I dagens samhälle har det blivit något av en allmänt vedertagen sanning att landsbygderna i Sverige framställts på ett snedvridet sätt i nyhetsmedierna. Emellertid förekommer det få studier som undersökt hur landsbygderna framställs. Denna kvantitativa innehållsanalys syftar till att öka förståelsen för hur landsbygder porträtteras i nyhetsmedia och att undersöka om det finns en korrelation mellan hur landsbygderna framställts under perioden 2018–2023 och förändringarna i Sveriges demografi under samma tid. Studien syftar också till att diskutera hur nyhetsmediernas framställningar av landsbygderna kan påverka allmänhetens uppfattningar om landsbygder utifrån teorier om nyhetsmediernas symboliska makt. Studiens mål är att undersöka textmaterial från tidsperioden 2018–2023 från tre svenska rikstäckande nyhetsmedier; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT Nyheter. Därtill är målet att undersöka huruvida John Friedmanns teori om centrum och periferi går att skönja i framställningarna. Studien resultat framkom genom tillämpning av John Friedmanns teori om centrum och periferier samt tre teorier om mediernas symboliska makt; agendasettingsteorin, framingteorin och representationsteorin. Studiens resultat visar att landsbygderna tenderar att periferialiseras av nyhetsmedierna i texterna som ingår i studiens urval och att texterna om landsbygderna är negativ. Vidare dras slutsatsen att nationella samhällsfrågor är det ämne som textmaterialet om landsbygderna oftast behandlar.

<p>This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in</p><p>Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those</p><p>medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones</p><p>of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the</p><p>purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier</p><p>for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the</p><p>participation in political elections. The subject in question is interesting because of the</p><p>fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens</p><p>knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might</p><p>possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that</p><p>have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected,</p><p>which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data,</p><p>and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis</p><p>of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been</p><p>laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in</p><p>the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The</p><p>results showed that those medium that has high trust amongst the students are those</p><p>who are classified as more “serious” for example the news within public service and</p><p>morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the</p><p>students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers</p><p>are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the</p><p>economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of</p><p>medium as a student.</p> / <p>Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på</p><p>Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de</p><p>nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier</p><p>studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster</p><p>och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta</p><p>samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom</p><p>nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som</p><p>pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors</p><p>engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i</p><p>insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa</p><p>metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade</p><p>sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om</p><p>mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för</p><p>medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de</p><p>medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel</p><p>nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används</p><p>främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och</p><p>gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är</p><p>att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka</p><p>medier man använder som student.</p>

Syftet med denna uppsats var att ta reda på generationerna millennials och baby boomers inställning till mediernas sanningshalt och politiska neutralitet. Detta gjordes med hjälp av följande frågeställningar: Vilka attityder och vilken inställning har millennials och baby boomers till nyhetsmediernas sanningshalt? Finns skillnader och likheter kvar när vi väger in variablerna kön och politiskt ställningstagande?   För att definiera generationerna använde vi oss av Cliff Zukins generationsteori. Det finns flera andra teorier med olika definitioner av generationerna men vi valde att avgränsa oss till Zukins modell eftersom vi ansåg denna vara mest relevant utifrån vårt syfte. För att få ytterligare information om generationernas ställningstaganden i olika frågor har vi även utgått från Paula M Poindexters forskning i frågan, samt Göran Bolins definition av Mannheims teori. Vi har slutligen använt oss av Jesper Strömbäcks definition av dagordningsteorin när detta varit aktuellt.   Vi valde att genomföra en enkätundersökning för att på så sätt kunna nå så många respondenter som möjligt. Eftersom vi ville jämföra två specifika generationer med varandra använde vi oss av ett kvoturval. Svaren gav oss en övergripande bild av de olika generationernas attityder gentemot nyhetsmedierna.   Resultaten visade att generationstillhörighet inte påverkade det allmänna förtroendet för nyhetsmedier. När vi adderade variabeln kön blev resultatet annorlunda, den yngre generationens kvinnor hade betydligt högre förtroende än männen i samma grupp. Både de yngre och äldre männen hade en mer kritisk syn på nyhetsmediernas innehåll än kvinnorna. Detta visar att kön är en betydande variabel i frågan om förtroende.   Även politisk åsikt visade sig vara en viktig variabel. Den största skillnaden visade sig i generation baby boomers där tre fjärdedelar av de som röstar rött har ett ganska stort förtroende för nyhetsmedier. De som röstar blått i denna generation hade ett betydligt mindre förtroende.   Den största skillnaden beroende på generationstillhörighet visade sig i frågan om hur enkelt det är att upptäcka en falsk nyhet. Millennials ansåg sig ha betydligt enklare att avgöra nyheters äkthet än baby boomers. Endast två procent i den äldre generationen ansåg att det var enkelt att upptäcka, motsvarande siffra i den yngre generationen var 12 procent.   Majoriteten av alla respondenter uppgav att de tror på en stor eller ganska stor framtida ökning av falska nyheter. Det här resultatet påverkade dock inte respondenternas syn på hur enkelt det är att se om en nyhet är falsk.   Slutsatsen vi kan dra är att generationstillhörighet inte påverkar i frågan om förtroende för nyhetsmedier, däremot i hur enkelt det är att avgöra om en nyhet är sann eller falsk.Vid mätning av förtroende för nyhetsmedier var politisk åsikt den viktigaste variabeln. / The purpose of this study was to find out the generations millennials and baby boomers approach to the media's veracity and political neutrality. This was done using the following questions: What attitudes does Millennials and Baby Boomers have to the news media's veracity? Are there differences and similarities there when we look at the variables gender and political position?   To define the generations we used Cliff Zukins generation theory. There are several other theories with different definitions of generations, but we chose to limit ourselves to Zukins model because we considered this to be the most relevant to our purpose. To obtain additional information about the generation's positions on various issues, we have also assumed Paula M Poindexters research on the issue, and Göran Bolins definition of Manheims theory. Finally we used Jesper Strömbäcks definition of the agenda setting theory when it was accurate.   We chose to conduct a survey in order to be able to reach as many respondents as possible. Because we wanted to compare two specific generations with eachother, we used a quota sampling. The answers gave us an overall picture of the different generational attitudes toward the news media.   The results showed that generational affiliation did not affect public confidence in the news media. When we added the gender variable, the result is different, the younger generation of women had significantly higher confidence than men in the same group. Both the younger and the older men had a more critical view of the news media content than women. This shows that gender is a significant variable in the issue of trust.   Political opinion also turned out to be an important variable. The biggest difference was shown in the generation of baby boomers where three quarters of the red voters had a fairly strong confidence in the news media. Those who vote blue in this generation had a significantly lower confidence.   The main difference depending on generational affiliation was shown in the question of how easy it is to spot fake news. Millennials believed it was much easier to determine authenticity in news than baby boomers. Only two percent of the older generation felt that it was easy to spot, the corresponding figure in the younger generation was 12 percent.   The majority of all respondents stated that they believe in a large or fairly large future increase of false news. This result did not affect the respondents' views on how easy it is to see if the news is false.   The conclusion we can draw is that the generational affiliation does not affect the question of confidence in the news media, however, it does have an affect in how easy it is to determine if news is true or false.When measuring confidence towards the news media, political opinion was the most important variable.

Syftet med den här kvalitativa innehållsanalysen har varit att undersöka hur ett högerpopulistiskt nyhetsmedie kontra ett traditionellt nyhetsmedie gestaltar knivdådet på Ikea i Västerås samt skolattacken i Trollhättan som skedde med kort mellanrum hösten 2015. De båda dåden fick stor uppmärksamhet och den redan intensiva debatten om invandring blossade upp ytterligare. Detta på grund av att dådet i Västerås begicks av en asylsökande, och det i Trollhättan av en ung svensk man med högerextrema åsikter som valde sina offer utifrån deras etniska ursprung.Det teoretiska ramverket innehåller tidigare forskning om alternativmedier, populism och journalistik. Vi har valt att använda oss utav två betydande teorier inom medieforskningen. Först gestaltningsteorin, främst med Scheufele och Entmans forskning som utgångspunkter. Sedan diskurs, med forskning av Foucalt och Fairclough. Valet av metod till vår studie är kritisk diskursanalys. Detta för att metoden lämpar sig väl för att undersöka politiska budskap i texter och tyda gestaltningar och diskurser. Det studerade materialet består utav fyra stycken nyhetsartiklar, två för respektive nyhetshändelse. Två stycken artiklar från den högerpopulistiska nättidningen Fria Tider samt två stycken från den mer etablerade morgontidningen Dagens Nyheter. Dessa jämförde vi sedan med varandra i en komparativ studie. Diskurser i dessa nyhetsartiklar har brutits ut med hjälp av ett analysschema för att operationalisera vårfrågeställning. Resultaten visar på två helt skilda nyhetsdiskurser och olika sätt att gestalta händelserna. Fria Tider gestaltar händelser till förmån för sin invandringskritiska agenda medans Dagens Nyheter agerar som en slags motpol med en betydligt mer objektiv gestaltning av händelserna. Den här studien vill bidra till förståelsen för vårt polariserade medieklimat, samt den oberoende journalistikens viktiga roll i samhället i en tid av nedskärningar och mediekonvergens. Det behövs en öppnare samhällsdebatt om frågor gällande invandring och kriminalitet för att inte ytterligare öka polariseringen av medielandskapet. / The purpose with this essay is to study how a right-wing populist alternative news medium, versus a more mainstream news medium, reports on two different news events. First off is the stabbings at the furniture store Ikea in Västerås, second is the attack on students at a middle school in Trollhättan by a masked adolescent armed with a sword. Both of which took place in the fall of 2015 in Sweden. Both events gained much attention from the news media, and sparked the already intense political debate on immigration issues. This due to the facts that the perpetrator at Ikea in Västerås was a refugee seeking asylum in Sweden, and the masked assailent in Trollhättan showed interest in right-wing extremist content on the internet as well as targeting students and faculty of immigration background.The theoretical framework consists of earlier research on populism, alternative media as well ason traditional journalism. We chose to work mainly with two distinguished theories within media and communication studies. The first theory is framing, based mainly on research done by Scheufele and Entman. The second theory is discourse, as defined by Foucalt and Fairclough. The method used for the study is a critical discourse analysis. This method together with the twotheories have been proven useful when studying political discourses and framing in political news articles similar to the ones we picked for our essay. The material used for this study consists off our news articles of which two are linked to each news event or “case”. Two of the articles are published by Fria Tider, a right-wing populist alternative news medium, while the other two by Dagens Nyheter, a well established and more mainstream oriented morning news paper. Different frames and discourses have been revealed in the material after our analysis, based on our schematics in an attempt to operationalise.The results points towards two widely different news discourses and ways of framing the news content. Fria Tider portrait the events in favour of their agenda of critical views on immigration and immigrants, whereas Dagens Nyheter acts as a counterpart with far more objective framing of the events. This study seeks to build a better understanding of today’s polarised media landscape, as well as the importance of independent journalism and news media in a society where the mass media experience cutbacks and convergence. A more explicit and honest public debate regarding immigrational issues is needed, to avoid further polarisation of the media landscape.

This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the participation in political elections. The subject in question is interesting because of the fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected, which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data, and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The results showed that those medium that has high trust amongst the students are those who are classified as more “serious” for example the news within public service and morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of medium as a student. / Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka medier man använder som student.

Vår studie undersöker fenomenet ekokammare och hur den manifesterar sig på svenska nyhetsmediers Facebooksidor. Vårt material består av fem opinionsartiklar från fem olika dagstidningar, samt kommentarsfält tillhörande dessa opinionsartiklar. Studiens teoretiska ramverk består av två huvudteorier: selektiv exponering och Faircloughs kritisk diskursanalytiska teori. Faircloughs kritiska diskursanalys utgör också vår huvudmetod, som vi använder för att analysera den diskursiva praktiken som sker i opinionsartiklarna och dess tillhörande kommentarsfält. Resultatet visar att en ekokammare går att tyda på nästan alla kommentarsfält, vilket kan tyda på en politisk polarisering i hur läsare konsumerar svenska nyhetsmedier. / Our study examines the phenomenon echo chamber and how it manifests itself on Facebook pages of Swedish news media. Our material consists of five opinion articles from five different Swedish newspapers, as well as the comments section connected to the opinion articles. The study’s theoretical framework consists of two main theories: selective exposure and Fairclough’s theory of critical discourse analysis. Fairclough’s critical discourse analysis also constitute as our main method, which we use to analyse the discursive practice used in opinion articles and comments sections connected to them. The result shows that an echo chamber is observable in almost all of the comment sections, which indicates a political polarization in how readers consume Swedish news media.

The overall aim of this thesis was to examine the development of PR practitioner professional identity. The purpose was to examine how PR practitioner reason/talks about the image of the profession and how communicators use discursive tools to create their professional identity. The primary theoretical framework of the thesis is social identity and discursive psychology to understand how the professional identity is created. The chosen method was interview method where six interviews were conducted from the private and the public sectors in Umeå. The private organizations included are Punkt PR, which is a private PR agency and Polarbröd. The public sector organizations included are Umeå Kommun, Region Västerbotten, Polisen Nord and Vakin. The result of the analysis shows that the PR practitioner perceive that the image given by their profession is incorrect and largely based on ignorance of how their work look like. PR practitioner also see their profession as important for both the organization and the community. The thesis conclusions were that the PR practitioner build their identity by focusing on how and why they are important in society and for the organization. Another opinion from the PR practitioner was that the media often producing that a large part of the PR practitioner´s work is to deal with journalists and make the journalist's work more difficult, which the PR practitioner´s think is wrong.

The purpose of this Bachelor’s thesis is to investigate how party leaders appear in pictures in newspapers in relation to how they portray themselves in pictures in their own social media. We have conducted a quantitative content analysis of pictures from two newspapers and two social media. The material consists of pictures of party leaders from the six largest parties in the Swedish Parliament. Research findings are that civic and everyday environments appear to a greater extent in the pictures on social media. Close-ups appear to a greater extent in the newspapers. The party leaders smile and look into the camera to a greater extent at the pictures on social media than they do in the news media. The female party leaders smile and look into the camera to a greater extent than the male ones. Images where party leaders express themselves with gestures are rare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka var studenter inhämtar information om coronarestriktionerna samt deras förtroende gentemot olika medier och medieaktörer. Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Populationen avser studenter vid universitet och högskola mellan 18 - 40+ år. Data har samlats in via en webbaserad enkät. Enkäten resulterade i 135 godtagbara svar som har analyserats med hjälp av Google forms. Studiens resultat visar att studenterna huvudsakligen inhämtar information om coronarestriktionerna genom journalistiska nyhetsmedier. Folkhälsomyndigheten är det mest trovärdiga källan i frågan, medan studenterna hade lägst förtroende för influencers. För ett mer trovärdigt resultat hade det krävts fler respondenter i undersökningen. Studien bidrar till teoretisk kunskap angående studenternas val av medier och medieaktörer i rapporteringen om coronarestriktionerna. Studien bidrar även till en generell uppfattning om studenternas förtroende för olika medier och medieaktörer. Vidare forskning föreslås undersöka om dessa attityder gentemot medier och medieaktörer återspeglar deras beteenden. Det hade även varit intressant att studera andra grupper samt ta hänsyn till andra variabler som kan tänkas vara bakomliggande orsaker till val av medier och medieaktörer under en samhällskris. / The aim of this essay is to investigate where students obtain information about the coronarestrictions and how they rely on different media and media actors in the matter.  The study applies a quantitative research method with a deductive approach. Data were collected through a web-based survey and was answered by 135 students aged 18 - 41+. The questionnaire consisted of a total of 17 questions regarding the students' collection of information about the coronarestrictions. Collection of information regarding the coronarestrictions takes place mainly through journalistic news media. The public health authority information about the coronarestrictions proved to be the most credible source among the students. The results also showed that influencers were the least reliable. The conclusion of the study is not completely credible. The study required more extensive answers.  This contributes to a lack of factors which leads to the result of the study not being enough. The study contributes to theoretical knowledge about students' collection of information in the media about the coronarestrictions. The choice of media actors and attitudes towards them. Further research is suggested to investigate whether these attitudes towards the media and media actors reflect their behavior. It would also have been interesting to study other groups and take into account other variables that may be underlying reasons for the choice of media and media actors during a societal crisis.

I dagens digitala medielandskap har deltagandet och engagemanget av användargenererade kommentarer (AGK) ökat, på gott och ont. Relationen mellan publik och journalister är i ständig förändring, där karaktären av både användare och dess kommentarer kategoriseras samt värderas. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för de utmaningar som nyhetsarbetare möter i den modererande yrkesrollen. Studiens resultat identifierades med hjälp av de teoretiska ramverken Boundary Theory (Gränsteorin), Emotionellt arbete och Copingteorin. Resultatet visar på att gränsdragningar var viktiga för att nyhetsarbetare skulle kunna distansera sig från publiken, samt för att upprätthålla deras journalistiska auktorit. Gränsdragningarna resulterade även i förhöjda förväntningar som upprätthölls av känsloregler för hur de bör agera samt vilka emotioner de har rätt att uttrycka i arbetet. Där individuella och organisatoriska copingstrategier tillämpades för att hantera det emotionella arbetet som genererats av gränsdragningarna.