Over the recent years, global migration flows have brought increasing numbers of immigrating children to Swedish schools and this has, in turn, generated attention to questions regarding inclusive education. This case study aims to investigate how experienced teachers meet the needs of newly arrived students in the English classroom. The study is conducted at a primary school (grade F-6), located in a middle-sized town in southern Sweden, where 98% of the students have an immigrant background. This study is based on semi-structured interviews with three teachers and the principal of the school. We perceive that this is a school where inclusion seems to work quite well and by conducting this study we want to shed light on seemingly functional working methods. This study also investigates possibilities and challenges that teachers might face in the English classroom.

During the 2010s Swedish principals received an increased responsibility to make decisions regarding the schooling for individual students. Simultaneously the influx of immigrants to Sweden was high and the responsibility of sorting out housing and schools for the migrants was split between the municipalities. This meant more schools received responsibility for newly arrived students. Laws and regulations regarding newly arrived was changed gradually after 2015 and principals were given increased responsibility of the decision-making. In the light of this a case study was designed to increase knowledge about decision making and influencing process relating to newly arrived students schooling. A partial purpose was to deepen the understanding around principals’ conditions and prerequisites to make decisions in line with the education act. Principals and representatives of the administration in the form of unit managers for mother tongue or reception units were interviewed. The study’s theoretical perspective emanates from theories of bounded rationality, institutional logics and a framework on organizational learning that describes how routines are developed. The result showed that decision-making was influenced by the frames and organizational conditions which existed in the context of each municipality and school. The decision-making usually happened with the hallmark of bounded rationality; the decision makers used solutions which had worked prior to achieve a result that they regarded as sufficient. This meant that the organizational solutions that were available in the organization prior were used to incorporate the new students in the school. Decision-making could be understood from several competing institutional logics: to realize political goals and comply with legislation (bureaucratic logic), to be an attractive school (market logic), to provide students with a good education (professional logic) and to use resources efficiently (organizational logic). The three cases showed major differences regarding the development of routines in the organisation. In one of the municipalities there were routines in place for a few important areas of decisions such as school placement processes and home multilingual classroom assistance. This led to a quick reception and school start for the newly arrived students while the lack of a functional routine in another municipality led to long school placement processes and frustration among the decision-makers. The results of the study points to the importance of having discussions on individual, group and organizational levels to develop routines which reduces the need of repeated decision-making. The result deepens the understanding of the complex context principals and unit managers must deal with in decision-making and underlines the importance of having discussions at the individual, group and organizational level to develop routines that reduce the need for repeated decision-making. / Svenska rektorer fick under 2010-talet ett gradvis utökat ansvar för att fatta beslut kring enskilda elevers skolgång. Samtidigt tog Sverige emot många nyanlända och ansvaret för att ordna boende och skola för gruppen fördelades mellan alla Sveriges kommuner. Det innebar att fler skolor fick ansvar för nyanlända elever. Lagstiftning och reglering kring nyanlända elever förändrades successivt efter 2015 och rektor fick utökat ansvar för beslutsfattandet. Med detta som bakgrund utformades en fallstudie med syfte att öka kunskap om besluts- och påverkansprocesser kring nyanlända elevers skolgång. Ett delsyfte var att fördjupa förståelsen kring rektorers villkor och förutsättningar att fatta beslut som följer skollagen. Rektorer och representanter för förvaltningen i form av enhetschefer för modersmåls- eller mottagningsenheter intervjuades. Studiens teoretiska perspektiv utgår från teorier om begränsad rationalitet, institutionella logiker och ett ramverk om organisatoriskt lärande som beskriver hur rutiner utvecklas. Resultatet visar att beslutsfattandet påverkades av de ramar och organisatoriska villkor som fanns i respektive kommun och i respektive skolas kontext. Beslutsfattandet skedde ofta med den begränsade rationalitetens kännetecken: beslutsfattarna använde sig av lösningar som fungerat tidigare för att uppnå ett resultat som de uppfattade som tillräckligt bra. Det innebar att de organisatoriska lösningar som fanns tillhands i organisationen sedan tidigare användes för att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Beslutsfattandet gick att förstå utifrån flera konkurrerande institutionella logiker: att förverkliga politiska mål och följa lagstiftningen (byråkratisk logik), att vara en attraktiv skola (marknadslogik), att ge eleverna en god utbildning (professionell logik) och att utnyttja resurser effektivt (organisationslogik). De tre fallen uppvisade stora skillnader gällande utvecklandet av rutiner i organisationen. I en av kommunerna fanns rutiner på plats för flera viktiga beslutsområden som skolplacering och studiehandledning på modersmålet. Det ledde till snabbt mottagande och skolstart för de nyanlända, medan avsaknad av fungerande rutin i en annan kommun ledde till utdragna skolplaceringsprocesser och frustration bland beslutsfattarna. Resultatet fördjupar förståelsen för den komplexa kontext rektorer och enhetschefer har att hantera i beslutsfattandet och understryker vikten av att föra diskussioner på individ-, grupp och organisationsnivå för att utveckla rutiner som minskar behovet att upprepat beslutsfattande.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett utbrett problem både nationellt och globalt. Sjuksköterskans särskilda kompetens inkluderar omvårdnad baserad på humanism samt vetenskaplig kunskap. Forskning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från studenter till yrkesverksamma är av stor betydelse. Det är en viktig fråga med tanke på den rådande sjuksköterskebristen och kan främja en positiv start i yrket och en sund arbetsmiljö. Detta har positiva effekter på patientsäkerheten och tillgången på sjuksköterskor. Syfte: Vårt syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i kliniskt arbete. Metod: Metoden var en litteraturöversikt, där publicerade vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades. Översikten byggde på kvalitativa studier. Databaser som användes för insamling av artiklar var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultaten indikerade att den initiala perioden i klinisk praxis för nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattades som kaotisk och utmanande. Ett tydligt glapp mellan teori och praktik framträdde. Stöd och hjälp från kollegor och organisationen spelade en avgörande roll. Med tiden, när teoretisk kunskap smälte samman med praktisk erfarenhet, utvecklades sjuksköterskornas självförtroende och de kunde identifiera sig som professionella sjuksköterskor. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ofta en påtaglig klyfta mellan sin teoretiska utbildning och den praktiska erfarenheten, vilket kan leda till stress och överväldigande känslor. Genom att erbjuda effektiv handledning och skapa goda arbetsvillkor kan både den fysiska och psykiska hälsan för de nyutexaminerade sjuksköterskorna främjas. Dessutom leder detta till ökad patientsäkerhet eftersom brister inom vården ofta hänför sig till faktorer som stress, ogynnsamma arbetsförhållanden och kunskapsbrist. / Background: The shortage of nurses is a widespread issue both nationally and globally. The nurse's specific competence encompasses humanistic-based patient care and scientific knowledge. Studying new nurse graduates’ transition is vital, addressing the nurse shortage, and fostering a positive start and a healthy work environment. This, in turn, has positive effects on patient safety and the availability of nurses. Aim: Our objective was to illuminate the experiences of newly graduated nurses during their initial period of clinical practice. Method: The chosen method was a literature review, where we identified, assessed the quality, and analyzed published scientific articles. The review was based on qualitative studies. Databases used for article collection were CINAHL Complete and PubMed. Results: The results indicated that the initial period of clinical practice for newly graduated nurses was perceived as chaotic and challenging. A gap between theory and practice became apparent. Support from colleagues and the organization played a crucial role. Over time, as theoretical knowledge merged with practical experience, the nurses' confidence developed, and they identified themselves as professional nurses. Conclusions: Recently graduated nurses often experience a significant gap between their theoretical education and practical experience, which can lead to stress. By providing effective guidance and establishing favorable working conditions, the well-being of new nurses can be promoted. Furthermore, this contributes to enhanced patient safety since deficiencies in healthcare are often attributed to factors such as stress, unfavorable working conditions, and a lack of knowledge.

Bakgrund: Bristen på legitimerade sjuksköterskor är den högsta på många år både globalt och i Sverige och är ett växande problem. År 2022 fick 4422 nya sjuksköterskor sin legitimation utfärdad i Sverige. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva den första tiden som krävande och svår och andelen sjuksköterskor som väljer att lämna yrket ökar för varje år. Att få den nyutexaminerade sjuksköterskan att stanna inom sitt nyvalda yrke är därför av största vikt för att kunna fortsätta bedriva en god och säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år av kliniskt arbete på vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på elva studier inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda studierna Kvalitetsgranskades och analyserades därefter utifrån innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Sökandet efter yrkesidentitet, Arbetsmiljöns påverkan på självkänslan och Känslan av otillräcklighet präglade arbetet. Kategorierna inkluderade totalt sju subkategorier: Förståelse för den nya arbetsrollen, Behov av stöttning, Personlig och professionell utveckling, Arbetsklimatets betydelse för teamkänslan, Vikten av bekräftelse, Strävan efter kontroll och Det psykiska och fysiska måendet påverkades av stress. Konklusion: Det första verksamma året upplevdes som överväldigande, men kunde underlättas av stöd från kollegor och handledare. Året bestod av en utvecklingsprocess som startade med känslan av att vara nybörjare och slutade i en känsla av att faktiskt vara en legitimerad sjuksköterska. / Background: The lack of registered nurses is the largest in many years, both global and in Sweden and it is a growing issue. In 2022, 4422 new nurses got their license in Sweden. The newly graduated nurse can experience the transition from student to nurse as challenging and difficult and the number of nurses that choose to leave their occupation grows every year. To get them to stay within the profession therefore is important in order to continue to conduct a well executed and safe care. Aim: The purpose of the literature study was to describe newly graduated nurses experiences of their first year of clinical work at a hospital ward. Method: A literature study with a qualitative approach based on eleven studies obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The studies underwent a quality review and data analysis based on content analysis. Result: The data analysis resulted in three categories: The search for professional identity, The work environments impact on self-esteem and The feeling of inadequacy characterized the work. The categories included a total of seven subcategories: Understanding of the new work role, Need for support, Personal and professional development, The work climates importance for the teamspirit and colleagues' attitude affected the teamspirit, The importance of confirmation, The pursuit of control and The mental and physical wellbeing was effected by stress. Conclusion: The first year was overwhelming. The year consisted of a development process that started with the sense of being a beginner and ended with the feeling of being a registered nurse. To facilitate this process support from colleagues and preceptors was important.

This study aimed to investigate how newly graduated social workers, in the social services' income support, experience their work in the first time after graduation, and what factors affect their experiences. This is based on requirements-, control and the support model. Data collection took place through six semi-structured interviews with newly graduated social workers who work on the social services' income support. Collected data were analyzed with thematic analysis. The results showed that newly graduated social workers experience feelings of insecurity, unpreparedness, and stress. The results also showed that quantitative workload is high, but support plays an important role in ensuring that newly graduated social workers thrive in the workplace. / Denna studie syftar till att undersöka hur nyutexaminerade socionomer inom socialtjänstens försörjningsstöd upplever sitt arbete den första tiden efter examen, samt vilka faktorer som påverkar deras upplevelser. Detta utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Datainsamling skedde genom sex semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade socionomer som jobbar på socialtjänstens försörjningsstöd. Insamlade data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att nyutexaminerade socionomer upplever känsla av osäkerhet, oförberedd och stress. Resultaten visade också att kvantitativ arbetsbelastning är hög, men stöd har en viktigaste roll för att nyutexaminerade socionomer trivs på arbetsplats.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett betydande och komplext yrkesansvar som innefattar en rad olika specifika kompetenser inom den högteknologiska perioperativa vården. Då den nyutbildade operationssjuksköterskan besitter färre kunskaper och har mindre erfarenhet kan den perioperativa vården upplevas som mer utmanande. Syfte: Att beskriva nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt vilka utmaningar de upplever inom perioperativ vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 11 stycken semistrukturerade intervjuer med nyutbildade operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat i resultatet var: Att gå från expert till novis i en produktionsinriktad perioperativ vård, som visar komplexiteten i att gå från allmänsjuksköterska till att bli nybörjare på nytt inom operationssjukvård och att acceptera sin roll som novis. Två kategorier beskrev nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar som de upplevde: Att växa in i en ny yrkesroll och Att arbeta i en produktiv arbetsmiljö. Konklusion: Kollegorna var en stor del i tryggheten och var viktiga för att kunna hantera oförutsedda och obekanta situationer. De försökte acceptera sin roll som novis samtidigt som de upplevde egna prestationskrav. Arbetet upplevdes som utmanande då det bestod av en balansgång mellan produktivitet och säkerställandet av en god och säker vård för patienten. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) has a significant and complex professional responsibility that includes a number of different specific competencies in the highly productive perioperative care. As the newly trained OTN´s possesses less knowledge and have less experience, perioperative care can be perceived as more challenging. Aim: To describe newly trained OTN´s experiences of their first time in the profession and the challenges they experience in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach and semi-structured interviews with 11 OTN´s. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The overall theme of the result was: Going from an expert to a novice in a production-oriented perioperative care, which shows the complexity of going from a general nurse to a beginner again in surgical care, and accepting their role as a novice. Two categories described newly trained OTN´s experiences and the challenges they experienced: To grow into a new professional role and To work in a productive work environment. Conclusion: Colleagues were a big part of feeling confident and they were important to being able to handle unforeseen and unfamiliar situations. They tried to accept their role as novices while experiencing their own performance requirements. The work was perceived as challenging as it consisted of a balance between productivity and ensuring good and safe care for the patient.

<p><strong>Purpose</strong></p> <p>Colorectal cancer (CRC) is the fourth most common cancer and the second leading cause of cancer death among Canadians. Little is known about the types of supportive care needs (SCNs) that patients with colon cancer experience during the diagnostic phase or whether these needs are met. To inform the development of population specific healthcare services, a needs assessment of patients with newly diagnosed advanced colon cancer was conducted to identify the types, prevalence, severity, and importance of unmet SCNs, as well as to identify any gaps between patient priority needs and their use of supportive care services.</p> <p><strong>Patients and Methods </strong></p> <p>A descriptive cross-sectional survey was conducted. Over one year, all newly diagnosed patients with colon cancer at the Juravinski Cancer Centre were screened for eligibility. Sixty-two of 80 eligible patients completed a self-report written questionnaire prior to starting treatment (response rate = 77.5%). The questionnaire included the Supportive Care Needs Survey-Short Form, Functional Assessment of Cancer Therapy-Colorectal and Health Service Utilization Questionnaire.</p> <p><strong>Results</strong></p> <p>‘Fears about the cancer spreading’ was the most prevalent unmet SCN (n = 52/62 or 84%). Unmet SCNs experienced by 65% or more of participants related to lack of control about treatment outcomes, the uncertain future, and concerns about family member well-being. Patients also rated these needs as being most severe.</p> <p>The two most severe CRC-specific concerns were related to ‘body appearance’ (Mean = 1.77, SD = 1.37) and ‘bowel control’ (Mean = 2.28, SD = 1.37). The most important or priority unmet needs were related to uncertainty about the future (43.5%), fatigue (24.2%), and information (22.6%). Less than 12% of participants had used existing supportive care services in the community.</p> <p><strong>Conclusion </strong></p> <p>Prevalent and priority unmet needs were related to psychosocial support and information. Recommendations for designing colon cancer-specific services are provided along with strategies to improve patient use of existing resources.</p> <p><strong> </strong></p> / Master of Science (MSc)

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen och få en bild av vad som påverkar nyutexaminerade socialsekreterares dagliga arbete inom området barn och unga. Utifrån syftet har vi sökt svaret genom följande frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer påverkar nyutexaminerade socialsekreterares möjligheter att utföra ett, enligt dem, gott socialt arbete? Vilka handlingsstrategier använder nyutexaminerade socialsekreterare för att möta utmaningar i det dagliga sociala arbetet? Hur ser de organisatoriska och personliga förutsättningarna ut för tillämpning av mod i det praktiska sociala arbetet? Vi har använts oss av semi-strukturerade intervjuer av fem nyutexaminerade socialsekreterare verksamma i olika delar av landet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av två copingbaserade teorier, Hirschmans (1970) teori om sorti, protest och lojalitet samt Astviks och Melins (2016) teori om överlevnadsstrategier. Resultatet visade att bristfällig introduktion, hög arbetsbelastning och hög personalomsättning påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete negativt. En hög tillit till ledningen och arbetsgruppen samt goda möjligheter till kollegialt stöd påverkar möjligheterna att utföra ett gott arbete positivt. De handlingsstrategier vi fann att socialsekreterarna använde sig av var att jobba över eller hoppa över raster för att hinna med, stänga av känslomässigt för att orka med arbetsbelastningen, lägga över ansvaret på någon annan och att ta avstånd från kollegor för att orka med den höga personalomsättningen. Möjligheterna att tillämpa mod i det praktiska sociala arbetet påverkas av organisatoriska faktorer som gruppens sammansättning, tillit till ledningen och ledningens bemötande. Personliga förutsättningar som kan påverka användandet av mod är tidigare erfarenheter och vilka personliga egenskaper som socialarbetaren besitter. / The purpose of this study is to deepen the understanding of and gain insight into what influences the daily work of newly graduated social workers in the field of children and youth. Based on this purpose, we have sought answers through the following research questions: What organizational factors affect the ability of newly graduated social workers to perform what they consider good social work? What strategies do newly graduated social workers use to address challenges in their daily social work? What are the organizational and personal conditions for applying courage in practical social work? We conducted semi-structured interviews with five newly graduated social workers working in different parts of the country. The material was then analyzed using two coping-based theories, Hirschman's (1970) theory of exit, voice and loyalty, as well as Astvik and Melin's (2016) theory of survival strategies. The results showed that inadequate introduction and support, high workload and high staff turnover negatively affect the opportunities to do a good job. A high level of trust in management and the work group, as well as good opportunities for collegial support, positively affects the opportunities to perform good work. The action strategies we found that the social workers used were working overtime or skipping breaks to catch up, shutting down emotionally to cope with the workload, shifting responsibility to someone else and distancing them-selves from colleagues to cope with the high staff turnover. The opportunities to apply courage in practical social work are affected by organizational factors such as the composition of the group, trust in management and patterns in leadership behavior. Personal conditions that can affect the use of courage are previous experiences and what personal qualities the social worker possesses

Big bath accounting är en strategi där beslutsfattarna i ett företag manipulerar det redovisade resultatet efter ens egna preferenser, ofta för att påverka resultatet negativt genom nedskrivning av immateriella tillgångar. Tidigare forskning har visat att fenomenet uppstår mer frekvent i samband med en nytillsatt VD.Uppsatsen syftar till att undersöka förekomsten av Big bath genom nedskrivning av goodwill bland börsnoterade bolag i Sverige, och ifall en nytillsatt VD kan vara en av förklaringarna till fenomenet. Studien har en deduktiv ansats och studiens frågeställningar har analyserats med hjälp av en kvantitativ dataanalys.Studiens insamlade data har hämtats ifrån företagens årsredovisningar under tidsperioden år 2005-2013. Den insamlade datan ligger till grund för de statistiska testerna som utförts. Resultatet visar att det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och en nytillsatt VD samt goodwillnedskrivningar och ett negativt resultat. Vidare upptäcks ett positivt samband mellan Big bath och en nytillsatt VD samt Big bath och ett negativt resultat vilket tyder på att strategin existerar på Stockholmsbörsen. / Big bath accounting is a strategy where the decision makers of a company manipulates the stated result according to their own preferences, most often to influence the result negatively by writing down its intangible assets. Earlier studies have shown that this phenomenon occurs more frequently in connection with a newly appointed CEO.This paper aims to investigate the occurrence of Big bath by writing down goodwill among public companies in Sweden, and to investigate if a newly appointed CEO could be one of the explanations to this phenomenon. This study has a deductive approach and the research questions have been analyzed with a quantitative data analysis.The data in this study have been collected from the companies financial statements during the time period between 2005-2013. The collected data have been used for the statistical tests that this paper contains. The result shows a positive connection between writing down goodwill and a newly appointed CEO and also between writing down goodwill and a negative result. Furthermore, a positive connection was found between Big bath and a newly appointed CEO and also between Big bath and a negative result which indicates that this strategy exists on the Stockholm stock exchange.The essay is written in Swedish.

The aim of this study was to make recommendations for the facilitation of professional socialization of the newly qualified registered nurse (NQRN) through exploration and description of the NQRN„s experience of professional socialization at a specific private hospital and factors that may contribute to the resignation of bursary holders. The rationale behind this study was that bursary holders resign before or just after completing their contractual binding. An explorative, descriptive and qualitative research design was used. The sample included al the NQRN who met the inclusive criteria. Data collection was done by the writing of narratives by eight (8) participant‟s and followed with a focus group discussion to confirm the data. The contents was analyzed independently by two coders and three (3) themes and four (4) sub themes where identified. The first theme describes the NQRNs‟ experience of professional socialization and includes the sub themes, organizational climate and accompaniment. The second theme describes the reasons for resignation, namely salary and further study or training. A third theme describes the participants‟ recommendations to management to prevent resignation. The themes were described with relevant research- and subject literature. Each theme was summarized in a conclusion that served as basis for recommendations regarding the facilitation of the NQRNs‟ professional socialization to the private hospital‟s management and training department, as well as recommendations for further research. The study was concluded with the researcher‟s evaluation of the study, identification of limitations and the researcher‟s reflection on the study. / MCur, North-West University, Potchefstroom Campus, 2014