Centerpartiet, som är ett av Sveriges riksdagspartier, har länge profilerat sig som liberala och samarbetat i politikens borgerliga allians. Från 2010 har det politiska läget i Sverige genomgått stora politiska förändringar vilket gjort att Centerpartiet idag verkar i den ’breda mitten’ och profilerar sig med en ‘mittenidentitet’. Huruvida denna turbulenta tid påverkat partiets ideologiska förändringar har därför undersökts i denna studie. Syftet som ligger till grund för studien är att studera ideologisk förändring för Centerpartiet under en politiskt turbulent tid. Den teoretiska ansatsen utgår från Marie Demkers teori om ideologisk förändring samt tre idealtyper av ideologierna konservatism, socialliberalism samt nyliberalism. Den valda metoden är kvalitativ ideologianalys, med detta menas att utvalda valmanifest kommer att läsas och innehållet kommer att tolkas och kategoriseras utifrån ett analysverktyg. I det aktuella fallet är analysverktyget en tabell som utgår från de ovan nämnda idealtyper kombinerat med definitionen av begreppen frihet, människosyn, ekonomiskt system, individ/samhälle och offentligt/privat. Valmanifesten läses i sin helhet och innehållet kategoriseras in i tabellen för att kartlägga ideologin. Genom att analysera resultatet kan en slutsats om eventuell ideologisk förändring dras. I studiens fall visade resultatet att Centerpartiet inte har genomgått någon ideologisk förändring, partiet har bedrivit en socialliberal politik från 2010 till 2022.

No description available.

Since the 1990’s the Swedish school system has undergone major and recurring structural reforms. Two of the most comprehensive changes has been the shift of primary schools as an integral part of the welfare state to the responsibility of the municipalities as well as the introduction of free school choice for the students. Through two months of participant observations and semi-structured interviews this thesis seeks to answer the question of how these reforms has come to effect the work of teachers in a medium sized public school in a small municipality in the outskirts of Stockholm. Earlier research has shown that public schools in socio-economically vulnerable areas are disadvantaged due to the reformation of the school system (Beach & Sernhede, 2011; Östh, Andersson, & Malmberg, 2013).  This thesis is thus seeking to find the vantage point of primary school teachers in one such school, in order to grasp how these policy changes has come to impact their perceptions of a professional self and the amount of professional autonomy in their work.     Through the theoretical concept of audit culture (Shore & Wright, 1999) I show that these reforms have changed not only the structure of the school system but also how actors within the school setting relate to their work and professional role. On the basis of my fieldwork and previous research in the topic (Apple, 2005; Shore, 2008; Karlefjärd, 2011), I argue that the reformation of the school system has brought a shift in the relations of trust within the system, where the growing amount of confidence in measurement, optimization techniques and control has resulted in a lack of trust in teachers as professionals. The voices of teachers, as actors in the educational environment, has to a great extent been missing in the public debate surrounding the Swedish schools as well as overlooked by research in the field. This thesis therefore calls for a growing anthropological attention to primary school teachers and the workings of audit culture in the lower levels of the educational system.

This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould. As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth. The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen’s welfare. The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution.    Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new-liberalism has other opinions about what redistribution should contain. An important knowledge to present as Sweden is moving towards more new-liberalistic values.

Visionsbilder över byggprojekt har under de senaste decennierna blivit en vanlig typ av platsmarknadsföring. Visionsbilder kallas även för renderingar och är ett slags digitala collage som försöker övertyga publiken om platsens förmåga att fungera. Till skillnad från fotografier är renderingar sammansatta av visuella element som aktivt valts ut av producenten. Visionsmaterial innefattar en maktdimension då materialet ligger till grund för politiska beslut gällande kommunalt finansierade projekt. Det finns i dagsläget inga studier på visionsbilder ur ett kommunikationsperspektiv i en svensk kontext. Genom en multimodal kritisk diskursanalys undersöker studien vilka värden och löften som synliggörs samt vilka ideologiska funktioner dessa producerar och reproducerar. Analysmaterialet består av visionsbilder med tillhörande text från tre svenska kommuner; Lund, Västerås och Kiruna. Resultatet påvisar en genomgående nyliberal ideologi där både platser, människor och praktiker kommodifieras. De ideologiska funktionerna synliggörs genom teman som; en aktiv livsstil, globalisering, gemenskap via konsumtion, estetiska val och utopiska fantasier. / Images representing a vision of urban redevelopment projects have during the last decades been more frequently used in place marketing. These rendered images are digital collages used to persuade the audience how the place is supposed to work. In rendered images all visual elements are, unlike photographs, composed by the producer. These types of images carry a power relation due to being a part of political decision financed by municipalities. There’s up to this point no research regarding this subject in a Swedish context. This study examines, through a multimodal discourse analysis, which values and promises are made visible and which ideological functions these images and texts produce and reproduce. The analysis covers urban visions regarding three Swedish municipalities; Lund, Västerås, Kiruna. The result depicts a strong commodification and a neoliberal ideology seen through themes like; active lifestyle, globalisation, community via consumption, esthetics and utopian fantasies.

Uppsatsen undersöker vilka attityder och värderingar som finns inom en grupp människor gällande röstens värde i förhållande till yttrandefriheten. Svaren har sökts genom att formulera frågeställningar om röstens värde och process utifrån Nick Couldrys (2010) röstteori. För att påvisa värderingar och attityder som råder används John Durham Peters (2005) förklaringar av teori om de tre intellektuella positioneringarna samt John Stuart Mills (1963) teori om yttrandefriheten. De teoretiska begreppen operationaliseras metodologiskt genom att nyttja en kvantitativ metod. Materialet i form av en enkätstudie samlades in via två Facebookgrupper som med stor sannolikhet bevittnat situationer i relation till yttrandefriheten bland digitala miljöer. De huvudsakliga slutsatserna för studien är att grupperna anser att dess röst inte alltid har ett värde bland digitala miljöer (Couldry 2010, s. 2). De sammanlänkade processerna som rösten är en del av ses viktiga att respektera enligt de två grupperna. Dock infinner sig en bristande respekt på sociala medier vilket resulterar i en rädsla att inte våga uttrycka sina åsikter. Därmed formas till viss del ett klimat som underminerar rösten (Couldry 2010, s. 2). Vidare identifieras olika positioneringar bland grupperna bland annat drag av modernister som motverkar yttrandefriheten genom att ta avstånd och värdera röster olika (Peters 2005, s. 2). Detta motverkar i sin tur framtida innovation och samhällsutveckling (Mill 1963, s.245). Slutligen ger studien ett intressant resultat som förhoppningsvis kan inspirera till en fortsatt forskning om röstens värde i förhållande till yttrandefriheten.

Syftet med denna uppsats var att analysera och jämföra konstruktioner av förskollärarsubjektet i statliga kvalitetsgranskningar av den svenska förskolan under åren 2000–2018, samt att analysera diskursiva förskjutningar kring ’förskolläraren’ under samma tidsperiod. Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i Carol Bacchis poststrukturalistiska policyanalys, även kallad WPR-analys. WPR står för ”What’s the Problem Represented to be?”, vilket också utgör den första av sju frågeställningar vilka tillsammans bildar utgångspunkten för Bacchis analytiska tillvägagångssätt. Genom WPR-analys av vilka problem och lösningar som produceras i policytexter möjliggörs samtidigt analys av subjektskonstruktioner och diskursiva förskjutningar över tid. Vid läsning av tidigare forskning fann jag att denna gick att kategorisera i tre huvudsakliga diskurser, vilka jag valde att benämna Den könskodade läraren, Den professionella läraren samt Den reglerade eller bristfällige läraren. Studiens resultat påvisade att ’förskolläraren’ främst subjektifieras i enlighet med Den professionella läraren i samtliga utvalda kvalitetsgranskningar. Denna diskurs kännetecknas av individualisering och differentiering av ansvar, externa utvärderingar av kvalitet, i termer av måluppfyllelse, samt tydlig inverkan av en nyliberal diskurs. Resultatet påvisade dock även en viss diskursiv förskjutning över tid, då den dominerande professionella diskursen under senare år tydligt utmanas av diskursen Den reglerade eller bristfällige läraren, varigenom ’förskolläraren’ tillskrivs en mer reglerad och instrumentell position som utförare av policybeslut. / The aim of this master thesis was to analyze and compare constructions of the preschool teacher subject in national quality evaluations of the Swedish preschool over the years 2000–2018, and to analyze discursive dislocations of ’the preschool teacher’ during the same period of time. Theoretically and methodologically the study builds on Carol Bacchis poststructural policy analysis, also called WPR analysis. WPR stands for ”What’s the Problem Represented to be?”, this is also the first of seven questions which together form the starting point for Bacchis analytical approach. WPR analysis of problems and solutions produced in policy also enable analyzes of the construction of subjects and discursive dislocations. Previous research was categorized in three main discourses which were named The gender coded teacher, The professional teacher and The regulated or insufficient teacher. The results of the study showed that ’the preschool teacher’ is subjectified mainly in relation to The professional teacher in all of the selected national quality evaluations. Significant for this discourse is an individualization and differentiation of responsibility, external evaluations of quality, in terms of goal achievement, and an evident impact of a neo-liberal discourse. The result also showed to some extent a discursive dislocation over time, since the dominating professional discourse during the last years is clearly challenged by the discourse The regulated or insufficient teacher, through which ’the preschool teacher’ is given a more regulated and instrumental position in order to implement policy decisions.

Denna studie har genom en kvalitativ intervjustudie sökt förståelse för hur kommodifierad feminism, med uttryck såsom Girl Power, Empowerment och Systerskap, kan påverka kvinnors upplevelse av femininitet, feminism och självidentiteten. För att möta syftet formulerades följande frågeställningar; (1) Hur upplever informanterna att de påverkas av representationer av femininitet som de möter i sitt vardagsliv? (2) Hur upplever informanterna att de påverkas av feministiska budskap som de möter i sitt vardagsliv? (3) Hur ställer sig informanterna till att konsumera feminism? (4) Påverkas informanternas uppfattning av kommodifierad feminism utifrån hur de förhåller sig till feminism?   I analysen har teorier om identitet, reflexivitet, konsumtion, kommodifiering och feministisk tankegrund använts. Empiri har samlats in genom intervjuer med tolv kvinnor i åldrarna 18–50 år. Genom representationer av femininitet och feministiska budskap som informanterna möter i sitt vardagliga liv kan vi urskilja att traditionella krav och förväntningar på kvinnan existerar parallellt med nya krav och förväntningar, präglade av nyliberalistiska värderingar. Dessa värderingar kan påvisas förmedlas genom budskap förpaketerade i feministisk förklädnad, uppstådda genom kommodifieringens processer. Informanterna uppvisar både en medvetenhet och en motstridighet gentemot hur representationer och kommodifiering påverkar såväl individen som feminism i helhet. Att feminism syns i kommodifierad form upplevs både kunna normalisera den feministiska kampen, men också skapa motstånd. I viss mån upplevs kommodifiering av feminism urvattna och förmörka feministisk tankegrund. Samtidigt pekar resultatet på att kommodifierade feministiska budskap och symboler kan fungera identitetsskapande och ge individen ett sammanhang och en tillhörighet. Informanterna är dock inte eniga, identitetsskapande genom konsumtion av feministiska budskap och produkter betraktas av somliga negativt. Resultatet pekar därför på att de individer som identifierar sig som feminister och uppvisar en större feministisk insatthet till viss del för ett djupare, mer nyanserat och kritiskt resonemang som ofta grundar sig i kapitalismens oförenlighet med feminism. Slutsatsen som har dragits är att individens eget feministiska intresse partiellt kan ses styra hennes upplevelse, tolkning och konsumtion av kommodifierad feminism. / Through a qualitative interview study, this study has sought to understand how commodified feminism, through terms such as Girl Power, Empowerment and Sisterhood, can influence women's experiences of femininity, feminism and self-identity. To meet the purpose of the study, the following research questions were posed; (1) How do our informants experience that they are influenced by the representations of femininity that they encounter in their everyday lives? (2) How do our informants experience that they are influenced by feminist messages that they encounter in their everyday lives? (3) Where do our informants position themselves in the matter of consuming feminism? (4) Are the informants’ perception of commodified feminism influenced by how they relate to feminism?   In the analysis theories of identity, reflexivity, consumption, commodification and feminism has been used. Data has been collected through interviews with twelve women in the ages of 18-50. Through representations of femininity and feminist messages that the informants encounter, we can discern that traditional demands and expectations of women exist in parallel with new demands and expectations, characterized by neoliberalist values. These values are shown to be conveyed through messages packaged in feminist disguise, arose through the processes of commodification. The informants display both awareness and contradictory feelings about how representations and commodification affect feminism as well as the individual. The fact of feminism being displayed in commodified form is experienced normalizing feminism as well as creating more resistance. To some extent, commodified feminism is believed to dilute feminist ideologies. At the same time, the results point to the fact that messages and symbols of commodified feminism can function as creators of identity, giving the individual a sense of context and belonging. All informants, however, do not agree on the matter of commodity feminism as a creator of identity as some express a more negative view on the issue. The results indicate that informants who identify themselves as feminists and exhibit a greater involvement in feminist matters to a certain extent poses a deeper, more nuanced and critical reasoning, often based on the incompatibility of capitalism and feminism. This leads to the conclusion that the individuals own feminist interest partly can be seen to steer her experience, interpretation and consumption of commodified feminism.

No description available.

Since the 1980’s there has been a neoliberal development in society and politics, especially inthe Western world, where the welfare state has taken a step back and new ideas such asmarket and privatisation has had a breakthrough within the public sphere. Under theneoliberal development there has been an ongoing urbanisation but also a depopulation inapproximately half of the Swedish municipalities. Municipalities, which can be understood asthe lengthened arm of the welfare state, which have been affected by depopulation hastherefore had it much more difficult fullfilling their welfare duties due to the negative effectsof depopulation. Despite structural population changes both growing and decreasingmunicipalities tend to strive for growth, something that is not one of the municipalities tasks.It can be understood as a part of a neoliberal context where a so called market based ideologycan be found among municipalities who’s trying to create growth through its place brand. Oneof the municipalities which has experienced a considerable depopulating development isHagfors kommun (municipality), a municipality which can also be understood as anillustrative example of a depopulating municipality. The purpose of this thesis is therefore toexamine if there is a tension between the municipality Hagfors as a welfare organ and aneoliberal hegemony in society, and if there has been a neoliberal development over time. Inorder to carry this thesis out a qualitative method is used with discourse analysis which stemsfrom Laclau’s and Mouffe’s discourse theory and selected terms suited for the thesis’ scopeand purpose. The material consists of developmental documents from Hagfors kommun. The analysis treats meaning-making and expression as something that can be understoodwithin a neoliberal discourse as well as a welfare discourse. The analysis is lead by especiallyLaclau’s and Mouffe’s discourse theoretical term hegemony and its sub-terms. It appearsfrom the analysis that a neoliberal discourse can be found and is incused in the documentsfrom both points in time, 2002 and current documents from 2017 and 2019, and that it hasgrown stronger. The municipality has gone from hegemonising its role as a welfare organ anda welfare discourse to hegemonising itself as a place brand and hence hegmonising aneoliberal discourse. The conclusion as to whether there was a tension between themunicipality as a welfare organ and neoliberalism is that since the municipality chooses tohegemonise itself as a place brand and a part of a neoliberal context in contrast to trying toadapt to the negative development and minimising its negative consequenses, there is atension between the municipality as a welfare organ and neoliberalism. / Sedan 1980-talet har det skett en nyliberal utveckling i samhället och politiken, framförallt ivästvärlden, där välfärdsstaten tagit ett steg tillbaka och nya idéer som marknad ochprivatisering har fått genomslag inom det offentliga. Under den nyliberala utvecklingen hardet pågått en urbanisering men också en avbefolkning för ungefär hälften av Sverigeskommuner. Kommuner, som kan förstås som välfärdsstatens förlängda arm, som drabbats avavbefolkning har därför fått det allt tuffare att fullgöra sitt välfärdsansvar med hänsyn tillavbefolkningens negativa effekter. Trots strukturella befolkningsförändringar tenderar bådeväxande och minskande kommuner att sträva efter tillväxt, något som egentligen inte ärkommunens uppgift. Det kan förstås som en del av en nyliberal kontext där en så kalladmarknadsbaserad ideologi återfinns bland kommuner som försöker skapa tillväxt genom sittplatsvarumärke. En av de kommuner som drabbats av en betydlig avbefolkning är Hagforskommun, en kommun som också kan förstås som ett illustrativt exempel av en avbefolkandekommun. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om det finns en spänning mellankommunen Hagfors som välfärdsorgan och en nyliberal hegemoni i samhället, och om detskett en nyliberal utveckling över tid. För att genomföra uppsatsen så används en kvalitativansats med diskursanalys som utgår ifrån Laclaus och Mouffes diskursteori och utvaldabegrepp lämpade för uppsatsens omfång och syfte. Materialet består av utvecklingsdokumentfrån Hagfors kommun. I analysen så behandlas meningsskapande och uttryck som kan förstås inom såväl en nyliberaldiskurs som en välfärdsdiskurs. Analysen vägleds av framförallt Laclaus och Mouffesdiskursteoretiska begreppet hegemoni och dess underbegrepp. Det framgår av analysen att detfinns en nyliberal diskurs i dokumenten från båda tidpunkter som präglar dem, 2002 ochaktuella dokument från 2017 och 2019, och som har förstärkts över tid. Kommunen har gåttfrån att hegemonisera sin roll som välfärdsorgan och en välfärdsdiskurs till att hegemoniserasig självt som ett platsvarumärke och därmed hegemonisera en nyliberal diskurs. Slutsatsenrörande om det fanns en spänning mellan kommunen som välfärdsorgan och nyliberalism äratt då kommunen väljer att hegemonisera sig själv som ett platsvarumärke och en del av ennyliberal kontext i motats till att försöka anpassa sig till den negativa utvecklingen ochminimera negativa konsekvenser utav den, så finns det en spänning mellan kommunen somvälfärdsorgan och nyliberalismen.