There is a notion that library and information science (LIS) educated professionals are unwilling to take on leadership responsibilities. However, this has not been systematically documented. Therefore, this study’s aim is to provide empirical knowledge about LIS educated professionals’ willingness to become leaders, and what motivates them to become and stay leaders – or not. Based on research on what leaders do, what motivates people to lead, and former library leadership studies, a survey was conducted among employees in Norwegian public libraries. 210 respondents completed the survey. Most of the respondents were leaders (63,8 %), and 9 % wanted to become leaders. The study provides no evidence that LIS educated professionals are unwilling to take on leadership responsibilities. Further, we find that 70 % of all respondents agree that library leaders are satisfied in their job. The study gives important insight into what motivates LIS professionals to lead or not. Reasons to become a leader are first and foremost a drive to develop and change libraries. Leadership tasks are considered exciting and stimulating. The study also suggests a relatively lower need for affiliation among those who become leaders. Reasons not to become a leader are fear of losing LIS tasks (e.g. fear of losing affiliation to the profession), to avoid budgeting and human resources tasks, lack of competence, to avoid responsibility, stress, and/or a heavy workload, lack of resources in public libraries, not holding “the traits of leaders”, and that the salary doesn’t make up for the disadvantages.

This study has examined a selection of the wrecks of Narvik, which comes from the battle of Narvik in april 1940. The essay introduces every ship that was involved in the battle of Narvik in a chart, and the wreck which is still in Narvik on a map over Ofotfjorden. Ofotfjorden is the fjord where Narvik is located. The chart shows which country the ships comes from, what kind of ship and when it was built. Then the study used an object biography to study the life stories of P/S Norge, S/S Rauenfels, Wilhelm Heidkamp and Anton Schmitt. The result shows that the ships had been used in different ways before the battle of Narvik, both for war, transportation and escorting, and then met the same fate. The result also tells about the interest in the wrecks and discusses how marine archealogy can be used to use the source material to get more knowledge about the ships that were involved in the dramatic battle in april 1940.

Strömstad har omfattande gränshandel som stora delar av befolkningen försörjer sig på. Men att vara så beroende av en näring som till stor del styrs av ett annat lands befolkning är inte problemfritt. Uppsatsen har fokuserat på hur Strömstad påverkas av att ha en sådan viktig och speciell näring som gränshandeln. Det har också undersökts varför norrmännen väljer just Strömstad som gränshandelsort. Uppsatsen består av både litteraturstudier och egen insamlad empiri. Flera olika källor har använts, både svenska, norska och internationella. En större intervju genomfördes med näringslivsutvecklare och planeringsarkitekt i Strömstad kommun. Fyra kortare intervjuer genomfördes med företagare inom gränshandeln. Utöver detta genomfördes en enkätundersökning där 94 norrmän som ofta gränshandlar i Strömstad fick delge sitt perspektiv. Gränshandel innebär att en konsument åker över en nationsgräns med syftet att inhandla varor. För att detta ska kunna ske behövs vissa förutsättningar, som exempelvis goda kommunikationer och lockande varor. Gränshandeln får också en del konsekvenser, både i området som besöks och området som lämnas. I Strömstad erbjuds ett stort utbud av shopping som tilltalar norrmän, men handeln ger också en viss ekonomisk osäkerhet. Resultatet visar att norrmännen åker till Strömstad eftersom det ligger nära gränsen och att det dessutom finns goda kommunikationer i form av vägar och färja. Strömstad erbjuder dessutom ett stort utbud av andra aktiviteter än shopping och är en attraktiv plats att åka på utflykt till. Strömstad präglas av att vara en gränshandelsort på många sätt, bland annat skapar det arbetsplatser, gör att stora projekt kan genomföras samt påverkar stadens identitet. Gränshandelns framtid ser bra ut, eftersom många norrmän inte åker till Strömstad enbart för låga priser, utan också för ett större utbud och bättre kvalitet på varor. Det gör att handeln inte är så känslig som det skulle kunna antagas, även om prisskillnaden inte är lika stor som den en gång var.

This thesis examines the debate regarding the establishment of a memorial to the victims of a national trauma; the terrorist attacks in Norway July 22, 2011. This thesis reflects on how different interest groups are treated regarding the memorial’s design according to the groups’ own opinions and arguments.The method chosen is a qualitative text analysis where a selection of material is used to formulate answers and opinions from the interest groups regarding the memorials purpose. Constructed argumentation are identified based on the perspectives regarding the issues.  The national memorial at Utøyakaia stands to remember the deceased and wounded, but also to give reflection upon terrorism and consequences of political extremism. This purpose is debated regarding on how this retelling of history should be presented at its authentic location.The interest groups are identified through the work since everyone’s involvement is not clear to all. Different forms of power and knowledge play a key role in these negotiations, where arguments and opinions are mixed through a private and professional character.  Appearance and location are the two biggest issues. Since these are most lacking in the agreements between the interest groups. The memorial should be beautiful and have associations to the island. This definition opens up to multiple ideas regarding its design which leaves no suggestion to feel justified.Utøya today is a name that brings association to the date and the place of the massacre. Utøya is an identity that has forever changed the island, AUF and the locals living in the area. It is both an authentic historical location and a memorial grove, a tourist attraction and a place where everyday life goes on through the trauma.  This is a two years’ master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

En komparativ uppsats inom företagsbeskattning som handlar om skatteincitament för FoU-kostnader i Sverige, Norge, Storbritannien och Australien. Det svenska systemet för avdrag gällande arbetsgivaravgifter presenteras tillsammans med reglerna i 16:9 IL gällande avdrag för utgifter relaterade till ett företags FoU-verksamhet. Det svenska systemet jämförs, utvärderas och diskuteras sedan i förhållande till motsvarande regler i de övriga tre länderna. Slutligen diskuteras även skatteincitament som fenomen, dess förhållande till EU-rätt och behovet av skatteincitament för FoU över huvud taget.

<p>Turistindustrien vokser fra år til år. Samtidig øker konkurransen om de reisende, både i Norge og i resten av verden. Budor har primært sitt marked i Norge, og det er mange krevende oppgaver som venter, både når det gjelder markedsføring, innovasjon og annen utvikling. Det er de siste kategoriene vi har konsentrert oss om i denne vitenskaplige avhandlingen. Vi undersøker om forutsetningene ligger til rette for at Budor skal henge med i kampen om markedsandeler i framtida. Dette har vi gjort både ved å se på generelle og demografiske utviklingstrekk ved marked og befolkning, vi har sett konkret på reiselivsnæringa og hyttebygging. Vi har undersøkt hva som er trender og utviklingstendenser i reiselivet, og hva Budor kan levere i forhold til dette. Vi har sett på Triple Helixsamarbeidet som en drivkraft for innovasjon som Løiten Almenning bør benytte seg av, og til slutt har vi undersøkt og analysert det kreative klimaet og forutsetningene for innovasjon i organisasjonen bak Budor; Løiten Almenning.</p><p>Vi mener Budor har gode naturmessige forutsetninger for kreativitet og innovasjon, men for å få til dette kreves samarbeid og nettverksbygging, bl a med myndighetene, virkemiddelapparatet, FoU og destinasjonsselskapene, samt ikke minst tro på egne muligheter. Vi har lansert begrepet kvalitetsturisme!</p> / <p>The tourist industry is growing every year, together with the increasing competition among the travellers, both in Norway and in the rest of the world. The market for destination Budor is primarily Norway, and there are many important challenges waiting, both concerning marketing and innovation. Here we want to focus on the last mentioned item; innovation. We want to investigate if Budor has the appropriate conditions in order to continue competing for future costumers.</p><p>We have done this by looking at both general and demographic developmental features connected to market and population, and we have especially been looking to the tourist industry and the building of Second homes.</p><p>We have been investigating what kind of movements and innovations we see in the tourist business, and what Budor can do to meet these. We have been looking to Triple Helix theories as a power for innovations that Løiten Almenning could use, and finally we have investigated and analysed the creative climate and conditions for innovations in the organisation behind Budor; Løiten Almenning.</p><p>Our opinion is that destination Budor has splendid natural conditions for both creativity and innovation. But, to cope with this you need cooperation and building of network together with national authorities, governmental business support apparatus i.e “Innovasjon Norge”, “FoU” and destination companies, and you need to believe in yourself and your own possibilities.</p>

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge.   Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge. Även en semiotisk bildanalys har genomförts, där bilder i den officiella broschyr Innovasjon Norge publicerat år 2014 till den svenska marknaden studerats. Utifrån semiotik har en bildanalys genomförts med hjälp av ett kodningsschema samt en kodningsmanual som skapats. De värden Innovasjon Norge önskar att platsmarknadsföra och kommersialisera ut, har jämförts med de värden som faktiskt kommersialiseras ut till den svenska marknaden. Utifrån detta har sedan en slutsats dragits kring vilka indikationer som finns för den destination image potentiella besökare i Sverige har inför Norge. Då det i huvudsak är natur och aktiveter kopplade till naturen som kommersialiseras ut, visar detta en indikation på att de svenska besökarna också ser Norge som en destination som främst har naturupplevelser av olika slag att erbjuda.

No description available.

<p>Hvor mektig var konge og kirke i middelalderens Norge? Hvor gikk grensen for makt? I denne avhandlingen blir disse spørsmålene belyst gjennom analyser av konflikter og konfliktløsning i det norske kongeriket fra ca. 1300 til 1540. To områder innenfor det norske riket blir belyst; Østfold og Jemtland. Både den kongelige og kirkelige øvrighets forhold til lokalsamfunnene her blir undersøkt. Konfliktene som undersøkes varierer fra rettslige konflikter på lavt nivå til større bondeopprør. Gjennom analyser av bakgrunn, forløp, lederskikkelser og reaksjoner kartlegges de lokale strukturene som formet forholdet mellom lokalsamfunn og øvrighet, hvilke innflytelsesmuligheter lokalsamfunnene hadde og hvor grensene for maktutøvelse lå. Analysene settes inn i en europeisk sammenheng ved en komparasjon med tre områder i Sveits. Med utgangspunkt i denne komparasjonen drøftes de forskjellige grunnag for maktutøvelse - "Herrschaft" og kongemakt. Lokalsamfunnenes muligheter for politisk innflytelse innenfor disse forskjellige maktkonseptene drøftes også, fra de sveitsiske bøndernes muligheter for statsbygging nedenfra til de norske bøndenes muligheter for innflytelse gjennom konesdømmets og kirkens etablerte institusjoner. </p>

<p>Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet.</p><p>Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen. Organisationsproblem, konservatism och maktkamper ansågs dock skapa problem för implementering och samarbete över sektorerna, bland annat genom genom dålig kommunikation mellan utredningsgrupper och den implementerande organisationen. Konservatism och maktkamp uttrycktes i form av en ovillighet från andra att samarbeta över sektorerna, att bryta det sektoriella tankesättet, och en vilja att värna om sin maktsfär.  Strukturella problem lyftes även fram som en av de bakomliggande anledninganar till att fiskeriernas negativa effekter inte fått mer fokus. Starkt kulturellt fäste, fokus på petroleumsverksamhet och dålig kunskapsförmedling var andra faktorer som togs upp. </p> / <p>Ecosystem based management is a management approach that seeks to integrate ecological, social and economic goals. The Norwegian management plan for the Barents Sea is one of the most advanced attempts to ecosystem based management. There is, however, still a long way to go to achieve the goals that have been set. This is especially true for the environmental objective of biodiversity. Even though fishing activity has been pointed out as one of the main reasons for biodiversity loss, little attention has been drawn to this fact. This paper therefore tries to give the answer to the questions of how people working within the management perceive the plan; the core values of it, its flaws, and why they beleave that the negative consequenses of fisheries have been out of focus.</p><p> </p><p>The holistic viewpoint and the cooperation between the various sectors were the most emphazised values of the management plan. Organizational problems, conservatism, and power struggles were regarded as the main problems in trying to reach these goals. Lack of communication between  implementing bodies and investigating bodies was one example of this. Conservatism and power struggles were described as unwillingnes among individuals to adopt to the new intersectoral structures, and a wish to safeguard ones own power. The reason why the negative consequenses of fisheries have been out of focus, was also blamed on structural problems to a large extent. Other contributing factors were also the strong cultural role fisheries play in the norweigan society, the political focus on petroleum activity, and an insufficient spread of knowledge.</p>