Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande. För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna. I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt. De fyra största skillnaderna som kan leda till konsekvenser anser vi vara olikheter i tidsaspekter, hierarkiska förhållningssätt, kommunikation och servicegrad och flexibilitet. Norrmannen är inte lika punktlig som svensken och har dessutom andra arbetstider. Norges affärsstruktur är mer hierarkisk än den svenska och trots att språken är besläktade finns det en del ord och intonationer som skiljer sig åt som kan skapa förvirring. Svensken är mer serviceinriktad och flexibel än norrmannen, vilket kan leda till felaktiga förväntningar på arbetsplatsen. Vi anser att dessa problem kan övervinnas eller i alla fall minskas om företaget är medvetet om deras existens.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever. Detta är enligt vår slutsats på grund av att specialpedagogen planerar undervisningen för dessa elever. Endast en pedagog påstod att den planerar för eleven i behov av stöd vid undervisning i klassrummet. Samtliga pedagoger har arbetat med elever som behövt olika slags stöd. Pedagogerna är överlag positivt inställda till inkludering med förutsättningen att eleven får rätt stöd, som exempelvis i form av en assistent.

Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge. Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst. Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar inkomst. Dessa antaganden förenklar undersökningen men riskerar samtidigt att undervärdera den norska familjens köpkraft. Den disponibla inkomsten är nästan 40 procent högre för den norska familjen än för den svenska. Då är inte växelkursen medräknad. Därmed skiljer det ännu mer om man går till banken och växlar pengarna. Men när det gäller köpkraften är vi intresserad av vilken mängd varor familjerna kan köpa i hemlandet för sin disponibla inkomst. Då de genomsnittliga kostnaderna är 22,2 procent högre i Norge än i Sverige utan hänsyn till växelkursen, blir slutsatsen av den här uppsatsen att den norska familjen har 14,0 procents större köpkraft än den svenska familjen. / This paper is written at the request of GrenseTjänsten Morukulien, which is an organization that helps people, companies and other organizations that have commisions in both Sweden and Norway. The purpose of this paper is to compare the cost of living for a family with two children in Arvika and Kongsvinger and to find out which family who has the biggest purchasing power. The purchasing power is how much you can consume for your disposable income. The cost of living is compared to a family with two children. The survey is based on the assumption that everything you consume, you consume in your native country. Furthermore it is assumed that both families and have the same consumption behavior as an average Swedish family with two children with a comparable income. These assumptions simplify the survey, but on the other hand, the risk of underestimating the Norwegian family´s purchasing power arises. If you exclude the exchange rate, the disposable income is almost 40 percent higher for the Norwegian family than for the Swedish family. Therfore there´s an even bigger difference if one goes to the bank and exchanges money. But when it comes to the purchasing power we are interested in how much the families can consume for the disposable income in their native country. The average prices are 22,2 percent higher in Norway than in Sweden, without consideration to the exchange rate. The conclusion of this paper is that the Norwegian family has 14,0 percent more purchasing power than the Swedish family.

"Innovasjon og høyere lederutdanning i Norge - innovasjon som politikkområde og utforming av høyere lederutdanning", er en masteravhandling avlagt ved Karlstads Universitet i 2006. I avhandlingen gjør forfatterne rede for overordnede politiske styringssignaler om utvikling av et kreativt, entreprenærielt og innovativt næringsliv i Norge og hva utvalgte studieplaner for høyere lederutdanning sier om ledelse av kreativitet, entreprenørskap og innovasjon.

It is the curriculum and the syllabus for history that decides what the classbooks will include. The intention with this paper was to found out what Swedish and Norwegian classbooks writes about the union between Norway and Sweden in 1814-1905. The result has been compiled from a study with teaching materials. Two Norwegian and two Swedish books which was written for the elementary school was used in the study. The text in these books has been analysed from a number of questions. The results are showing that the Norwegian books are telling more about the union between Norway and Sweden than what the Swedish books are. The union era take up a lot of space in the Norwegian books, but the Swedish books are not giving the union era so much space. There is no confusion that the union between these two countries means different things for the countries. At the end of the union bacame Norway a sovereignty and the clearance of the constitution still celebrates every year in may 17. The pupils doesn´t receive enough knowledge to put it in a cohesion from the Swedish classbooks.

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell.   Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.

For å gi en definisjon av frihetsgrader er det foretatt et historisk resymé av oppdragstaktikken. I dette resyméet kom det frem en rekke begreper som bidro til å konstruere frihetsgrader. Begrepene tillit, initiativ, tempo, intensjonsoppdrag, delegering, desentralisering, selvstendighet, usikkerhet, fleksibilitet, lov å feile, profesjonalitet og vilje til å ta risiko er de begrep som et tatt frem. Begrepene er så analysert for å kunne gi en beskrivelse av deres bidrag til frihetsgraden. En teoretisk modell for frihetsgrader ble skapt som en teoretisk referanse ramme. Basert på slutningene fra analysen av begrepene er de plassert inn i modellen for frihetsgrader og utgjør en delkonklusjon på frihetsgrader.Før en analyse av ordrene er det gitt en beskrivelse av 5-punktsordren og den malen som den følger. Ordrene kommer fra Brig N ,Brig 6 og 12. Brig som alle deltok i øvelse ”Battle Griffin” 99. Analysen av ordrene avdekket at ordren kan beskrives i frihetsgrader eller som uteblivelse av frihetsgrader. Ordreanalysen trekker frem en rekke momenter som ble avdekket og satt inn i begrepene. Ved å plassere disse inn i modellen for frihetsgrad samt en drøfting av disse resultatene, fremkom det at Brig N gir en høy frihetsgrad til sine underlagte sjefer, Brig 6 gir en middels frihetsgrad og 12. Brig gir en middels frihetsgrad til sine underlagte sjefer. Ut i fra de resultater som fremkom, vil jeg hevde at den frihetsgrad som ble gitt i ordren til brigadene fremmer oppdragsbasert ledelse. / The main purpose of this study has been to examine if a level of freedom exists in a selection of Norwegian brigade orders, that encourages a practising and execution of mission tactics/directive control. In order to give a definition of the level of freedom, a historic summary of auftragstaktik has been made. In this summary, a number of conceptions are identified as being parts of the construction of the level of freedom. The conceptions were: thrust, initiative, speed, mission based orders, delegate, decentralisation, independence, uncertainty, flexibility, allowed to make mistakes, professional behaviour and the will to take risks. All the conceptions are then analysed in order to give a description of their contribution to the level of freedom. A theoretical model for the level of freedom was created as a theoretical reference frame. The conceptions have been placed into the model, based on the conclusions from the analysis.The brigade orders that are analysed come from Brig North and Brig 6 of 6. Division and 12.Brigade, all participating in exercise “Battle Griffin 99”.In the analyses of the orders a number of factors were uncovered and put into the conceptions. By placing the results into the model for the level of freedom and after a discussion of the result, it appeared that Brig. North gave a high level of freedom to its subordinate commanders, Brig. 6 gave a medium level of freedom to its subordinate commanders and 12.Brigade gave a medium level of freedom to its subordinate. From the results I have found, I would like to maintain that the level of freedom given in the brigade orders encourages mission tactics/directive control (mission based command philosophy). / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003). Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid. Detta bidrog till upplevelsen att det fanns mer tid att avsätta för patienten. Upplevelsen var att man som sjuksköterska i Norge ansvarade för många omvårdnadsuppgifter. De svårigheter sjuksköterskorna upplevde att de ställdes inför var ofta relaterade till att de kom till Norge som korttidsvikarier. Det framkom en upplevelse av att det fanns en viss språkbarriär, och då främst i kommunikationen och i dialogen med läkarna. Slutsats: Hur man som sjuksköterska ser på sin yrkesroll och vilken inställning man har till sitt arbete är faktorer av betydelse för hur man som svensk sjuksköterska upplever att arbeta inom den norska sjukvården. Studien uppvisar flera faktorer inom den norska sjukvården, som kan gynna såväl patienten som sjuksköterskan, då arbetsbelastningen är lägre. / Purpose: The purpose of this study was to investigate Swedish nurses' experiences of working in the Norwegian health care Method: Qualitative design with a descriptive approach. Interviews were conducted with 10 Swedish nurses with experience of working in the Norwegian health care. An interview guide with background questions and interview questions relevant to the purpose of the study was used as the basis for the interviews. Interview material was processed and analyzed by Graneheim & Lundmans content analysis (2003). Results: The experience of working as a Swedish nurse inNorway was individual and the experience varied among Swedish nurses. The experience among the participating nurses was that the workload in the Norwegian health care was relatively low and the number of patients per nurse was lower than what they were accustomed to. This contributed to the perception that there was more time to dedicate to the patient. The experience was that you as a nurse in Norway were responsible for many care-related tasks. The nurses experienced difficulties related to coming to Norway as a substitute. A language barrier was found, mainly in communication and dialogue with the doctors. Conclusion: How a nurse looks at his role and the attitude to their work are factors relevant to the Swedish nurse’s experience of working in the Norwegian health care. The study shows several factors in the Norwegian health care, which can benefit both the patient and the nurse, when the workload is lower.

This study examines how Sweden’s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.    With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles.   The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist. Furthermore this study concludes that Sweden and Norway is construct as a ‘We’ in the Swedish newspapers articles, and that a higher rate of speculation is established in the critical news reporting.

No description available.