Copied from the mimeographed version, issued by the Statsvetenskapliga institutionen in 1994, ISBN 91-506-1030-9, which in its turn was copied from the 1966 original in the Skytteanum archive. The investigation analyses the Swedish public debate in newspapers, booklets and pamphlets on Norways secession from the union with Sweden in 1905. In the first part covering the period from February till June 7, Norway´s strategy is at the centre of attention. After the Norwegian break-out on June 7, Swedish reactions to the secession are clarified. Above all, the right-wing nationalistic agitation is analysed. While targeted at the Norwegian secessionists, it was also directed at the allegedly unpatriotic Swedish left-radicalism as well; the argumentation of the latter was debunked as repulsive courting of and loathesome ovations for the Norwegian revolutionaries. One line of argument in the dissertation is that Swedish right-wing parties and parliamentarians were motivated by an internal domestic agenda. They were using the union issue to agitate a Swedish nationalistic opinion wave against Norway in order to beat the left in the upcoming elections in order to stop a development towards universal suffrage and progressive income tax.

I de skandinaviska språken svenska, norska och danska är sammansättning ett vanligt tillvägagångssätt att bilda nya ord. Normen i alla tre språk är att sammansättningar skrivs ihop utan mellanrum eller bindestreck, men likafullt uppstår i många fall särskrivningar. Föreliggande litteraturstudie syftar till att jämföra sammansättningar och särskrivningar i svenska, norska och danska genom att undersöka förekomsten och former av dessa, orsaker till att särskrivningar uppstår samt attityder gentemot dessa. Studien har ett komparativt anslag där likheter och skillnader mellan språken presenteras. För att finna underlag till studien söktes systematiskt i databaser och manuellt i tidskrifter. Resultatdelen baseras på 19 artiklar och analysen visar att särskrivningar är vanligt förekommande i alla tre undersökta språk, men att det finns olika orsaker till att de uppstår. Dessutom förs en diskussion kring olika, vitt skilda, förhållningsätt och attityder gentemot särskrivningar.

Denna magisteruppsats behandlar norrmäns attityder till svenska låneord (svecismer) inom det norska språket. Undersökningens fokus ligger i högre grad på informanternas vardagliga talspråk och i mindre grad på deras skriftspråk (bokmål). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna norrmännen är om förekomsten av svenska lånord i sitt modersmål och hur de uppfattar dessa. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur informanterna själva använder utvalda svecismer som kartlagts från de relativt aktuella digitala norska källorna.  Undersökningen är av kvantitativ karaktär och har utförts med hjälp av en enkät som besvarats av 55 informanter. Enligt informanterna finns det få svenska lånord i norskan och detta språkliga fenomen diskuteras sällan i Norge. Majoriteten av informanterna uppvisar en positiv inställning till svenska lånord i det norska språket, men en del är mindre positiva. Det framgår att informanterna är mer benägna att tolerera svecismer ifall de inte ersätter etablerade norska ord och uttryck.  Resultatet i denna studie har också jämförts med tidigare undersökningar som tar upp grannspråksattityder i Skandinavien. Det visar sig att den här studien går i linje med tidigare forskning, som också visar på en positiv inställning till svenska språket hos norrmän. I studien framgår också att alla utvalda svecismer enligt informanterna är användbara, dock skiljer sig bruket mycket på grund av lånordens olika stilistiska nivå och etableringsgrad i det norska språket. Informanterna har också demonstrerat att utvalda svenska lånord i högre grad är kopplade till deras talspråk, och att de sällan används i formell skrift.

No description available.

There has been a lot of studies on Hybrid Warfare. The purpose of these studies has been to define Hybrid Warfare, or to see if a war could be called Hybrid or not. One thing that has been missing, is a study on what the advantages of using Hybrid Warfare could be. The aim of this study is to examine the advantages of using Hybrid Warfare. To make this possible, we must assume that the actor is Hybrid, and then examine how they could benefit from it. This study uses Frank G. Hoffman’s theory and definition of Hybrid Warfare.   The research design will be a case study, where the Norwegian resistance and the Allied forces are a hybrid actor. By using a qualitative method, the benefits of Hybrid Warfare in different operations can be analysed and discussed.   The advantage for an actor to utilize hybrid warfare is that it has a wider range of methods to choose from. The actor still utilizes the benefits of combined weapons and various methods of intelligence acquisition. But at the same time, it can carry out irregular actions without the moral limitations which conventional warfare entails.

Redan på 1960-talet skrev de nordiska länderna under Helsingforsavtalet för att fördjupa samarbetet mellan länderna på en rad olika områden. En del av detta avtal rör just grannspråksundervisning och länderna har kommit överens om att både grannländernas språk och samhällsförhållanden ska ingå i ländernas undervisning. Helsingforsavtalet uttrycker inte hur denna undervisning ska se ut, utan detta lämnas till respektive lands utbildningssystem att bestämma. I detta arbete är det framförallt grannspråken norska, danska och svenska som kommer att stå i fokus. Trots att undervisning ska ske om grannspråken visar undersökningar att grannspråksförståelsen är asymmetrisk mellan länderna och att den faktiskt också minskar. I denna text undersöks hur Helsingforsavtalets artiklar rörande grannspråksundervisning blivit omsatta i läroplanerna och kommentarmaterial, samt hur länderna legitimerar grannspråksundervisningen.Resultatet visar att grannspråksundervisningen ser olika ut i alla länder, och att undervisningen berör olika förmågor. Helsingforsavtalet har där med omskrivits på olika sätt i länderna, vilket kan ge en förklaring till den skillnad i grannspråksförståelse som finns mellan länderna.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. Gymnasielärarutbildningen, Historievetenskap och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska läroböcker i historia. Samt identifiera skillnader och likheter och försöka förklara dem. Metod Christer Karlegärds har ett antal punkter för att analysera läroböcker i historia. Det är utifrån dessa punkter jag har valt att analysera texterna om unionsupplösningen. Jag jämför läroböckerna med varandra för att se skillnader och likheter. I min analys redogör jag för rimliga hypoteser som syftar till att förklara de skillnader och likheter jag har identifierat. Resultat Undersökningen visar att det finns en hel del skillnader och likheter. Den största skillnaden är texternas omfattning. De orsaker som kan förklara skillnaderna är att unionsupplösningen har olika betydelser i de båda länderna och detta i sin tur har påverkat läroböckernas utformning. Likheterna i texterna kan förklaras med likartade kursplaner och läroboksförfattarnas vilja att framställa så neutral historia som möjligt. Nyckelord: Unionsupplösningen 1905, läroboksanalys, norska historieböcker, svenska historieböcker. / Purpose The purpose of this work is to examine and compare how the dissolution of The Swedish – Norwegian union, is handled in textbooks. The purpose is also to identify similarities and differences and attempt to explain them. Methods Christer Karlegärd has a number of points to analyze text books in history. I have based my study on these points. In my final analysis I describe reasonable hypothesis, in order to explain the similarities and differences I have found. Result In my work I found a number of similarities and differences. The biggest difference is the variation of length. The Norwegian texts are longer than the Swedish. I found that the reason to why the Norwegian texts are longer than the Swedish is because the view of the dissolution of the union is differently. And that is shown in the text books. The similarities can be explained by the writers will to describe history as neutral as possible. Keywords: The dissolution of The Swedish – Norwegian union. Textbook analysis Norwegian history books, Swedish history books.

Diploma thesis deals with an analysis of tourism of Norway and relationship with the Czech Republic. A common charakteristic of destination Norway and it's corporate environment and approximation to marketing of destination as a general concept are part of the diploma thesis. The analysis of incomming and outgoing tourism of Norway, relationship with Czech Republic and promotion of Norway in our country is a practical part of the diploma thesis. The purpose of these thesis is to set apart Norway from statistics, analyses and charakteristics all of the Scandinavien countries and to make an analysis of the situation of Norway tourism with reference to the Czech Republic.

Syftet med denna uppsats är att spegla skillnaderna mellan norsk och svensk dialektkultur genom att undersöka översättningar av dialektala inslag i skönlitteratur. I Norge är dialekterna inte lika utjämnade som i Sverige. Dessutom har de hög status och används både i vardagslivet och i offentliga sammanhang. I studien undersöks huruvida norska översättningar av romaner som innehåller dialektala inslag är mer dialektala än svenska översättningar på grund av dialekternas särskilda ställning i Norge. Undersökningen består för det första av en kvalitativ och en kvantitativ analys av ett urval dialektala repliker, samt deras översättningar till norska och svenska. För det andra analyseras intervjuer med två av översättarna som utförde översättningarna ifråga. Analysen tar även hänsyn till talspråk, som ligger mellan dialekt och standardspråk i ett tänkt kontinuum och som kan användas för att översätta dialekt. Uppsatsen undersöker dessutom ifall översättningar mellan grannspråk är mer dialektala än översättningar från ett främmande språk på grund av deras språkliga och kulturella närhet. Därför excerperas de dialektala replikerna ur en norsk och en svensk översättning från italienska, en svensk översättning från svenska samt en norsk översättning från svenska. Analysen visar att de två översättningarna mellan grannspråk innehåller dialekt, medan de två översättningarna från ett främmande språk inte innehåller någon dialekt. Trots detta visar båda de norska översättningarna en större medvetenhet om dialekternas identitetsbärande roll. Den norska översättningen av den svenska boken innehåller ett stort antal dialektala markörer, än mer än den originella källtexten. Detta tyder på att texten anpassas till den norska dialektkulturen, som värdesätter användning av dialekt i alla sammanhang, och att läsaren förväntas förstå ett stort och varierat antal dialektala markörer.

Práce se zabývá zimním cestovním ruchem. Definuje nejdůležitější pojmy z teorie cestovního ruchu. Srovnává regionálně charakteristická evropská střediska zimních sportů, analyzuje rozsah a kvalitu nabídky služeb, porovnává ceny. Podrobně se zaměřuje na střediska ve Francii, Švýcarsku, Rakousku, Norsku a ČR, zmíněny jsou i ostatní evropské regiony. Popisovány jsou lyžařské areály, ubytovací a stravovací zařízení, marketing a rozvoj středisek do budoucnosti.