Bakgrund: Perioperativ oro hos barn förekommer hos upp uppemot sextio procent av alla barn som genomgår anestesi. Oron kan påverkas utifrån livssituation, fantasier, tankar och tidigare upplevelser i samband med sjukhusvård. Genom att kartlägga omvårdnadsinterventioner som minskar perioperativ oro hos barn, kan det förhoppningsvis bidra till en reflektion kring vård av barn i perioperativ miljö. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsinterventioner som anestesisjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns upplevelser av oro i samband med perioperativ vård. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats. Tjugofem artiklar analyserades med hjälp av Whittemore & Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Att i den perioperativa vården använda omvårdnadsinterventioner för att minska barns oro är av stor vikt. Genom att låta barn bekanta sig med vårdmiljön eller låta dem distraheras med spel eller musik gav förutsättningar för att minska deras oro. Slutsats: Ett flertal omvårdnadsinterventioner har identifierats kunna minska barns upplevelse av perioperativ oro. Barn är individer och omvårdnadsinterventionerna behöver anpassas utifrån barnets aktuella behov och situation. / Background: Perioperative anxiety in children occurs in sixty percent of all children who undergoes anaesthesia. Anxiety can be affected by lives situations, fantasies, thoughts and earlier experiences from hospital care. By mapping nursing interventions that reduce perioperative anxiety in children, it can hopefully contribute to a reflection on he care of children in perioperative environments. Purpose: To map nursing interventions that the anaesthetic nurse can use to contribute to children's experience of reduced anxiety associated with perioperative care. Method: Descriptive literature study with an inductive approach. Twenty five articles were analysed using Whittemore & Knafl`s (2005) method of analysis. Results: Using nursing interventions in perioperative care to reduce children's concerns is of great importance. By letting children get acquainted with the care environment or letting them be distracted by games or music provided conditions to reduce their worries. Conclusion: A number of nursing interventions have been identified to reduce children's experience of perioperative anxiety. Children are individuals and nursing interventions need to be adapted based on the child's current needs and situation.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning, Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses. / Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.

Bakgrund: Antalet migranter världen över har de senaste åren ökat. För migranterna är anpassningen till det nya landet en process och att lära sig landets språk är krävande och tar tid. Migranter som ännu inte lärt sig språket upplever samtal som sker i vården som särskilt utmanande. Patienter med migrationsbakgrund upplever att kommunikationen brister och att sjuksköterskorna inte alltid tar tid till att prata utan istället väljer att enbart utföra sina arbetsuppgifter.                                          Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som talar ett annat modersmål. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod där endast den kvalitativa delen använts i resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och tematiseras med färgkodning. Ur detta bildades fyra teman. Resultat: Resultatet visade att bra kommunikation är betydande för att skapa en god vårdrelation. Vidare indikerade resultatet att det fanns delade meningar kring upplevelser av att använda kroppsspråk eller tolk för att enklare kommunicera med patienter som talar ett annat språk än sjuksköterskorna. Det visade sig även i resultatet att brister i kommunikationen kan få konsekvenser i vårdandet. Diskussion: I metoddiskussionen framkommer styrkor och svagheter i författarnas tillvägagångssätt. Författarna diskuterar hur kommunikationssvårigheter bidrar till att en jämlik vård är svår att upprätthålla. Vidare diskuteras resultatet med anknytning till Leiningers transkulturella omvårdnadsteorin. / Background: The number of migrants worldwide has increased in recent years. For migrants, adapting to the new country is a process and learning the language of the country is demanding and takes time. Migrants who have not yet learned the language experience conversations that occur in health care as particularly challenging. Patients with a migration background feels that communication is lacking and that the nurses do not always take the time to talk, instead they only choose to perform their working tasks. Aim: To elucidate nurses' experiences of communicating with patients who speak a different native language. Method: A literature review was made based on eleven scientific articles collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Nine articles were qualitative, one quantitative and one with mixed methods where only the qualitative part was used in the result. The articles were analyzed with Friberg’s method and thematised using colour coding. From this, four themes were formed. Results: The result showed that good communication is important for creating a good care relationship. The results indicated that there are shared opinions about experiences of using body language or interpreter to more easily communicate with patients who speak a language other than the nurses. It was also found in the result that communication deficiencies can have consequences in care. Discussion: In the method discussion the authors discuss the method strengths and weaknesses in the authors’ approach. The authors discuss how communication difficulties contributes to equal care. Further the authors discussed the result related to Leiningers transcultural nursing theory.

Bakgrund Våld i nära relationer är en av de mest förekommande formerna av våld som kvinnor utsätts för runtom i världen. En orsak som försvårar arbetet är att den utsatta och gärningsmannen har en känslomässig relation till varandra. Hälso- och sjukvården bär på ett ansvar vid mötet med dessa kvinnor och sjuksköterskan spelar en nyckelroll i att främja en trygg och professionell relation med patienten. I dagsläget är utbildning inom området för hälso- och sjukvårdspersonal knapp, vilket kan orsaka onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod Som metod för den här litteraturöversikten valdes en icke-systematisk design, vilken genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman och subteman. Resultat Resultatet redovisades genom två huvudteman: Det icke-vårdande mötet – upplevelse av en bristfällig vårdrelation samt Det vårdande mötet – upplevelse av en givande vårdrelation. De subteman som identifierades under Det icke-vårdande mötet var: Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam, Otrygghet, nonchalans och att inte bli tagen på allvar, Brist på empati samt Bristfällig information och uppföljning. De subteman som identifierades under Det vårdande mötet var: Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld samt Delaktighet och stöd. Slutsats Det framkom att kvinnor utsatta för våld i nära relationer har många gemensamma upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Återkommande var Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam samt Bristfällig information och uppföljning, Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld och Delaktighet och stöd. Resultatet tyder på att det finns en bristande kunskap i ämnet hos hälso- och sjukvårdspersonal samt att det är av vikt att stärka medvetenhet gällande bemötande av denna patientgrupp. / Background Intimate partner violence is one of the most common forms of violence affecting women around the world. The problem with intimate partner violence is that the perpetrator and the victim have an emotional relationship with each other. The health care professionals have a great responsibility in the meeting with these women and the nurse has an important role in establishing a safe environment for the patient. Today, the supply of education in the field for health care professionals is low. Subsequently, this can lead to unnecessary suffering for the patient. Aim The aim of this literature review was to illustrate abused women’s experiences of the encounter with health care professionals. Method A non-systematic literature review was conducted based on 17 scientific articles of both qualitative and mixed study design. These articles were obtained from the databases,PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University’s assessment basis for classification and quality review Aft,er the quality examination of the chosen articles, an integrated data analysis was performed, and the result subsequently grouped into two main themes with sub themes. Results Two main themes were identified: The non-caring encounter – experience of a deficientcare relationship and The caring encounter – experience of a rewarding care relationship. The sub themes that were identified were: Anxiety about the disclosure and its consequences, Guilt and shame, Insecurity, nonchalance, and a feeling of not being taken seriously, Lack of empathy and Lack of information and follow-up. Furthermore, the subthemes regarding the second theme were Security, empathy and feeling of being seen, To receive questions about violence and Participation and support. Conclusions Women exposed to intimate partner violence had many experiences in common when meeting with health care professionals. Anxiety about the disclosure of the violence and its consequences, Guilt and shame, and Lack of information were mentioned. Furthermore Security, To receive questions about violence, and Participation and support were illustrated. The results indicate that there is lack of knowledge in the field among healthcare professionals and that it is important to strengthen awareness regarding treatment of this patient group.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet. / Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

I den palliativa vården är kommunikation ett centralt begrepp. Kommunikationen kan ha flera syften varav ett är att skapa relation. Det övergripande målet med personcentrerad kommunikation är att aktivt lyssna in patientens berättelse och identifiera personen med hens livskraft och egna resurser. Att lyssna är inte en passiv process utan innebär att lyssna in både upplevelser och känslor i situationen. Att höra vad som sägs och hur det sägs. Med olika sätt att aktivt lyssna skapas en viktig terapeutisk intervention då kommunikation kan lindra symtom, skapa förståelse av information samt förutsättningar för delaktighet och medbestämmande. En god kommunikation inger hopp, leder till trygghet och hjälper patienten att känna sig förstådd och respekterad. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom området. Kvalitativa artiklar valdes då studien ville beskriva en fördjupad kunskap om patientens och sjuksköterskans perspektiv. Resultatet visade att personcentrerad kommunikation gav en känsla av trygghet, respekt, delaktighet och symtomlindring för patienten. När patienterna inte blev lyssnade till eller möttes av ointresse kände de sig osynliga och mindre värda vilket orsakade ett lidande. För sjuksköterskan innebar personcentrerad kommunikation en ökad förståelse för patienten som person och en helhetsbild av patientens situation. Personcentrerad kommunikation gav sjuksköterskorna en ökad kunskap, arbetstillfredsställelse och yrkesstolthet men kunde också innebära att de kände sig osäkra i sin yrkesroll och upplevde brister i kompetens. Både erfarna och oerfarna sjuksköterskor framförde i studierna att de hade behov av kompetenshöjning och utbildning. Det framkom även i studierna att kulturen hade betydelse för möjligheten att föra personcentrerade samtal. Inom slutenvården beskrevs begränsade utrymmen och tid som hinder för personcentrerade samtal. Sjuksköterskor inom hospice och palliativa enheter beskrev istället både en tillåtande kultur och en miljö som underlättade dessa samtal. Patient och sjuksköterska möts som människor, men i olika roller och under olika villkor. Genom att vara aktivt närvarande i mötet och lyssna till patientens berättelse bekräftas patienten som person och värdigheten bibehålls. I mötet skapas en ömsesidig förståelse för varandras kunskaper, förväntningar och förutsättningar. Patienten görs delaktig och får ett större ansvar och inflytande över sin egen vård. Slutsatsen är att personcentrerad kommunikation i den palliativa vården är en viktig grund för upplevelse av värdighet, trygghet, meningsfullhet och personlig utveckling för såväl patienten som sjuksköterskan och en förutsättning för att vården ska bli personcentrerad. / In palliative care, communication is a central concept. Communication can have several purposes, one of which is to create relationship. The overall goal of person-centered communication is to actively listen to the patient's story and identify the person with their viability and own resources. Listening is not a passive process but involves listening to both experiences and feelings in the situation. To hear what is said and how it is said. With various ways of actively listening, an important therapeutic intervention is created, as communication can alleviate symptoms, create understanding of information and the conditions for participation and co-determination. A good communication creates hope, leads to security and helps the patient to feel understood and respected. The purpose of the study was to describe the meaning of person-centered communication in palliative care from the perspective of the patient and the nurse. A literature review was chosen as a method for investigating the state of knowledge in the area. Qualitative articles were chosen when the study wanted to describe in-depth knowledge from the patient's and the nurse's perspective. The result showed that person-centered communication gave a feeling of security, respect, participation and symptom relief to the patient. When patients were not listened to or met with disinterest, they felt invisible and less worthy, which caused a suffering. For the nurse, person-centered communication meant an increased understanding of the patient as a person and an overall picture of the patient's situation. Person-centered communication gave the nurse increased knowledge, job satisfaction and professional pride, but could also mean that they felt insecure in their professional role and experienced shortcomings in competence. Both experienced and inexperienced nurses stated in the studies that they needed skills enhancement and education. It also emerged in the studies that culture had significance for the possibility of conducting person-centered conversations. Within inpatient care, limited spaces and time were described as obstacles to person-centered conversations. Nurses in hospice and palliative units instead described both a permissive culture and an environment that facilitated this calls. Patient and nurse meet as human beings, but in different roles and under different conditions. By being actively present in the meeting and listening to the patient's story, the patient is confirmed as a person and the dignity is maintained. The meeting creates a mutual understanding of each other's knowledge, expectations and conditions. The patient is involved and receives a greater responsibility and influence over their own care. The conclusion is that person-centered communication in palliative care is an important basis for experiencing dignity, security, meaningfulness and personal development for both the patient and the nurse and a prerequisite for the care being person-centered.

SAMMANFATTNING Bakgrund Det är ett globalt växande problem att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso-och sjukvården. Konsekvenserna kan bli flerdimensionella. Både sjuksköterskor och patienter riskerar att drabbas av negativa effekter till följd av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Metod Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i CINAHL, PubMed samt PsycInfo. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Resultat Resultatet baserades på åtta kvantitativa och åtta kvalitativa studier. Resultatet presenterades utifrån ett huvudtema med tillhörande subteman. Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av hot och våld kunde i mötet bli mer uppmärksamma på patienters beteende. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor kunde påverkas negativt då känslor som misstro beskrevs i samband med att patienter haft ett oförutsägbart beteende. Till följd av hotet och våldet kunde sjuksköterskor distansera sig från patienter och endast ge den omvårdnad som var absolut nödvändig. Slutsats Sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld kunde uppleva negativ stress, hotad värdighet samt nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kunde ha negativ inverkan på omvårdnaden. Minskad patientsäkerhet samt kvalité på vården kunde uppkomma utifrån minskad arbetsmotivation och produktivitet hos sjuksköterskan, till följd av hotet och våldet. Detta kunde drabba både den hotfulla/våldsamma patienten och även patienter runt om. / ABSTRACT Background It is a growing global problem that nurses are exposed to threats and violence in health care. The consequences can be multidimensional. Nurses and patients are both at risk of negative effects as a result of threats and violence in health care. Aim The aim of this literature review was to describe how threats and violence in health care may affect the care nurses provide. Method The applied method was a non-systematic literature review. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The included articles were quality examined in accordance with Sophiahemmet University´s matrix. The data analysis was performed with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) analysis model. Results The result was based on eight quantitative and eight qualitative studies. The result was presented based on the main theme with associated subthemes. Nurses with previous experience of threats and violence could become more aware of patients' behavior during the meeting. The relationship between patients and nurses could be adversely affected, i.e. feelings of distrust were described because of unpredictable patient behavior. As a result of threat and violence, nurses could distance themselves from patients and merely provide care that they were obligated to give. Conclusions Nurses exposed to threats and violence could experience negative stress, impaired self-dignity as well as well-being, which could negatively impact nursing care. Reduced patient safety and quality of care could occur due to reduced work motivation and productivity of the nurse, as a result of patient threats and violence. Such threats and violence could negatively affect the threatening/violent patient, however also other surrounding patients.

Bakgrund Bröstcancer är den form av cancer som drabbar flest kvinnor världen över. Dagens behandling med bland annat cytostatika är väldigt tuff och leder till många biverkningar och symtom som påverkar kvinnors livskvalitet negativ och detta kan leda till lidande. Bara i Sverige får cirka 8000 kvinnor en bröstcancerdiagnos per år. Det som redan är känt är att många kvinnor drabbas. Det som inte finns lika mycket information om är hur dessa kvinnor mår och hur dom upplever sin behandling samt sjuksköterskans omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling som grund för sjuksköterskans professionella ansvar att bidra till lindrat lidande. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka fram artiklar, vilket resulterade till 18 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sammanställts i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datainformationen i resultatet.   Resultat Resultatet ledde fram till fyra kategorier: Fysiska aspekter som kan leda till sjukdomslidande; Psykiska aspekter som kan leda till livslidande; Behov av stöd vid lidande som kan uppstå vid cytostatikabehandling och Brist på information vid cytostatikabehandling som kan leda till vårdlidande. Slutsats Kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling visade på ett påtagligt lidande och en försämrad livskvalitet. För att minska lidande och skapa en vård som håller en god kvalitet är det mycket viktigt att jobba vidare med information och kunskap inom bröstcancervård. Kvinnorna behöver mer stöd, information och vägledning från hälso- och sjukvården för att kunna minska sina besvär och få en bättre förutsättning för att kunna återgå till ett vanligt liv. Detta kan leda till att fler kvinnor kommer att få en mer tillfredsställande vård än vad de upplever i dagsläget. / Background Breast cancer is the form of cancer that affects most women worldwide. Today's treatment with, for example, cytostatic drugs is very tough and leads to many side effects and symptoms that affect women's quality of life negatively and this can lead to suffering. In Sweden alone, 8,000 women receive a breast cancer diagnosis per year. What is already known is that many women suffer, what is not as much information about is how these women feel and how they experience their treatment and the nursing. Aim The purpose of this study was to elucidate breast cancer-affected women's experiences of cytostatic therapy as a basis for the nurse's professional responsibility to contribute to alleviated suffering. Method The method for this essay was a literature review. The databases used to attain articles was PubMed and CINAHL. Arton scientific articles’ quality was assessed and was assembled in a matrix. An integrated analysis was used to analyse and present the data information in the results. Results The result led to four categories: Physical aspects that can lead to illness; Mental aspects that can lead to life-affliction; Need for support for suffering that may occur during cytostatic therapy and Lack of information in cytostatic therapy that can lead to suffering from care. Conclusions Women's experiences with cytostatic treatment showed a marked suffering and a deteriorating quality of life. In order to reduce suffering and to create a quality care service, it is very important to continue working with information and knowledge in breast cancer care. Women need more support, information and guidance from the health care system in order to reduce their inconvenience and to have a better condition in order to return to normal life. This can lead to more women receiving more satisfactory care than they currently experience.

Bakgrund: Sex är en del av hälsan och välbefinnandet. Vid cancersjukdom påverkas sexlivet både fysiskt, psykosocialt och existentiellt, vilket vidare påverkar livskvaliteten. Forskning visar att patienter önskar tala om sex men upplever att sjuksköterskan inte lyfter ämnet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv undersöka vad som hindrar respektive skapar möjlighet för sjuksköterskan att samtala om sex och samliv vid cancersjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys valdes som metod där både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: 15 artiklar svarade mot arbetets syfte. Identifierade faktorer som påverkade om sjuksköterskan samtalade om sex med patienten kunde delas in i två teman - Faktorer i Organisationen samt Faktorer hos Sjuksköterskan. Arbetsmiljö och rutiner påverkade utifrån arbetsbelastning, informationsmaterial samt stöd från kollegor och kunde avgöra om samtal genomfördes. Sjuksköterskans bekvämlighet att samtala om sex påverkades av hens ålder, år i arbetet, utbildningsnivå samt relation till patienten. Sjuksköterskans egna antaganden om patientens behov och önskemål påverkade om samtal om sex initierades. Antaganden var baserade på patientens karaktärsdrag, åsikter om att ämnet var privat och pinsamt samt att det inte var ett prioriterat problem för patienten. Slutsats: Stöd från kollegor, god arbetsmiljö, rutiner samt teoretisk- och praktisk utbildning med utgångspunkt i patientberättelsen ökar möjligheten för sjuksköterskan att genomföra samtal om sex samtidigt som det möjliggör för etablering av en vårdande relation. Med en holistisk människosyn och användning av samtalsstöd som Ex-PLISSIT skulle sjuksköterskan kunna känna sig bekväm att samtala om sex med patienter med cancersjukdom. / Background: Sex is part of one’s health. The sexlife is usually affected during cancer and cancer treatment, both physically, psychosocially and existentially, and can affect the quality of life. Research shows that patients with cancer wish to talk about sex but feel that the topic is not sufficiently raised by the nurses. Aim: To investigate, from the nurse's perspective, what barriers and facilitators there are for having discussions with patients about their sexlife during cancer and cancertreatment. Method: A literature review with thematic analysis of both qualitative and quantitative research articles was conducted. Results: Fifteen articles were included. Elements that affected the nurse’s initiative for discussing sex were divided into two themes: Elements within the Organization and the Nurse themself. Workload, routines, information material and support from colleagues influenced the nurse in engaging conversations about sex. The nurse’s age, years of service, level of education and relation to the patient affected their sense of comfort talking about sex. The nurse made own assumptions about the patient’s needs based on the patient's attributes and assumed that the patient had other priorities, would feel embarrassed or that the subject was tabu. Conclusion: Support from colleagues, a satisfying working environment, routines, education and practice creates opportunities for the nurse to talk about sex with the patient and is essential for a good nurse-patient relation. Having a holistic perspective and using the Ex-PLISSIT model the nurse could feel more comfortable talking about sex with cancer patients.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås. / Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.