Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är. Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag. Vidare är syftetmed uppsatsen även att bestämma vikten av kunskapsinsamling och nätverk iinternationaliseringsprocessen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie medrespondenter från fallföretaget XXL Sport & Vildmark i Norge och Sverige. Utifrån denna uppsats drar författarna slutsatsen att mellan de närliggande marknadernaNorge och Sverige existerar psykiska- och institutionella distanser, trots att marknaderna avmånga anses snarlika. Vidare vill författarna föreslå att en extensiv kunskapsinsamling germöjlighet att identifiera sådana distanser vilket minskar antalet potentiella hinder somföretaget kan stöta på vid etableringen på den nya marknaden. Till sist anses att ett företagkan dra nytta av att använda sig av redan anknutna leverantörer, så kallade stabilarelationer, initialt vid etableringen på den utländska marknaden men att det är av stor viktatt penetrera det lokala nätverket och knyta kontakter på målmarknaden för att långsiktigtlyckas på denna.

<p>"Innovasjon og høyere lederutdanning i Norge - innovasjon som politikkområde og utforming av høyere lederutdanning", er en masteravhandling avlagt ved Karlstads Universitet i 2006. I avhandlingen gjør forfatterne rede for overordnede politiske styringssignaler om utvikling av et kreativt, entreprenærielt og innovativt næringsliv i Norge og hva utvalgte studieplaner for høyere lederutdanning sier om ledelse av kreativitet, entreprenørskap og innovasjon.</p>

<p>It is the curriculum and the syllabus for history that decides what the classbooks will include. The intention with this paper was to found out what Swedish and Norwegian classbooks writes about the union between Norway and Sweden in 1814-1905. The result has been compiled from a study with teaching materials. Two Norwegian and two Swedish books which was written for the elementary school was used in the study. The text in these books has been analysed from a number of questions. The results are showing that the Norwegian books are telling more about the union between Norway and Sweden than what the Swedish books are. The union era take up a lot of space in the Norwegian books, but the Swedish books are not giving the union era so much space. There is no confusion that the union between these two countries means different things for the countries. At the end of the union bacame Norway a sovereignty and the clearance of the constitution still celebrates every year in may 17. The pupils doesn´t receive enough knowledge to put it in a cohesion from the Swedish classbooks.</p>

ABSTRACT: There are many theories of which the doctrine development process is described, both in a generalperspective and more specific for either large or small states. Where one of them shows that smallstates have a limited ability to develop their doctrines, and are required to implement experiencesthat larger states have obtained through international operations and war. This statement is thefoundation of the thesis and is used to analyse the doctrine development process for small statesregardless of membership to a military alliance. The thesis compares Swedish and Norwegianmilitary doctrines through a case study to determine how the doctrine development process isstructured and if it complies with the arguments from the theories about doctrine development.The result of the thesis shows that the process is similar between the countries, and therefore thedoctrines are developed in a similar way, regardless of a membership to a military alliance.

Den första juni 2016 trädde en norsk styckskatt på flygresor i kraft. Avsikten med skatten var både att generera inkomster till statskassan och att minska flygandet hos den norska befolkningen. Denna kvantitativa studie syftar till att utvärdera huruvida den andra avsikten förverkligats. Detta görs genom att undersöka vilken effekt flygstolsavgiften haft på norrmännens flygande. Via en difference-in-differences-estimation med Norge som behandlingsgrupp och Sverige som kontrollgrupp utläses ett signifikant positivt resultat på 0,79 procentenheter när kontrollvariablerna BNP per capita, flygskam och månadsdummies inkluderas. Detta kan tolkas som att skatten har ökat andelen passagerare. Resultatet motsäger ekonomisk teori och tidigare landspecifika utvärderingar av flygskatt. Samtidigt antyder tidigare studier inom området att resultatet kan ha sin grund i att det finns en betalningsvilja för miljöskatter. Däremot finns skäl att vara kritisk mot att sambandet är kausalt eftersom det kan finnas icke-observerade faktorer som påverkar utfallet. I känslighetsanalysen försvinner signifikansen, vilket är ytterligare ett tecken på att flygskatten inte kan förklara den ökning som skett. Huvudresultat är att den norska flygstolsavgiften inte kan bevisas ha minskat andelen passagerare, vilket kan ha sin förklaring i skattens utformning och magnitud. Således är det tvivelaktigt om denna typ av flygskatt kan användas som medel för att minska flygets klimatpåverkan.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever. Detta är enligt vår slutsats på grund av att specialpedagogen planerar undervisningen för dessa elever. Endast en pedagog påstod att den planerar för eleven i behov av stöd vid undervisning i klassrummet. Samtliga pedagoger har arbetat med elever som behövt olika slags stöd. Pedagogerna är överlag positivt inställda till inkludering med förutsättningen att eleven får rätt stöd, som exempelvis i form av en assistent. </p>

<p>Det rettes for tiden stor oppmerksomhet mot private og offentlige virksomheters forvaltning av egne personalressurser og, som ledd i dette, anvendelsen av lønnsmidlene. Dette gjelder for de fleste land i den vestlige verden. I USA har denne fokus på personalressursene resultert i en lang rekke bøker med veiledning til bedrifter om hvordan de best kan utforme et adekvat vurderings- og belønningssystem (Milkovich & Newman 1990(1984); Mohrman m fl 1989; Lawler 1990; Gellerman</p><p>1993). Veiledningen er gjerne basert på forfatternes erfaringer fra flere års forskning og konsulentvirksomhet innen ledelses- og organisasjonsutvikling. I alle disse publikasjonene er bruken av lønnsmidler som strategisk virkemiddel et sentralt tema.</p>

<p>Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge.</p><p>Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst.</p><p>Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar inkomst. Dessa antaganden förenklar undersökningen men riskerar samtidigt att undervärdera den norska familjens köpkraft.</p><p>Den disponibla inkomsten är nästan 40 procent högre för den norska familjen än för den svenska. Då är inte växelkursen medräknad. Därmed skiljer det ännu mer om man går till banken och växlar pengarna.</p><p>Men när det gäller köpkraften är vi intresserad av vilken mängd varor familjerna kan köpa i hemlandet för sin disponibla inkomst. Då de genomsnittliga kostnaderna är 22,2 procent högre i Norge än i Sverige utan hänsyn till växelkursen, blir slutsatsen av den här uppsatsen att den norska familjen har 14,0 procents större köpkraft än den svenska familjen.</p> / <p>This paper is written at the request of GrenseTjänsten Morukulien, which is an organization that helps people, companies and other organizations that have commisions in both Sweden and Norway.</p><p>The purpose of this paper is to compare the cost of living for a family with two children in Arvika and Kongsvinger and to find out which family who has the biggest purchasing power. The purchasing power is how much you can consume for your disposable income.</p><p>The cost of living is compared to a family with two children. The survey is based on the assumption that everything you consume, you consume in your native country. Furthermore it is assumed that both families and have the same consumption behavior as an average Swedish family with two children with a comparable income. These assumptions simplify the survey, but on the other hand, the risk of underestimating the Norwegian family´s purchasing power arises.</p><p>If you exclude the exchange rate, the disposable income is almost 40 percent higher for the Norwegian family than for the Swedish family. Therfore there´s an even bigger difference if one goes to the bank and exchanges money.</p><p>But when it comes to the purchasing power we are interested in how much the families can consume for the disposable income in their native country. The average prices are 22,2 percent higher in Norway than in Sweden, without consideration to the exchange rate. The conclusion of this paper is that the Norwegian family has 14,0 percent more purchasing power than the Swedish family.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.</p><p>För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.</p><p>I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt. De fyra största skillnaderna som kan leda till konsekvenser anser vi vara olikheter i tidsaspekter, hierarkiska förhållningssätt, kommunikation och servicegrad och flexibilitet. Norrmannen är inte lika punktlig som svensken och har dessutom andra arbetstider. Norges affärsstruktur är mer hierarkisk än den svenska och trots att språken är besläktade finns det en del ord och intonationer som skiljer sig åt som kan skapa förvirring. Svensken är mer serviceinriktad och flexibel än norrmannen, vilket kan leda till felaktiga förväntningar på arbetsplatsen. Vi anser att dessa problem kan övervinnas eller i alla fall minskas om företaget är medvetet om deras existens.</p>

Det rettes for tiden stor oppmerksomhet mot private og offentlige virksomheters forvaltning av egne personalressurser og, som ledd i dette, anvendelsen av lønnsmidlene. Dette gjelder for de fleste land i den vestlige verden. I USA har denne fokus på personalressursene resultert i en lang rekke bøker med veiledning til bedrifter om hvordan de best kan utforme et adekvat vurderings- og belønningssystem (Milkovich &amp; Newman 1990(1984); Mohrman m fl 1989; Lawler 1990; Gellerman 1993). Veiledningen er gjerne basert på forfatternes erfaringer fra flere års forskning og konsulentvirksomhet innen ledelses- og organisasjonsutvikling. I alle disse publikasjonene er bruken av lønnsmidler som strategisk virkemiddel et sentralt tema.