals were given the opportunity to share their experiences of communication with social services. Through our qualitative interviews, the study's questions have been answered. These are about how communication with social services is perceived and what culture means in the meeting with social services. The empirical data has been processed through thematic analysis and five themes that have been analysed based on previous research and from a sociological, psychological, and intercultural perspective. The results show that, according to the respondents, culture does not have a great importance in communication with social services. Many feel that adaptation to Swedish culture is difficult and do not experience any understanding from social services about this. All respondents have no expectations but wish the social services to possess more intercultural competence. When we analysed the results, we came to the conclusion that the first time in Sweden is governed by meeting basic needs such as getting in safety and that this may be one reason why culture initially does not have such a significance for newcomers in communication with social services. We could also see from an intercultural perspective that there are shortcomings in the intercultural communication between newcomers and social services, but that the respondents paid little or no importance to it.

Bakgrund: Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under det senaste århundradet från att vara en transportorganisation till att faktiskt kunna utföra högspecialiserad vård på väg till sjukhus. Detta innebär även att kraven ökat på de yrkesverksamma inom ambulansen. Som nyexaminerad sjuksköterska kan upplevelsen av att gå från teori till praktik vara utmanande, inte minst inom ambulanssjukvården. Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ambulansen som första anställning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och i resultatet presenterades det manifesta innehållet. Resultat: Presenteras i tre huvudkategorier: Ett nytt sammanhang; att gå från teori till praktik, Vikten av kunskap och erfarenhet, Vikten av stöd från kollegor och verksamheten. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla men även en personlig utveckling av att börja jobba inom ambulanssjukvården direkt efter examen. Det var flera faktorer som spelade in på deras upplevelser av arbetet. Det upplevde helhetsbedömningar av patienter som en utmaning medan stöd från mer erfarna kollegor och utbildning från verksamheten upplevdes som värdefullt. Slutsats: Sjuksköterskor tog upp positiva och negativa aspekter av att vara nyexaminerad sjuksköterska och även vilka aspekter som främjade deras utveckling inom verksamheten. Detta kan vara viktigt att ta till beaktning för att upprätta ett bra inskolningsprogram för nyanställda.