About 1.5 years after the first Covid-19 lockdown, it is clear there will not be an "as before” anymore. New standards have been established among project managers in the German news media industry and hybrid and virtual working has become the New Normal. In this study, nine project managers from German news media organisations have shared their experiences on the Covid-19 pandemic. The main takeaway is that pragmatism and agile principles have been beneficial for the project managers in uncertain times. The role of a successful project manager has seen a shift towards being a facilitator who gives structure to the team but enables it to work more efficiently through communication and building strong trust. / Runt 1,5 år efter den första Covid-19-lockdown står det klart att det inte kommer att bli något "som förut" längre. Nya standarder har etablerats bland projektledare i den tyska nyhetsmediebranschen och hybrid och virtuellt arbete har blivit det Nya Normala. I den här studien har nio projektledare från tyska nyhetsmedieorganisationer delat med sig av sina erfarenheter av Covid-19-pandemin. Den viktigaste slutsatsen är att pragmatism och agila principer har varit till nytta för projektledarna i osäkra tider. Rollen som framgångsrik projektledare har förändrats till att bli en facilitator som ger teamet struktur och som gör det möjligt för teamet att arbeta mer effektivt genom kommunikation och att bygga upp ett starkt förtroende.

Den här studien undersöker nyhetstidningarnas del i kontexten för hur ansvar för klimatkrisen formas i det svenska samhället. Detta görs genom att studera hur två av de största nyhetstidningarna i Sverige, Dagens Nyheter och Aftonbladet, framställer olika aktörers ansvar för klimatkrisen i sina nyhetsartiklar. Det är relevant att studera nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning för klimatkrisen då tidigare forskning har visat att nyhetsmedier kan påverka både uppfattningen om ämnen i samhället samt attityder och beteenden i relation till de ämnena. Studiens avsikt är därför att bidra till förståelse för hur nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning av klimatkrisen kan påverka uppfattningen om ansvar och således hanteringen av klimatkrisen i samhället. Materialet analyseras utifrån gestaltningsteorin och miljökommunikationsforskningens syn på miljökommunikation som formande av miljön. Resultatet visar på att artiklarna till störst del ansvarsbelägger politiska aktörer, att företags ansvar förskjuts till politiska aktörer eller fördelas mellan politiska aktörer där företagen då får minst ansvar, samt att individers ansvar knappt gestaltas. Slutsatsen är att nyhetstidningarna inte ansvarsbelägger väsentliga aktörer i klimatkrisen lika mycket, vilket kan ses som problematiskt då klimatforskning menar att alla aktörer i samhället måste agera. / This study examines the part that Swedish newspapers play in the context of constructing responsibility for the climate crisis in Swedish society. This is done by studying how two of the biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, portray different actors’ responsibilities in the climate crisis in their news articles. It is of high relevance to study newspapers’ distribution of responsibility since previous research has shown that news media can affect both the perception of events and topics in society, as well as attitudes and behaviours in regards to those events and topics. Therefore, this study aims to contribute to a better understanding of how the newspapers’ distribution of responsibility can affect the perception of responsibility as well as the management of the climate crisis in the Swedish society. The material is analyzed through the theory of framing and the environmental communication research’s view that communication about the environment shapes the perception and therefore the form of the environment. The result shows that news articles mainly give responsibility to political actors, that companies’ responsibility is pushed over to political actors or placed between both companies and political actors where companies get the lesser responsibility, and that individuals are given a minimal amount of responsibility. The main conclusion is that the newspapers do not distribute responsibility evenly among the essential actors, which can be seen as problematic since climate research mean that all actors in society must act to solve the climate crisis.

I samband med den befintliga medieutvecklingen har fenomenet cancel culture ökat i aktualitet. Det växte fram på sociala medier men sker idag både inom digitala och traditionella medier. Ett uppmärksammat svenskt fall av cancel culture skedde våren 2020 då Paolo Roberto genomförde köp av sexuella tjänster. Han erkände offentligt på Instagram, vilket skapade en nyhetsstorm som ledde till att han blev cancellerad. Studiens syfte är att undersöka om nyhetsmedier kan bidra till cancel culture. Det genom att studera svenska nyhetsmediers sätt att rapportera om fallet Paolo Roberto. Två artiklar från tre olika svenska nyhetsmedier analyserades: Aftonbladet, Dagens Nyheter, och Expressen. Det med hjälp av kritisk diskursanalys. Sedan applicerades teorierna kritisk teori samt gestaltningsteori på resultatet. Studien fann att rapporteringen bidrar till cancel culture genom inramningarna i nyhetsmedierna. Likheter och skillnader mellan artiklarna kunde urskiljas, exempelvis gällande neutralitet och formuleringar. Vidare påvisades tendenser i de studerade artiklarna som bidrar till cancel culture, bland annat genom citat, rubriceringar och infallsvinklar. Alla nyhetsmedierna uppvisade dessutom ett bakomliggande ekonomiskt intresse och moraliskt ställningstagande. / In relation to the current media development, the phenomenon of cancel culture has increased in relevance. It emerged on social media but takes place in both digital and traditional media today. A well-known Swedish case of cancel culture occurred in the spring of 2020 when Paolo Roberto purchased sexual services. He publicly confessed to it on Instagram, which generated attention from news outlets that led to his cancellation. The purpose of the study is to investigate if news outlets can contribute to cancel culture. This will be done by analyzing Swedish news outlets’ way of reporting about the case of Paolo Roberto. Two articles each from three different Swedish news outlets were analyzed: Aftonbladet, Dagens Nyheter, and Expressen. This was done using critical discourse analysis. We then applied the theories critical theory and the framing theory to the result. The study found that news outlets contribute to cancel culture through framings. We found both similarities and differences between the articles, for example regarding neutrality and wording. Furthermore, we found tendencies in the reporting that could contribute to cancel culture, for example through quotes, headings, and framings. Moreover, all the articles showed an underlying economic interest and moral standpoints.

Våld i nära relationer är ett omfattande socialt problem i Sverige och problemet förekommer regelbundet i nyhetsmedier. Denna studie syftade till att undersöka beskrivningarna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer i två välspridda svenska tidningar. Studiens frågeställningar gällde hur våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män beskrivs samt hur relationen, våldet och dess händelseförlopp beskrivs. Kritisk diskursanalys, med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, utgjorde studiens metod och teoretiska ramverk. Analysen visade att våldsutsatta kvinnor beskrivs som anonyma, rädda eller som objekt i motsats till våldsutövande män som porträtteras som subjekt med makt. Det framkom en diskurs kring en viss typ av våldsförövare och ett motsatsförhållande mellan våld och kärlek. Resultatet visade på en fascination vid våldet och detaljerna kring våldet samtidigt som kopplingen mellan våldsutövaren och ansvaret för våldet ofta var svag. Istället kopplades våldet, som kunde beskrivas som extrema våldshandlingar, ofta till själva relationen. / Intimate partner violence is an extensive social problem in Sweden and a recurring subject in Swedish newspapers. This study aimed to explore descriptions of men’s violence against women in intimate partner relationships in two well distributed Swedish newspapers. The research questions focused on how the men and women were described and how the relationship and the violence were depicted. Critical discourse analysis, with inspiration from Norman Fairclough’s three-dimensional model, constituted the theoretical framework and method of analysis. The analysis showed descriptions of the women as anonymous, frightened and as objects in contrast to the men who were depicted as subjects with power. A discourse regarding a certain type of perpetrator was revealed as well as an opposite relationship between violence and affection. A fascination with the violence itself was found and it was often depicted in vivid details. The violence was often connected to the relationship itself while the connection between the perpetrator and the violence was less distinct.

The purpose of this study was to deepen the understanding of how the social workers' self-images are affected by how they perceive public attitudes and news media's portrayal of their profession as well as understanding how they are coping with it. Interpretative phenomenological analysis (IPA), which focuses on how individuals experience a certain phenomenon, has been used as a method. One of IPA's theoretical underpinnings is symbolic interactionism and therefore experiences which have effect on a person's self-image is significant. The results show that social workers perceive public attitudes as mainly negative and that the media often portrays social workers in a negative way, which aligns with previous studies. Furthermore, there seems to be a dissonance between the social workers' view of their professional role and how they feel that others perceive them, which led to the use of cognitive dissonance as a theory to support the results in the analysis. The social workers use different strategies to lessen the discomfort that emerges from the dissonance. For instance they tend to avoid telling others what they work with. A successful reduction of the dissonance can help the social workers to maintain a positive self-image.

This study aims to survey and compare Swedish newspaper coverage relating to convicted terrorists Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov. The pivotal question of the study is whether this coverage differs depending on factors such as each perpetrator’s ethnicity and political beliefs. The source material has been gathered from Swedish national newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet. This study has utilised a mixed research methodology consisting of a quantitative digital text analysis combined with a qualitative frame analysis. The theoretical framework of this study mainly consists of media theories such as framing (as defined by Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 and more), construction of crime news and crime waves (Jewkes 2004, Fishman 1978) and news values (Häger 2014). Additionally, theories about orientalism, stereotyping, and ethnicity are applied (Dyer 1997:2006, Said 1978). Other research on the aforementioned topics is also touched upon.The quantitative part of this study has been conducted through the use of text analysis tool Textometrica. A total of 460 newspaper articles mentioning either perpetrator have been analysed. This has highlighted the framing, wording, and phraseology of said articles. The qualitative part of the study consists of an in-depth survey of frames found in a select number of these articles. It draws inspiration from frame research conducted by, among others, journalism professor Baldwin Van Gorp (2010).The results of this study show a noticeable difference in the portrayals of both perpetrators. While Aftonbladet tends to simplify stories, Svenska Dagbladet leans towards a more comprehensive coverage. In general, a certain degree of attention is given to elaborations on Behring Breivik’s personal life and youth to explain his wrongdoings. Akilov, on the other hand, is mostly just described through his foreign appearance and is more clearly conceptualised as a terrorist and as part of a larger network (the Islamic State). / Syftet med denna studie är att jämföra svensk nyhetsrapportering om de dömda terroristerna Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov. Studiens centrala frågeställning är huruvida denna rapportering skiljer sig på grundval av faktorer såsom respektive gärningsmans etnicitet och politiska tillhörighet. Källmaterialet har samlats in från de svenska nationella dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det metodologiska ramverket består av en kvantitativ digital textanalys i kombination med en kvalitativ framinganalys. Studiens teoretiska ramverk består främst av medieteorier, däribland gestaltningsteorin (definierad av Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 med flera) och konstruktionen av brottsnyheter och brottsvågor (Jewkes 2004, Fishman 1978). Dessutom appliceras teorier om orientalism, stereotypisering och etnicitet (Dyer 1997:2006, Said 1978). Tidigare forskning om ovan nämnda teorier inkluderas också.Den kvantitativa delen av studien genomfördes med hjälp av textanalysverktyget Textometrica. Totalt 460 nyhetsartiklar som nämner endera av gärningsmännen har analyserats. Detta har tydliggjort artiklarnas inramning, formuleringar och språkbruk. Den kvalitativa delen av studien består av en mer djupgående analys av gestaltningar identifierade i ett antal av artiklarna. Denna kvalitativa analys hämtar inspiration från gestaltningsforskning genomförd av, bland andra, journalistikprofessor Baldwin Van Gorp (2010).Studien visar en anmärkningsvärd skillnad i porträtteringarna av respektive gärningsman. Aftonbladet tenderar att förenkla skeenden medan Svenska Dagbladets rapportering är mer omfattande. Båda tidningarna uppmärksammar Behring Breiviks privatliv och uppväxt för att förklara hans ogärningar. Akilov å andra sidan beskrivs främst genom sitt utländska utseende och framställs tydligare som terrorist och del av ett större nätverk (den islamiska staten).

Covid-19 pandemin har påverkat många länder runt om i världen. Folkhälsomyndigheten i Sverige införde restriktioner och rekommendationer för att skydda samhällets befolkning från att smittas av viruset. I samband med pandemin har det uppkommit ett överflöd av nyheter gällande covid-19 inom både traditionella och digitala medier. Syftet med studien är att undersöka om Folkhälsomyndigheten har påverkats utifrån de olika nyhetsmedier som informerat om covid-19 men även om det finns ett samband mellan studiens fynd och Folkhälsomyndighetens kommunikationsinsatser. Studien har använt sig av source credibility (Hovland et al. 1953) och media credibility (Westley & Severin, 1964; W.Roper, 1959; Bucy, 2003) teorierna som teoretiskt ramverk, relevanta forskningsstudier inom trovärdighet och medier och Folkhälsomyndighetens pandemiberedskapsrapport. Det empiriska underlaget i studien utgår från tolv semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter inom två åldersgrupper, 20–25 år och 65–70 år. Det har genomförts en tematisk analys för att hitta likheter och skillnader mellan respondenternas svar vilket utformat teman, public service och trovärdighet, nyhetskomsumption, källhänvisning och trovärdighet, språk och det visuella i samband med trovärdighet, respondenternas bild av Folkhälsomyndigheten, massinformation, Folkhälsomyndighetens påverkan av nyhetsmedier, digitala och traditionella medier och Folkhälsomyndighetens expertis. Studiens resultat visar att det uppkommer en svårighet med att mäta respondenternas trovärdighet till Folkhälsomyndigheten genom nyhetsmedier då det uppkommer andra faktorer som är mer påtagliga än faktorerna expertis och tillförlitlighet inom source- och media credibility teorierna. Dessa faktorer är respondenternas livsstil, vanor, journalistik, visuell påverkan, källhänvisning och public service. Det fanns samband med faktorerna och Folkhälsomyndigheternas sex kommunikationsstrategier och genom att myndigheten tar hänsyn till åldersgruppernas faktorer för trovärdighet kan det gynna deras risk- och konsekvensbedömningar inom kommunikationsarbetet inför kommande pandemier. Slutsatsen är att Folkhälsomyndighetens bild inte har påverkats av nyhetsmedierna. Digitala och traditionella medier har inte varit avgörande för respondenternas uppfattning av Folkhälsomyndighetens trovärdighet. Studien belyser även komplexiteten med trovärdighetsbedömningar då respondenterna hade svårigheter med att särskilja avsändaren, meddelandet och mediet. / The Covid-19 pandemic has affected many countries around the world. The Swedish Public Health Agency introduced restrictions and recommendations to protect society's population from being infected by the virus. In connection with the pandemic, there has been an abundance of news regarding covid-19 in both traditional and digital media. The purpose of the study is to investigate whether the Swedish Public Health Agency has been affected based on the various news media that informed about covid-19, but also whether there is a connection between the study's findings and the Swedish Public Health Agency's communication efforts. The study has used the source credibility (Hovland et al. 1953) and media credibility (Westley & Severin, 1964; W. Roper, 1959; Bucy, 2003) theories as a theoretical framework, relevant research studies in credibility, media and the Public Health Agency's pandemic preparedness report. The empirical basis of the study is based on twelve semi-structured interviews conducted with respondents in two age groups, 20–25 years and 65–70 years. A thematic analysis has been carried out to find similarities and differences between the respondents 'answers, which designed themes, public service and credibility, news consumption, source reference and credibility, language and the visual in connection with credibility, respondents' image of the Public Health Agency, mass information, Public Health Agency's influence on news media, digital and traditional media, and the Swedish Public Health Agency's expertise. The results of the study show that there is a difficulty in measuring the respondents' credibility to the Public Health Agency through news media as other factors arise that are more obvious than the factors expertise and reliability within the source and media credibility theories. These factors are the respondents' lifestyle, habits, journalism, visual impact, source reference and public service. There were connections with the factors and the Public Health Authorities 'six communication strategies, and by the authority considering the age groups' factors for credibility, it can benefit their risk and impact assessments in the communication work before future pandemics. The conclusion is that the Public Health Agency's image has not been influenced by the news media. Digital and traditional media have not been decisive for the respondents' perception of the Public Health Agency's credibility. The study also highlights the complexity of credibility assessments as respondents had difficulty distinguishing between sender, message and medium.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tankesätt ämnar denna uppsats att studera hur nyhetsmedier rapporterar om manliga offer respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation. Syftet med studien är att utreda om nyhetsmediet Aftonbladet i sin nyhetsrapportering bidrar till stigmatiseringen av kvinnliga och manliga offer för dödligt våld i nära relation. I denna studie ska det även analyseras hur Aftonbladet väljer att tilldela skuld i fallen för att undersöka hur de ser på maskulinitet och femininitet. Studien ämnar att bidra med kunskap om huruvida Aftonbladet främjar eller hämmar jämställdhet i samhället, stigmatisering kring könen och om de bidrar till de patriarkala idéerna. För att besvara forskningsfrågorna analyserades elva artiklar mellan åren 2016 till 2023. Resultatet visar att manliga offer refereras på ett opersonligt sätt där den kvinnliga gärningsmannen står i fokus i artiklarna. De manliga offren tilldelas även skuld i brottet i och med de attribut som de tilldelas och hur de representeras inför och under morden där de misshandlade kvinnan, vilket används som rättfärdigande för tilldelningen av skuld. Därmed bidrar Aftonbladet inte till stigmatiseringen kring manliga offer och främjar jämställdhet i samhället. Resultatet av de kvinnliga offren visar att de tilldelas attribut som är personliga, och därmed ger läsaren en “vi”-känsla. På grund av det får kvinnliga offer ingen tilldelning av skuld i brott. Dock innebär detta att Aftonbladet bidrar till stigmatiseringen då de kvinnliga offren även får attribut som svaga och rädda samt inte främjar jämställdhet. Däremot främjar Aftonbladet jämställdhet i och med att de kvinnliga offren får mer utrymme i artiklarna och könsmaktsordningen bryts. / Using a discourse analysis approach, this thesis aims to study how news media report on male and female victims of fatal domestic violence. The purpose of the study is to investigate whether the news media Aftonbladet in its news reporting contributes to the stigmatisation of female and male victims of fatal domestic violence. And how Aftonbladet chooses to assign blame in the crimes, to see how they view masculinity and femininity. The study aims to contribute to understand whether Aftonbladet promotes or inhibits gender equality in society, stigmatisation around the genders and whether they contribute to patriarchal ideas.  In order to answer the research questions, eleven articles between 2016 and 2023 were analysed. The results show that male victims are referred to in an impersonal way where the female offender is the focus of the articles. The male victims are also assigned guilt in the crime through the attributes they are assigned and how they are represented before and during the murders where they abused the woman, which is used as justification for the assignment of guilt. Thus, Aftonbladet does not contribute to the stigmatisation of male victims and promotes gender equality in society. The result of the female victims shows that they are assigned attributes that are personal, thus giving the reader a "we" feeling. Because of this, female victims do not receive an attribution of guilt in crime. However, this means that Aftonbladet contributes to stigmatisation as the female victims are also given attributes such as weak and afraid and do not promote gender equality. However, Aftonbladet promotes gender equality because the female victims are given more room in the articles and the gender power structure is broken.